En lång bygglovskö kan leda till något gott

17 Nov
17 november 2017

Under väldigt lång tid har bygglovskön på Gotland inte fungerat som den borde. Bygglovsenheten har haft en personalomsättning som påminner om hur man byter spelare under en hockeymatch och hållit tider ungefär lika bra som SJ. De som leder byggnadsnämnden brukar minst en gång om året berätta att ”det nu är bättre”, men byggloven håller ännu inte leveranstiderna och vi är många som för länge sedan tappat tron på dessa löften.

Tack vare att vi i min organisation har så många projekt på gång samtidigt, har vi ett inbyggt skydd mot den haltande byråkratin. Andra har varit tvungna att ge upp sina drömmar och åter andra har fått ändra sina affärsidéer som ett resultat av tokiga beslut.

Anders tröttnade, flyttade och började hjälpa fattiga barn

En som definitivt tröttnade på bygglovsbyråkratin och den sega och ologiska beslutsgången är Anders Hellberg. Han och hans fru Prescilla flyttade till Filippinerna på andra sidan jordklotet, öppnade ett hotell och startade en hjälporganisation. Där har de sedan 2011 hjälpt barn och barnfamiljer enligt Hellba-modellen som de kallar HAPFF (Help A Poor Filipino Family).

Hellba-modellen går ut på att de med hjälp av lokala krafter letar efter duktiga ambitiösa barn som har läshuvud men som på grund av familjens dåliga ekonomi måste jobba så mycket att de inte klarar skolan. Paret Hellberg letar via sitt svenska kontaktnät (majoriteten från Gotland) upp faddrar som sätter in några hundralappar i månaden till dessa barn. Anders och hans fru söker upp barnen och deras familjer och gör klart för dem att så länge barnen levererar bra betyg, så fortsätter det att komma pengar till familjen varje månad så att de får mat på bordet. Det innebär alltså att barnen måste plugga efter skolan istället för att jobba.

Det känns bra att vara fadder!

Varje månad skriver barnen brev som via Anders och Prescilla skickas till oss faddrar. De gör hembesök hos dessa barn och deras familjer, de har en jour-kassa där de går in och hjälper anhöriga som t.ex. blivit sjuka och måste ha extra stöd och de kan också bidra med micro-stöd för att hjälpa entreprenörer att komma igång.

Varje år samlar de alla dessa barn till en julmiddag där det blir presenter och mat, vilket vi faddrar brukar skänka en extra slant till. 2014 fick 315 familjer presenter, julmat och ris från HAPFF, julen 2015 var det 420 familjer som fick mat och 2016 blev ett jätterekord på hela 611 familjer. I år ser det ut att bli mat till mer än 1000 familjer. Faddrar betalar 150–400 kr månaden och behöver inte svara på alla brev.

Anders informerar månadsvis om vad som händer och en gång om året har det varit information på Gotland då Anders visar bildspel och berättar. Paret redovisar alla hjälpinsatser som görs på deras Facebook-sida som heter HAPFF (Help A Poor Filipino Family). Gilla den sidan på Facebook så kan ni se vad de gör för insatser!

Totalt har 105 barn fått hjälp och 82 av dem är fortfarande aktiva. Hellba-modellen fungerar och det känns väldigt bra att verkligen få återkoppling på vad hjälpen går till.

Dags för tackbrev och tårta?

Barnen och familjerna som får hjälp av paret Hellberg är definitivt väldigt nöjda och tacksamma mot bygglovshanteringen på Gotland och borde kanske skriva ett tackbrev till byggnadsnämnden och berätta hur mycket bättre deras liv blev tack vare dem?

Anders och Prescilla njuter nog mer av livet på Filippinerna än på Gotland och Anders känner nog att han gör mer nytta där än hemma på ön som ICA-handlare. Vi som blivit faddrar förstår att vår lilla insats verkligen gör skillnad för andra människor. Byggnadsnämnden slipper en missnöjd företagare som slutat gnälla. Man kan konstatera att alla blev vinnare på detta.

Det finns ett ordspråk som säger att det finns inget ont som inte har något gott med sig, vilket vi kan konstatera gäller också för denna historia.

Kanske borde Anders skicka en tårta till Byggnadsnämnden på Gotland och tacka för hjälpen? De var faktiskt de som indirekt fick honom att göra något riktigt viktigt i livet.

Bli fadder enligt Hellba-modellen: det känns mycket bra och varenda krona landar hos de behövande vilket du får återkoppling på. Gå gärna in på Facebook-sidan som heter HAPFF och läs mer om deras verksamhet!


Dela med dina vänner!

Det är tjejerna som kommer förändra Klinte och solkusten

01 Nov
01 november 2017

Jag var inbjuden till ett möte med Klintetraktens framtid i söndags och fick berätta lite om att vi vill vara med och ”göra en Slite” i Klintehamn. I Slite har vi varit med och investerat drygt 100 miljoner i Slite Strandby vilket har fungerat som en liten extramotor och vitamininjektion för Slite samhälle. I Slite var det inte så muntert 2014–2015 när ishallen höll på att gå i konkurs, hotellet och även vandrarhemmet skulle bli flyktingförläggning, butiker lade ner m.m. Beläggningen i Slite var ungefär 55% under sommaren och man pratade i väldigt negativa termer. Bostäder var billiga och det fanns en hel del boende till salu.

Idag är det en uppåtspiral där det verkligen händer grejer vilket inte minst syns på bostadspriserna. Skolan som var en av öns sämsta för några år sedan har idag blivit en av öns bästa och i ställer för att föräldrar då försökte flytta elever till andra skolor, så flyttar man nu barnen till Slite.

Här gjorde vi en satsning ihop med regionen och Cementa. Vi inventerade Slite och fick igång nya nätverk tack vare att vi kunde anställa Jonas Henning som drog upp en plan för bygdens turistiska utveckling. Idag har den trista nedåt-spiralen vänts till en positiv uppåt-spiral som gör att de flesta Slitebor är stolta och pratar bra om Slite. Detta ger bra energi och skapar ännu mer positiv uppåt-spiral vilket gör att människor tror på Slite och då händer det grejer: 2017 har Slite haft dubbelt så många sommar-gästnätter och är nu ett resmål dit man vill och inte bara en plats man råkar hamna på. Slite har blivit mycket mer än en industriort, Slite håller på att bli ett centrum för sport och aktiv fritid.

I söndags hade vi ett mycket positivt möte i Björkhaga Strandby med Valla och Joakim som för någon månad sedan tagit över Strandbyn och Björkhaga by. De driver från och med nu ett av öns största hotell med närmare 400 bäddar där de gör en ansiktslyftning och lite kursändring. Båda har sedan länge en vana att fylla destinationer utanför högsäsong. De har flyttat till ön och går nu in med mängder av energi i detta projekt.

På mötet var det tjejerna som satte en positiv ton som säkert kommer att förändra Klinte och visa att orten inte alls är på fallrepet utan tvärtom! Det var girl-power på riktigt med främst Valla (Björkhaga Strandby) och Sanna (Pensionat Warfvsholm) som angav tonen. Jag ser framför mig att om två år kommer båda dessa tjejer vara inblandade när Klinte får pris på Företagardagen. Men för att lyckas behöver de stöd från lokala företagare, bofasta och sommarboende.

Regionens högste tjänsteman hade trots vilodag, en söndag, valt att närvara på mötet och jag är ganska säker på att han som jag gladdes åt den positiva stämning och optimism som präglade mötet. Hoppas att han nu tar med sig den andan hem och ser till att man från regionens sida också är beredda att stötta detta, då det är början på något stort för den här orten på solkusten, som har mycket mer än sina magiska solnedgångar att erbjuda.

Att sätta fart på solkusten med Klinte som nav är troligen inte så svårt, bara alla vill jobba ihop och man gör en tydlig plan. Längs den här kusten finns det förutsättningar som slår det mesta på ön. Bara på Björkhaga finns det stora planer på förändringar och framför allt förlängningar av säsongen. Ihop med Karlsöarna, Visby Golfklubb, Tofta, Warfsholm, fåglar, hästar, konserter, boende m.m. så kommer det hända mycket och det känns som om alla är beredda att både jobba och samarbeta.

Om två år kommer vi att fira i Klinte

Framför allt tror jag att tjejerna på Solkusten kommer göra skillnad på och för Gotland. Ryktena om Klintes död och elände är överdriven. Här finns en anda och vilja som kommer göra Klinte mer levande än någonsin. Kom ihåg dessa rader om två år då det kommer att ha hänt  mängder av positiva saker, vilket bland annat kommer att kunna utläsas  på fastighetspriserna.


Dela med dina vänner!

Går det rekordbra eller rekorddåligt för Gotland?

10 Okt
10 oktober 2017

Den 11 oktober är det besöksnäringsdag och då kommer vi få höra om denna sommar varit rekordbra eller rekorddålig. Att den varit rekordbra för Destination Gotland har de redan sagt, men har detta något med Gotlands utveckling att göra? Följer vi den utveckling som pågår i övriga världen eller lever vi i en egen micro-ekonomi där förra årets siffror är riktmärket? Har vi ambitioner att vara i framkant och ta vara på öns fulla potential eller nöjer vi oss med att inte vara sämre än konkurrenten/grannen?

Gotland går mot strömmen

Ren fakta är att Gotland är ett av få stora besöksmål i Sverige som tappat gästnätter, 2011–2015 backade vi mot snittet i Sverige med nästan  20% vilket är skrämmande dåligt. 2016, med konkurrens på havet, blev vi bäst i riket när det gäller utveckling och 2017 med monopol, har vi backat mot tidigare år igen. Gotland ligger i topp när man frågar svensken vart han vill resa, så vi borde vara bättre. (Siffror från Tillväxtverket)

Varför ökar flyget men inte båten?

Under sommarperioden 2010–2015 så ökade flyget sitt resande med 50% och båten tappade under samma period 1,4%. Varför människor i den ut sträckningen vill flyga och inte åka båt till Gotland har aldrig analyserats. Under den aktuella perioden hade flyget konkurrens medan båten har sitt monopol, vilket kan vara svaret.

Nytt resemönster minskar gästnätterna med ca 1/2 miljon

Tiden 2006–2015 ökade resande med båten i snitt 0,5% per år. På tio år ökade båtresande totalt 5% vilket i sammanhanget är en katastrofalt dålig utveckling. Främst med tanke på att vi de senaste 15 åren har gått igenom en stor reseattitydsförändring där människor över hela världen gör fler men kortare resor. Antagligen har Gotland och de flesta liknande destinationer tappat ett dygn i snitt från ca 5,5 dygn till ca 4,5 under sommaren. Detta innebär att ön tappar över 500000 gästnätter per år. Av dessa beräknas knappt 1/3 vara kommersiella. Förlorare på de nya resemönstren är alla destinationer med begränsad transportkapacitet såsom öar där antalet stolar och bilplatser inte ökar i takt med efterfrågan. Antagligen kan de flesta av oss känna igen detta nya resemönster i vårt eget resande då det blir fler men kortare resor där vi oftast spenderar mer i pengar per dygn.

2016 var bästa året någonsin!

2016 var året då vi fick konkurrens på havet och då ökande flyget ca 9% samt båtarna 11% vilket är mer än dubbelt så mycket som ett rederi klarat på 10 år. 2017 ökade flyget med ytterligare 10%  och då tappade båten ca 3,5% igen. Här finns ett mönster som går igen. Gotland borde så klart ha ökat på havet såsom flyget gjorde även 2017, men nu är det åter monopol i färjetrafiken. Det innebär att vi troligen tappat 10–13 % av alla som ville komma till ön i år, på grund av utebliven konkurrens. I min värld kan det inte bli tydligare än så här vad som verkligen behövs för att kunna utnyttja Gotlands potential och dragningskraft.

Minus 3,5 en negativ trend

Ett minus på 3,5% från Destination Gotland betyder mer i minskad omsättning på Gotland än vad den nya kryssningskajen troligen kommer att kunna kompensera i pengar till ön när den når sin målbild 2020. Så ett minus på 3,5 procent borde vara värt att diskutera ordentligt, inte minst då detta beräknas ge mer till Gotland än vad satsningen på kryssningskajen ger.

Om de varit fortsatt konkurrens och vi följt flygets siffror så borde 2017 troligen ha varit ca 10–13% bättre, vilket motsvarar vad 4 kryssningskajer kommer att ge när vi når målsättningarna med den. Räknat i antalet gästnätter på ön 2017, är tappet ungefär detsamma som de 3,5 % som Destination Gotland tappat. Kneippbyn som är ett stort och stabilt sommarföretag följer också denna negativa trend, med råge till och med.

Minus 3,5 % för Destination Gotland smittar näringen på ön. Tappet på gästnätter håller ungefär samma siffra och ett av våra största turistföretag som Kneippbyn som bygger sin affärsidé på volym har ett liknande tapp.

Resandet till ön med båt står för 85% av resandet så ett tapp på 3,5% i personer märks ordentligt på sista raden för många företagare. Men det kommer inte att synas i Destination Gotlands ekonomiska redovisning då prishöjningen troligen varit betydligt större än så. Vilket även kan vara en förklaring tillsammans med färre stolar och betydligt färre bilplatser för besökare varför vi åter igen tappar antalet färjeresenärer.

Ett minus i resande är ofta ett plus i ekonomin

Ett minus i antal resande för ett monopolföretag är inte alltid dåligt för bolagets ekonomi. Ofta tvärtom faktiskt och det är därför som RyanAir, Norwegian med flera, lyckats förändra tänket på transporter i luften. De gammaldags transportörerna tänker att de med ständig underkapacitet kan hålla högre snittpriser, som även med lägre beläggning ger högre vinster. Detta fungerar bara så länge de kan bibehålla monopolet och är ett föråldrat tänk som bara gynnar bolagen och inte regionerna. De nya lågprisbolagen gör precis tvärtom: med låga priser, hög beläggning och gärna flera turer uppstår vinster för både bolagen och destinationerna.

Kommer detta att diskuteras och analyseras?

Det ska bli intressant att lyssna på vilka slutsatser besöksnäringen drar av de två senaste årens resultat. Flygtrafiken ångar på och utvecklas bättre än snittet och sjötrafiken som igen havererar totalt vad gäller utveckling, när monopol åter råder på Östersjön.

Olika förklaringar till förra årets framgång

Enligt marknadschefen för Inspiration Gotland berodde uppgången 2016 på det idoga varumärkesarbetet. Några ansåg att den berodde på vädret och några trodde på att det berodde på konkurrens på havet. I år verkar det som om varumärkesarbetet och solen fortsatt att slå igenom på det konkurrensutsatta flyget medan de inte påverkar monopolet på havet.

Destination Gotland vill inte lämna ut sina siffror så vi får göra egna beräkningar

Flygets siffror från Swedavia stämmer och likaså antalet gästnätter från Tillväxtverket, däremot är årets siffra på 3,5% uträknad från ett uttalande av Christer Bruzelius då Destination Gotland inte längre förser marknaden med riktiga siffror. Men om vi inte är så noga med decimalerna utan försöker se trenderna, så är dessa ändå väldigt tydliga.

1,5% plus på 11 år med monopol!

Om man vill spetsa till detta lite så har rederiet under sin tid med monopol lyckats öka resandet under sommaren med 5% 2006–2015 och minus 3,5% 2017 vilket blir ett totalt plus 1,5 % på de senaste 11 åren utan konkurrens. Frågan är om denna utveckling verkligen är rekordbra för Gotland eller enbart för aktieägarna i Rederi AB Gotland som redovisar rekordbra resultat år från år?

Lever vi i en världsekonomi eller i en egen Gotlandsekonomi?

Det verkar vara så att vi ibland lever i en egen micro-ekonomi som inte ställer oss i relation till omvärlden utan bara till det lokala. En del företagare mäter bara pengar och tack vare kraftiga prishöjningar blir omsättningen bättre och då är man nöjd. Andra är nöjda när de utvecklas bättre än grannen eller i alla fall inte lika dåligt.

Jag är övertygad om att vi på Gotland kan vara elitserie-mässiga men då måste vi lämna den lokala serien och mäta oss med världen och jobba ihop för Gotlands bästa. Skall det ske så behöver den som är störst gå först och vara en förebild på riktigt.

Pigge, som ser fram emot onsdagen med spänning…

 


Dela med dina vänner!
© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring