Del 3 om resultatet av vår undersökning om färjetrafiken

26 jan
26 januari 2012

När de nya moderna snabbåtarna blev aktuella ställdes dessa mot långsamma gamla och omoderna båtar som Tjelvar, Graip mm. Det var som en dröm att vi skulle få nya moderna fartyg anpassade till Gotlandstrafiken. Ingen kunde vara emot detta och allt applåderades av alla. Gotlandsbolagets båtar höll verkligen hög klass när man jämför med dess föregångare och den nya satsningen gav ön massor av självförtroende. Ön fick en investeringsvåg som inget annat turistiskt län sett maken till. Nya båtar, kongresshallen, Tott hotell, Hotell 1, nya stugbyar, nya flyg, restauranger av hög klass, nya hotell och flera stora renoveringar runt hela ön plus att bönderna satsade både i Ryftes och Stafva mm under denna period.

Det var många miljarder som investerades i samband med de nya snabbfärjorna kom och detta gav gotlänningen självförtroende. Nu är det dags för nya spännande idéer med transporter som kan få resten av näringen att fortsätta att investera och inte som idag enbart titta på nedskärningar.

Då pratades det inte så värst mycket om miljö. Det som jag minns var att dessa båtar skulle ha moderna motorer med katalysatorer och så skulle de sopsortera ombord. Det gav en miljöprofil som kändes bra. Vi blev även lovade att slippa nattbåtar och att det skulle finnas kupéer med soffor som kunde vändas och bli till sängar för den som ville vila på den kortare överresan. Gällande prisbilden gav man sken av att priset inte skulle påverkas av en snabbare resa. Med andra ord så fanns det inga kostnader vare sig i kronor eller försämringar gällande utsläpp av växthusgaser och komfort. Med den informationen var alla eniga om att det var rätt transportsätt för ett framtida Gotland.

Nu, med facit i hand, kan vi konstatera att det inte blev så. Vi är många som vill få till en förändring om inte kostnaden för att åka snabbt är 100 procent finansierad för hela den kommande perioden. Om inte det går så är troligen det näst bästa att sänka hastigheten med några knop så att resan får bli en timme längre. Resenärsgrupperna som kan tänka sig att byta en timmas längre restid mot lägre priser är troligen i absolut majoritet. Om det är så kommer politiker och tjänstemän att lyssna på våra argument.

Skall vi ha nattbåtar som idag skall det finnas sängplatser med både bäddade och obäddade alternativ. Det vi nu bestämmer kommer att gälla en bit in på tjugotalet och då duger inte de komfort- och miljökrav som man bestämde i slutet av nittonhundratalet. Det skall givetvis finnas internet och annan service som är självklar på en konkurrensutsatt marknad.

De förändrade resemönster som nationella och internationella turister idag följer har förändrat spelplanen fullständigt för gotländsk turism. Idag gör man flera kortare resor än för ca tio år sedan vilket innebär att våra gäster stannar ungefär sextio procent av tiden. Skall vi då kunnat öka antalet gästnätter i samma takt som på andra destinationer så borde resandet för turister dubblerats under de senaste tio åren. Jag påstår att den ökning som många menar är ”fantastisk” i själva verket inte klarar att hålla jämna steg med den turistutveckling som andra destinationer får på grund av nya resvanor (jag får dessa siffror i morgon och skall redovisa dem inom kort vilket kommer att bli lite chockartat för en del) Av någon anledning redovisar vi antalet resande som något viktigt men har glömt bort de viktiga gästnätterna. För att klara nationella mål att dubblera antalet gästnätter till 2020 så måste kapaciteten på båtarna öka med 60–75 procent för framtiden.

Gällande hytter så måste de grupper som vill betala för en hytt kunna få en sådan. Jag har under många år försökt att få ett svar på varför man inte kan få en sängplats på en nattur. Det är inte rimligt att man skall ligga på golvet med en flytväst som huvudkudde när man reser med små barn eller åker natturer 2012. Till slut fick jag svar från rederiet. De har tagit bort sängarna för att det var ett antal gäster som stal filtar och bröt sönder de låsta sängarna för att få sova. Det känns som om jag och andra skall bli straffade för vad någon annan gjort för 6–7 år sedan. Detta hör inte hemma inom ett modernt serviceföretag idag. Man menar också att det inte finns någon efterfrågan. Det är ett argument som jag kan köpa om det vore så att efterfrågan faktiskt inte finns. För att se om det finns ett behov så frågade vi följande:

Idag kan man köpa kupéplats på färjan men utan sängar. Om det fanns obäddade sängar i kupéerna/hytterna till en extra avgift på 250 kr per enhet, skulle du köpa detta då?

