Norra Gotlands framtid och utveckling 

24 Apr
24 april 2017

Havskajaker utanför Slite

Norra ön tappade närmare 50 miljoner i omsättning!

Det har beslutats att Gotland skall ersättas för att det uteblir jobb på norra delen av ön på grund av att stenindustrin får stora begränsningar efter beslutet om Ojnareskogen. Något som i sin tur innebär mängder av förlorade året runt-jobb på norra ön. När även omsättningar på närmare 40–50 miljoner försvann från Slite och norra ön på grund av statliga beslut om att Nordstream inte får lasta rör i Slite, så skall det också bli någon form av kompensation också för de försvunna jobben.

I de 40–50 miljonerna ovan, har vi inte räknat in de 50 miljoner som skulle gå till hamnavgifter utan det är alla de verksamheter som skulle fått extra omsättning tack vare omlastningen av rör. Alla är överens om att det är arbetstillfällen som gör norra Gotland levande och därför måste det uppstå nya arbetstillfällen på den delen av ön. I samband med detta har man även bestämt att stora ytor på norra Gotland ska bli så kallade naturskyddsområden, vilket gör att man inte kan exploatera dessa med till exempel fritidsboenden, som skulle ge mängder av jobb. När man nu valt att skydda dessa områden så bör man göra dem till en resurs.

330 miljoner skulle generera hundratals nya jobb

Jag tror att de flesta är väldigt medvetna om att varken jordbruket eller stenindustrin är de yrkesområden där det kommer att vara tillväxt på nya jobb framöver, utan det är i andra branscher som dessa jobb måste komma. Vi skall troligen vara väldigt glada om båda dessa industrier klarar att bibehålla antalet anställda framöver. Jordbruket på ön får årligen närmare 330 miljoner i olika stöd, vilket antagligen bidrar till att bibehålla de jobb som finns inom denna så viktiga industri för ön. Om Norra Gotland under ett år fick 1/6 (= 50 miljoner) av vad bönderna får årligen, så borde man kunna skapa mängder av nya jobb på sikt. Om besöksnäringen också fick 330 miljoner årligen skulle det skapas hundratals nya jobb varje år.

Redan investerat över en halv miljard i Slite

Enligt VISITA kommer vart femte nytt jobb i riket inom besöksnäringen vilket är en av näringarna som växer mest i hela världen. När man frågar svenskarna vart de helst vill resa så kommer Gotland alltid bland de tre främsta. Tittar man på den trend som växer snabbast just nu så handlar det om aktiv fritid. Ser man vad Ving, Fritidsresor med flera säljer mest just nu, så är det kopplat till träning.

Fotbollsplanen i Slite, ishallen till vänster

Därför kan man nog lugnt påstå att Slite är väldigt rätt ute i sin ambition att bli öns centrum för aktiv sport och fritid. Här har gjorts investeringar i sportanläggningar som två idrottshallar, en ishall, en golfbana, fem tennisbanor, mountainbike park och en uppvärmd fotbollsplan av internationell standard.

Ishallen i Slite kyls i samarbete med Cementa

Skulle man göra dessa investering idag skulle det kosta närmare 1/4 miljard och lägger man sedan till Strandbyn, vandrarhemmet, campingen och hotellet så är det ytterligare närmare 150 miljoner som redan är investerade i Slite. Utöver detta finns det en centrumkärnan med diverse service. Skulle man bygga allt detta i till exempel Tofta, så skulle det röra sig om investeringar på en bra bit över 1/2 miljard.

Det finns överkapacitet i Slite

Inom den här idrottsnischen saknas det över 20 ishallar i Stockholms området och det saknas ungefär lika många idrottshallar, fotbollsplaner med mera. Det innebär att ungdomar och seniorer inte får tillgång till tider så mycket som de önska. I Slite och på norra Gotland finns det en överkapacitet av hallar och anläggningar som idag används knappt 50 procent av aktuella tider. Vi har alltså en marknad knappt fem timmar bort och Gotland har historiskt varit ett av Stockholmarnas största besöksmål.

Slite Golfbana

Ser man på hela  norra Gotland så finns det ännu fler anläggningar som också har överkapacitet. Skulle även dessa byggas idag så skulle det nog kosta närmare 100–150 miljoner till att få allt på plats.

Flest gästnätter efter Visby

Ser man på enbart Slite så är det ett samhälle som är centralort på norra Gotland och som fört en delvis insomnade tillvaro på grund av att flera butiker stängt de senaste åren. Norra ön behöver en stark centralort där det växer optimism, företagande och antal invånare. Motorn i Slite har alltid varit Cementa, men vi tror att det är dags att ge Slite ytterligare ett ben att luta sig mot.

Det finns nu cykelspår i spännande terräng runt Slite

Vi tror att Slite kan bli den ort som växer mest inom besöksnäringen och inom 2–3 år bli störst, när man räknar antalet gästnätter, efter Visby. Slite bör ha som  mål att ha gästande grupper på 200–400 personer två av tre helger året runt, vilket inte är någon omöjlighet. Om Slite växer som den ort på ön där det finns mest sport och fritidsaktiviteter, så kommer Slite även att bli den ort där flest aktiva familjer och singelhushåll vill bo.

Detta skulle göra att Slite likt Åre skulle vara ett av få små samhällen som får ständig tillväxt. Åres framgång hänger ihop med aktiviteter som lockar både besökare, kvalificerad arbetskraft och små företagare som väljer livskvalité framför stress och hets i storstäder. Slite ligger inte längre än 35 min från Visby. Till Stockholm tar man sig på 1,5 timma, vilket är ungefär halva tiden av vad det tar för de som bor i Åre.

Ställ om jobb till besöksnäringen

Många av jobben inom besöksnäringen är ganska okvalificerade vilket gör att ungdomar lätt får jobb inom den här branschen. Det innebär att ungdomar på norra Gotland kan se en framtid i detta. Ett aktivare samhälle gör också att människor mår bättre, vilket gör att hela den kommunala apparaten får lägre social belastning och att Slite på detta sätt även kan bli en förebild i hälsa för lokalbefolkningen. Även äldre arbetare har lättare att ställa om från till exempel stenindustri till besöksindustri.

Strandbyn håller hög klass

Idag finns det nästan 500 bäddar i Slite och räknar vi in närområdet med 25 minuters radie, så når vi närmare 900 bäddar. Strandbyn erbjuder bland det bästa boende man kan hitta i semesterbyar i Sverige.

Växla upp de 50 till 150 miljoner

Om man gav besöksnäringen ungefär samma möjligheter som lantbruket, så skulle Gotland antagligen kunna producera 200–300 nya jobb per år. Om Slite fick vara loket i utvecklingen av norra Gotland och man som i en flerstegsraket satsade 50 miljoner i första omgången, så skulle vi kunna bli en av Sveriges få ishallar med is året runt. Vi skulle också kunna få två nya paddeltennis banor. Vi skulle kunna ha två beachvolleyboll-planer som var uppvärmda året runt.

Café Medusa

Bion skulle kunna graderas upp till en modern liten konferensanläggning. Campingens servicehus skulle kunna totalrenoveras och öppnas upp för badgäster, vilket skulle göra att Slite fick en av Sveriges bästa stränder. Café Medusa med bastun, skulle kunna bli en högklassig restaurang med ett bra spa. Cementa-hallen skulle kunna rustas upp med ny belysning, golv, utrustning plus Gotlands största uppvärmda klättervägg. Någon form av studs- och trapetsland skulle kunna byggas och två heltidssäljare skulle kunna anställas för att sälja norra Gotland.

Jag uppskattar att om Slite fick 50 miljoner, skulle det generera ytterligare investeringar för närmare 150 miljoner i Slite. Och jag vill tro att vi skulle kunna bygga boende som till exempel militären skulle välja, tack vare det attraktiva och aktiva Slite. Militären kommer att växa på ön och om vi bygger 100 ettor och tvåor åt dem, skulle det ge en inflyttning av aktiva människor på norra ön vilket skulle passa hela satsningen som handsken. Då skulle de behöva köra bara 40 minuter för att komma till jobbet på Tofta skjutfält.

Var femte nytt jobb i Sverige kommer inom besöksnäringen

Satsar Region Gotland på Slite så kommer det jobb och centralorten kommer växa när det får ett ben till att stödja sig på. Besöksnäringen är en långsiktig näring som växer varje år, plus att den är personalkrävande med många okvalificerade jobb. Projektet i Slite att jobba mot aktiv sport och fritid har visat sig väldigt lyckat hittills och nu är det dags att lägga i nästa växel.


Dela med dina vänner!

Idag är ingen vanlig dag, för idag…

20 Apr
20 april 2017

Idag är det den 20 April igen vilket är ett datum att minnas för många. Det är en dag då Björn Nils Olof Skifs, föddes 1947 i Vansbro, eller Adolf Hitler föddes 1889 i Braunau am Inn, Österrike-Ungern. Min första son skulle ha fyllt 18 år idag och mina nya svärföräldrar firar 60-årig bröllopsdag idag. Det mesta i världen kan man ha olika uppfattningar om och det gäller även datum som kan vara både bra och dåliga på samma gång.

Att Björn Skifs fyller 70 just idag är respekt för en fantastisk underhållare som på något sätt har fastnat i ålder och inte känns äldre än max 50. Han har säker stått på scen lika länge som Monikas föräldrar varit gifta. Björn får en virtuell ros och jag skall leta fram någon skiva med honom att spela idag.

Att Adolf Hitler skulle fyllt 128 år idag är mindre kul. Vi minns med avsky hans gärningar och det hade varit bra om just han aldrig hade fötts vilket ingen kunde veta då. Men vi får aldrig glömma Adolf Hitler och hans brunskjortor och deras brott mot mänskligheten, utan istället göra allt för att hjälpa varandra, hjälpas åt, och inte skylla sånt som går dåligt på andra och bygga murar.

Mina svärföräldrar Birgitta och Göran.

Att svärföräldrarna firar 60 är stort. Mina svärföräldrar Göran och Birgitta valde att säga ja till varandra den 20 april 1957 och har haft ett långt och spännande liv i tvåsamhet. Det är inte bara att de har hängt ihop så länge, de är också friska och hyfsat krya trots att de är närmare 167 år ihop. Bra förebilder för oss och våra barn där vi dragit  en vinstlott i gen-lotteriet. Inte minst våra barn har dragit vinstlotter då även mina föräldrar fick leva ungefär lika länge ihop. Tyvärr dog mamma för 1/2 år sedan på grund av att sjukvården på allt för många plan håller en bedrövlig klass i Sverige.

Mina två grabbar som blev 4 och 6 år. De har funnits i mitt liv och får fortfarande ta plats.

Idag skulle Charlie fyllt 18 år vilket känns helt overkligt. Jag har väldigt tydliga minnen av honom, hur han med ett snett leende tittade på mig och hur han beskyddade sin lillebror, som han var stolt och glad över, även om det inte alltid var besvarat. Jag minns en gång när Ulrika var iväg med Max några timmar och när de kom tillbaka så sprang de båda pojkarna till varandras famn och kramades som ett kärt återseende.

Charlie och Max

Det var två personligheter som jag verkligen skulle velat att Wilda och Towe fick träffa när de var i samma åldrar. De är syskon som för mig fortfarande lever, men i två skilda världar och de kommer aldrig att träffas vilket är en sorg.

Jag kan verkligen förstå hur föräldrarna till de barn som inte kom hem efter den svåra bussolyckan känner. Idag har det gått 13 dagar sedan deras barn försvann, just när de var på väg att göra en sådan där spännande resa, då man får åka bort flera dagar utan föräldrar.

Ulrika som ibland var som en mamma och uppfostrade mig som äkta man och vilka krav det ställs på en sådan. Hon var så mycket energi och hade så bråttom att hon ev kände på sig att hennes tid var mer begränsad än min.

Den tomhet, hjälplöshet och saknad som uppstår när man mister ett eller fler barn eller en hel familj är svår att beskriva. Känslan är att allt är så orättvist och så osannolikt att man har svårt att ta in helheten. Jag vaknade ofta på nätterna och trodde att allt bara var en mardröm, men i stället för att vakna och inse att det är en mardröm, så vaknade jag och insåg att livet tyvärr var en mardröm. Att acceptera någon så nära och så ung persons död är mycket svår att ta in, då allt är helt overkligt och döden är så definitiv. Framför allt när det inte funnits någon sjukdomsbild eller liknade som kunde förvarna. Det fanns ingen chans att ta farväl utan man vaknade glad och lycklig till en vanlig dag som sedan skulle bli en mardröm. Tyvärr kommer det att hända några idag, i morgon och ännu fler…

Detta är en del av livet och står i den finstilta delen av livskontraktet. Om framtiden vet vi inget, men vi vet att varje dag och varje timma så drabbas någon. Det vi glömmer är att vi alla kan bli detta någon och en dag är det min eller din tur att vara någon. Därför gäller det att leva varje dag och ta tillvara på familjemedlemmar och vänner när de finns och inte bara när de skall sörjas efter en bussolycka, terrordåd, sjukdom, olycka eller en tsunami.

De är därför man skall se till att ge varandra kärlek och göra saker ihop. Kanske lite mindre tv- och telefontid och lite mer kvalitetstid ihop. Just detta med mer tid är något man efteråt tänker på och då är det så jävla mycket för sent. Vi skall ofta göra saker senare men det har en tendens att aldrig bli något alls då vi hela tiden skjuter upp sådana saker som om vi trodde på evigt liv.

Till de som plötsligt mist någon och är inne i sorgeprocessen så stämmer det gamla ordspråket att tiden läker alla sår. Det innebär inte att allt blir som förut för det blir det aldrig! Men man lär sig leva i den nya situationen vilka de flesta klarar bra. De som vi mist glöms inte utan finns alltid med på ett eller annat sätt och så bör det så klart vara enligt mig. Det finns inget rätt eller fel och sorgen och saknaden är individuell.

Enduro är frihet för där finns inga fartregler och ingen som bestämmer spår!

Mitt liv har blivit galet bra och jag trivs med allt på en fantastiskt sätt. Jag kan nästan inte ta in hur priviligerad jag är och hur bra livet har blivit. Det var länge svårt för mig att berätta att jag mådde bra utan att ha dåligt samvete. Jag har bestämt mig för att inte be om ursäkt för att jag lever och har det bra, och göra det som känns rätt. Jag lovade alla tre när jag knuffade in deras kistor för kremering att jag skulle se till att få ett bra liv och göra kul och bra saker så länge jag lever. Och så har det blivit, vilket kräver mod och bestämdhet. En målmedvetenhet som nästan varit för bestämd. Men med tydliga mål kommer man ofta fram – jag är inte i mål men galet mycket på rätt väg.

Idag skall jag åka ner till Kyrkogården med en ros och lägga mig vid trädet jämte familjens grav och titta upp i himmelen. Eventuellt finns de där på riktigt eller bara i min fantasi. Det brukar komma ett leende eller tårar vilket inte går att förbereda sig på. Jag vet inte om det egentligen är förprogrammerat eller bara spontant. Spelar ingen roll, för det känns väldigt på riktigt och det är verkligen en del av livet att få stanna upp ägna Charlie & Max samt min fru nr ett, Ulrika lite tid. Det känns verkligen som att jag har två fina familjer på var sin sida av livslinjen men båda är levande.

Jag skall även inhandla en bukett rosor till Göran och Birgitta som vi är bjudna till på jubileumsmiddag idag. De båda är förebilder för mig och Monika och så skall vi också ha det efter 50 år. Vi har en gemensam plan på att bli 200 år ihop och då har vi varit gifta i 57 år. Det finns en liten chans för oss att få uppleva 60 år som gifta om vi passerar målbilden (200 år) ihop. Sextio år är Respekt med stort R när man levt 21 900 dagar ihop och fortfarande är kärleksfulla emot varandra. Jag skall påminna mig om att fråga ut jubilarerna och andra hur man gör för att hålla ihop så länge.

Vi har satt som mål att bli 200 år ihop!

Torsdagen den 20 april har så mycket mer att ge och det är upp till dig och mig att göra den till bästa torsdagen denna vecka och det är samtidigt första dagen på resten av livet. Solen skiner och på Gotland har vi blå himmel så det finns goda förutsättningar att det blir ännu en superbra dag. Det hänger egentligen bara på vad vi gör av dagen och vart vi vill placera våra tankar. Jag vet vem som får mina tankar idag. Ha en bra 20 April och gör något lite extra idag för vem vet om vi får vara med i morgon!

Pappa Pigge ❤


Dela med dina vänner!

Fördelen med att tillåta fel är att människor vågar och med mod kommer framgång och utveckling!

21 Mar
21 mars 2017

Livet går ut på att njuta ihop och bygga broar med dem man gillar!

Jag är nu åter från paradiset på Koh Lanta där vi trivs likt fisken i vattnet. Stränder, mat, klimat, aktiviteter människor m.m. är inte enskilt bättre än på andra ställen, men sammanlagt har allt ett stabilt högt läge och så knyter skolorna ihop föräldrar och barn och blir som ett kitt som gör att människor möts på riktigt.

På Koh Lanta har man tid för möten och då blir det riktiga samtal vilket alltid är spännande. När jag förra gången berättade om att vi har det bra på Koh Lanta fick jag ett syrligt svar från en kollega på ön som ville antyda att jag inget gjorde, ”men på Gotland slet man i verkstaden”. Tydligen förstod han hur bra det är i Thailand, då han enligt uppgift har befunnit sig i vårt paradis en tid. Det är skönt med människor som alltid kan ändra sig och inser att det är okej att tänka om och prova nytt!

Det är bra att vi gör fel på Gotland ibland

En annan sak som är skönt är att även Region Gotland gör en del fel och att man inser att det inte är farligt att våga ta beslut. Fel blir det nästan alltid i någons ögon, men mest fel blir det oftast när man inget gör.

Att göra fel är en rättighet och något vi inte skall vara så rädda för. När nu Region Gotland går i täten och vågar göra en del fel, så kan så klart vi som bor och verkar här också göra ett och annat fel! Detta borde ses som en möjlighet kanske särskilt på Gotland där lite för många gärna pekar finger åt dem som vågar och inte lyckas varje gång.

Att det blir fel är okej och det måste finnas grader av fel där man måste kunna se att felen är av mindre betydelse. Där kostnaden för att göra om och vad man vinner på detta inte står i proportioner till vad man eventuellt vinner.

Livet handlar bland annat om att våga.

Jag tror inte att någon skall vara rädd för att göra lite fel. På vårt jobb strävar vi efter att det skall vara lite tempo och att minst 80 procent blir rätt. Det innebär inte att 20 procent måste bli fel, men att vi tillåter alla att fatta beslut och att det är okej att det blir lite fel ibland, vilket det i alla fall blir. Om vi eller Regionen skulle sluta göra fel så skulle jag inte vilja leva här. Det måste vara tillåtet att allt inte blir precis hundra, för då vågar människor agera. Motsatsen vill jag inte ens tänka på! De enda fel jag inte kan acceptera är när man gör samma fel fler gånger.

Högsta lönen-listor

Jag pratade med en polis som berättade att varje gång som chefredaktörerna publicerar listor på de som tjänar mest i lokaltidningarna, så ökar risken för inbrott med flera hundra procent för just dem på listan. Förra året var det tre på Gotlands-listan som fick påhälsning av tjuvar. Här kan man fundera på hur länge chefredaktörerna i riket skall fortsätta och publicera detta? Det kan man väl kalla för upprepade fel? Det verkar som att de resonerar som så att ”det lär inte drabba mig och de får allt skylla sig själva och tåla ett och annat inbrott” enligt en strikt jante-regel.

Jag frågade en gång varför media inte pekade ut vem det var som sålde knark på skolgården till skolbarnen på grundskolan när han var dömd och man visste vem detta var. Då ville media skydda knarklangarens familj genom att inte namnge honom. Det är tydligen skillnad på folk och folk och vad de skall tåla.

Vi vågade flyga

Vi vågade satsa på ett eget flygbolag trots att många var väldigt skeptiska och det blev en fantastisk succé till slut. Men det kunde lika gärna blivit en stor flopp, då pengarna var slut och flygbolaget vi hyrt in gick i konkurs. Tack vare vår inbyggda entreprenörskraft lyckades vi vända en given katastrof till en grym succé. Skillnaden kan ofta vara hårfin mellan succé och fiasko.

Premiärturen för Gotlandsflyg. Ulf Adolfsson, Meg Tivéus, jag, Lillemor Arvidsson.

Om vi inte lyckats lösa två galna dygn 2001 så skulle alla besserwissrar pekat finger åt oss och skrattat åt idioterna som trodde att de kunde starta flygbolag trots att de inget visste om branschen. Och för oss var det själva grejen att vi inte skulle veta något och framför allt inte göra som alla andra i branschen. Vi blev vinnare och var det enda bolaget som visade vinster varje år i 10 år! Detta tack vare tro och mod att gå vår egen väg!

Idag är det ännu en underbar dag där Gotland känns som ett annat paradis där vinterskruden är på väg ut och vårkänslorna spritter i kroppen.


Dela med dina vänner!