  • 26 % svarade: Aldrig.
  • 37 % svarade: Väldigt sällan.
  • 17 % svarade: Ganska ofta.
  • 19 % svarade: Troligen alltid på sena kvällsturer och natturer​.
  • Bara 26 % svarade: Aldrig.

Många vill, enligt svaren vi fick, ha sängar men på grund av rederiets ovilja att lyssna i kombination med en monopolsituation så kommer vi att få sova på golvet även 2012.

Oavsett om resan tar tre timmar och en kvart eller fyra timmar och en kvart så behövs det sovplatser när det går nattbåtar. Efterfrågan finns och skulle trafiken vara konkurrensutsatt så skulle detta och en hel del mer finnas. Jag tycker att det är något som Destination Gotlands ledning bör ta till sig. Det är lätt att bli mätt och fet – se bara att vad som hände SAS! Har man monopol är risken än större och den dag som det upphör får man stora problem om man inte i tid inrättar en kultur där man har kunden i fokus.

Vi valde att ställa frågan till gotlänningar då det är den grupp som vi med lätthet kan nå och som troligen väger tyngst vid framtida beslut. (Det kommer en liknande undersökning av tidigare turistresenärer) En fråga som vi ställde gällde utvecklingen på priset för flyg- och båtbiljetter. 1998 kostade en ordinarie flygbiljett ca 4000 kr tur och retur. I dag kostar en ordinarie biljett ca 2700 kr. En sänkning av priset med 33 %.  En ordinarie färjebiljett på attraktiva turer kostade år 1998 180 kr för en gotlänning. Hur mycket dyrare är motsvarande biljett i dagsläget frågade vi?

  • 3 av 10 trodde att priset ökat med 49%.
  • 4 av 10 trodde priset ökat med 68%
  • 3 av 10 trodde att priset ökat med 114% vilket är den faktiska ökning vi fått!

Man kan av detta dra flera slutsatser. Dels att prissättningen både på flyg och båtar är så komplicerad att man som enskild resenär inte klarar av att ha koll. En annan anledning kan vara att det har varit så många små prishöjningar att man helt enkelt inte märkt hur mycket dyrare det blivit. Det som skett är att flyg- och färjepriser har närmat sig varandra. 7 av 10 trodde i alla fall att prishöjningen för båtresan var ungefär hälften mot vad den varit i verkligheten.

En intressant uppgift är att det konkurrensutsatta flyget går något långsammare o bilogare sen man bytte till energisnålare men nyare plan till skillnad mot båten som går i en hastighet som skulle kunna jämföras med de snabbaste jetplanen. Kostnaden i luften har gått ner med ca 33 procent och till sjöss har den gått upp med 114 procent under samma tid. Frågan är om det är hastighet eller pris som skapar succé för Gotland?

En annan fråga som intresserade oss var om man var beredd att byta dagens kvälls/nattbåtar mot en långsammare med hytt så vi ställde följande fråga. På vintern går båten idag kl 21:05 från Nynäshamn och kommer fram kl 00:20. En nattbåt skulle avgå kl 23:00 och ankomma kl 06:00. På nattbåten finns det bäddad hytt och båda resorna kostar lika mycket. Vad väljer du?

  • 38 % valde Dagens modell med sen kvällsbåt
  • 27,9% valde Nattbåten
  • 34,1% var Tveksamma

Om man måste välja så verkar det som om inget alternativ skulle få majoritet bland gotlänningarna. Majoriteten vill ha dagens system men det är ingen självklarhet då bara 38 procent är absolut för. Blir båtresan en timma längre tror jag att fler skulle välja nattalternativet med hytt, vilket alltså bara är en spekulation. Att komma fram vid sextiden efter fem eller sex timmars sömn är nog det bästa alternativet om alternativet är att landa 01.20. Jag tror absolut att det skulle vara positivt för turisten med nattbåt för då ingår första natten i färjepriset. Idag skall den som reser nattbåt anlända till sitt hotell eller stuga vid ett eller tvåtiden och lämna det senast kl 12 nästa dag. Ett alltför dyrt alternativ som nästan inte går att sälja.

Nästa fråga ställdes för att se vad öborna känner till om utsläppen: Vad tror du om utsläpp av växthusgaser för våra nya färjor (2003) jämfört med de gamla (1980)?

  • Det är ingen större skillnad trodde 32,0%​
  • De nya båtarna släpper ut mindre än de gamla trodde 47,7%
  • De nya släpper ut ungefär dubbelt så mycket som de gamla trodde 20,3% – vilket är rätt svar.

Det visade sig att gotlänningen har väldigt dålig kunskap om vilken miljöpåverkan dagens båtar har. Nästan 50 procent trodde att de nya båtarna släpper ut mindre mängd växthusgaser än de gamla omoderna båtarna som de ersatt.

Vi påstod följande: En timmes längre restid på färjan skulle minska utsläppet av växthusgaser. Är det sant att den besparingen motsvarar att man låter alla motorfordon (bilar, bussar traktorer, lastbilar mm) på Gotland stå stilla var fjärde dag året runt?

  • 66 % svarade Ja det är det samma som 25% av koldioxid utsläppen från alla motorer.
  • 33% svarade Nej det skulle inte göra någon större skillnad
  • (47 st svarade inte överhuvudtaget)

Två tredjedelar av de som svarade trodde alltså att vårt exempel var riktigt. Det här exemplet konstruerade vi för att ställa båtarnas utsläpp till något som är förståeligt då många tror att hastighet på land och hav har samma energiåtgång vilket är helt fel. Om Gotland ska ha en miljöprofil är det viktigt att vi alla förstår innebörden av en timmes kortare eller längre restid.

Om hela prislappen skulle ligga på konsumenten skulle vi antagligen aldrig välja att resa med den hastigheten. Det är enbart för att vi får statliga bidrag som vi kan ha sådana miljöbovar på havet. Jag skulle tro att våra snabbfärjor är de fartyg som har skadligast växthusgaser per sjömil av de båtar som trafikerar Östersjön. (Jag skall återkomma till detta om några dagar då det finns väldigt intressanta fakta kring just detta)

Slutligen tror jag att vi kan göra något fantastiskt bra om bara modet finns att förändra och om vi håller drömmen om att utveckla Gotland levande. Att ön för första gången på länge upplever en nedgång är en allvarlig signal som visar att något är galet.

Logiken att vintertid köra båtar med färre än hundra personer i motorvägsfart över havet kostar enorma pengar vilket enligt dagens system skall betalas av turister på sommaren och med det tänket kan vi aldrig utveckla besöksnäringen.

Jag har förslag på en annan lösning: Båtarna på icke-turistsäsong skall gå ihop med det bidrag som betalas ut. På sommaren skall man se till att basrederiet får de avgångar och ankomsttider som de vill ha för sin bastrafik och därefter skall man se till att samma basrederi kan sätta in extra kapacitet och därefter skall ett konkurrerande rederi få välja tider.

Det handlar om att förhandla förnuftigt med Catharina Elmsäter-Svärd som är infrastrukturminister. De gånger jag träffat henne så utstrålar hon handlingskraft och vill vara nytänkande. Hon var tydlig med att vilja använda sina resurser smartare och gärna vara gränsöverskridande. Gotlandstrafiken borde vara en perfekt arena att prova ett helt nytt tänk på. Med mod och nytänkande hos våra styrande kan detta bli hur bra som helst för ön.

Kan vi förhandla fram samma pengapåse som idag och 50 procents bidrag på framtida oljeprishöjningar så blir det med automatik billigare för henne i framtiden. Staten kommer då enbart att behöva betala på 50 procent av faktisk bränsleförbrukning som blir ca 50 procent mindre när farten minskar. Hon skulle också vinna miljöförbättringar i stor skala och staten skulle få ett Gotland som skulle bli mindre beroende av framtida stöd. Den stora vinnaren skulle bli gotlänningarna som får nya spännande framtidsutsikter som ger möjligheter för hela ön.

Det har dykt upp ny spännande fakta som inte varit känt tidigare vilket jag tänkte redovisa kommande veckor.


Dela med dina vänner!
© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring