Hur styrs en region och hur mycket får man skämta?

22 jan
22 januari 2015
Gotland ett Sverige i miniatyr

Idag slogs jag av hur två intelligenta kvinnor och politiska ledarskribenter kan se så vitt skilda verkligheter. Det tyder på att politik inte har något med intelligens att göra, utan handlar om att politiska åsikter styrs väldigt mycket av partitillhörighet. Genom att man tillhör ett parti (eller sekt) så verkar detta vara viktigare än helheten att göra bästa möjliga nytta för det samhälle som politikerna skall styra. Politik kan verka väldigt enkelt, men är egentligen något mycket mer komplicerat än vad jag kunde tro från början. Framför allt verkar det väldigt viktigt att man aldrig erkänner att man gjort fel, för då kan motståndaren använda detta emot en i framtiden. Jag tror det är något fel på hela det politiska klimatet vi befinner oss i, det är inte förlåtande.

Vem bestämmer och varför? 

Hemma på Gotland har vi ett Sverige i miniatyr där det blir tydligt då vi lever på en ö och inte har några naturliga grannkommuner. Vi är ca 57.000 invånare och av dessa var 46.788 personer röstberättigade i valet 2014. Knappt 85% eller 39.606 personer röstade. Nästan 30% eller 11.565 personer röstade på öns största parti som därmed får styra den region som omfattar hela ön. Det betyder att det finns 35.223 personer som inte röstade på det partiet.

Ansvarig för mer än 5000 anställda och en budget på 5,8 miljarder

Om man nu vill styra en region så behöver man bara leda ett parti. En fråga man lätt ställer sig är: hur går det till att bli ledare för 57.000 människor? Är det en stenhård utbildning inom partiet för en person som man långsamt mejslar fram genom åren genom att skola in henne som ledare? Sker den skolningen genom att man är ute och jobbar i olika miljöer både kommunalt och privat? Genom stenhårt pluggande för att förbereda sig så att man klarar att ha yttersta ansvaret för att anställa, avskeda, budgetera och visionera, samt ansvara för över 5.000 anställda och en budget på 5,8 miljarder kronor? Är det en stentuff mediadrillning samt utbildning i vilka lagar och regler som gäller för regioner m.m.? Hur går det till?

Eller sker detta val på ett partimöte med 100 personer, eller ännu färre, som skall välja den ledare som känns mest sympatisk för stunden?

Om jag leker med tanken att det är det senare som gäller så är det lätt att välja en man framför en kvinna, då det oftast är flest äldre män som går på dessa möten. Han kommer troligen att vara ungefär 55–60 år. Den som väljs på en ö kommer att vara en som inte väcker hot eller har egna eller familjebelastningar på ön. Gärna en som är väldigt trevlig och verkar omtänksam. Om han sedan är pratglad och kan dra lite fräcka historier som lättar upp, så ligger han på plus. Finns det något fint släktträd eller någon tittel som ger förtroende så blir det också pluspoäng. Har han sedan en dialekt som fler är för än emot, så kommer det än mer pluspoäng. Har man dessutom gjort sin karriär inom partiet och vet vilka man kan lova olika befattningar om man blir framröstad, ja då är det väldigt enkelt att bli framröstad som ledare av 100 personer för att ansvara för 57.000 människor och för mer än 5.000 anställda.

Var det så här det gick till? 

På Gotland tror jag det fanns en tänkt arvtagare till vårt då mycket kompetenta socialdemokratiska  kommunalråd Jan Lundgren. Han var fd egenföretagare som kunde ön och bland annat besöksnäringen. En man med tunga kontakter upp i regeringen och som vågade säga både ja och nej. Arvtagaren hade han och partiet utsett, men denne hoppade av och då blev det problem. Förvirring uppstod och då fanns det en pratglad Göteborgare runt 55 år som kändes som någon som kunde prata för partiet. Att han gärna drog lite vitsar som ofta lättade upp stämningen gjorde honom inte sämre. Han var även pastor och sådana kan man alltid lita på. Han var inget hot och hade sina kontakter inom partiet så valet föll på honom. När sedan partiet vann valet blev han ledare med alla sina ja-sägare under sig, vilket inte får honom att förstå att han inte har kunskapen och är inte behörig till en sådan position.

Vi var några företagare som valde att säga ifrån offentligt – regionrådet kallades bland annat för clown av en företagare. Detta och lite till innebar att vi blev uppkallade till ett stormöte där vi fick lova att inte säga så, för det ger dålig stämning och kan skada ön att ha en clown som styr, detta förstod vi och lovade dyrt och heligt att inte använda detta ord offentligt igen, även om det påminde  om kejsarens nya kläder för han var ju naken, även om man egentligen inte fick säga det.

Sjabblade bort 50 jobb

När jag skrev ett kontrakt med region Gotland om att jag skulle investera mer än 50 miljoner i en camping och att de skulle ta fram en plan, så gjorde jag sen allt som jag lovat och de misslyckades med sin del. Mitt företag höll på att gå i konkurs när de inte löste sin del av avtalet på tio år, vilket gjorde att jag ville avsluta vår gemensamma ambition. Då försökte man från regionens sida att utnyttja situationen och kom med ett skambud som innebar att de vill lösa in mina investeringar för några procent av vad vi stoppat in deras anläggning. När förhandlingarna inte fungerade så tog Åke Svensson över detta. Vi träffades fem stycken och var helt överens och han sa att han i form av Regionråd hade mandat att driva igenom det vi var överens om.

När han sedan backade från detta så vägrade han att föra en dialog och jag skickade minst sex mail med cc till andra beslutsfattare (landshövdingen, Tillväxt Gotland, Svenskt Näringsliv, oppositionsrådet) för att på så sätt få honom att komma till en diskussion för att rädda ca 50 jobb, däribland flera året runt-jobb. Åke, som vårt region råd heter, vägrar och när jag säger att han valt att inte kommunicera med mig på över hundra dagar, så kommenterar han detta med ”är det någon som tror att han kan vara tyst i hundra dagar”. Lätta poäng i allvarliga situationer som en pastor från Göteborg kommer undan med.

Olika roller och noll respekt för företagarens villkor 

Dubbelfelet i detta var att Åke tog över förhandlingen och några månader tidigare hade han utsett sig själv till den som vi i besöksnäringen skall vända sig till om det blir problem med tjänstemän eller politiker i regionen. Åke betonade att besöksnäringen var viktig och därför skulle den stöttas av en speciell lots och den rollen tog han själv. Han vägrade att svara i någon av sina tre roller vilket gjorde min situation ännu mer ohållbar och mycket svårnavigerad. På en direkt vädjan från mig via oppositionsrådet om ett gemensamt möte, så gick det inte att hitta ett hål i kalendern på flera månader för att lösa denna akuta situation, vilket visar brist på respekt för företagarnas villkor samt bristande insikt i vad campingen innebär för Gotlands turister och inte minst den anställda personalen. Dåvarande regiondirektör Pelle Lindskog fick en kopia på mina mail, men reagerade inte. Detta visar vilken inställning till företagare som Region Gotland har och vilket klimat företagare på ön lever i.

Brist på riktig dialog

Detta kostade mig x antal miljoner och ett antal medarbetares jobb. Jag sade då offentligt att Åke är en dålig ledare som inte träffar företagarna. Åkes kommentar var att jag ”bara var besviken och att jag är den företagare som han kommunicerar mest med”. Vi har aldrig träffats och pratat om framtiden eller diskuterat vad vi gemensamt kan göra för få fler i arbete på ön. De gånger vi träffats har det varit för att försöka lösa akuta problem som inte blir lösta på grund av att det alltid tar för lång tid.

Jag är den företagare på ön som investerat mest av alla i besöksnäringen och som har haft några tusen anställda. Man skulle kunna tycka att det skulle ge en anledning till att Åke m.fl. satte sig ned med mig – och gärna några till av oss som är verksamma inom besöksnäringen – och diskuterade vad vi gemensamt kunde göra för att skapa nya jobb på ön. För jobb är det som driver maskinen framåt så att vi får skatteintäkter. Det är lätt att tro att pengar till regionen kommer via någon kollekt från himmelen, men så sker bara efter söndagsbönen.

En bra kille på fel plats

Åke är en trevlig kille som gärna skämtar och lättar upp stämningen när det blir lite tungt. Han är den killen som alltid har något snällt att säga om fru och barn eller anställda. Han är trevlig och vill alla väl och han är framför allt en kille som kan fronta besvärliga journalister eller missnöjda kunder/medborgare. Jag skulle gärna anställa honom som ansvarig för reklamationsavdelningen och som språkrör för bolaget. Han kan prata omkull de flesta journalister, då pastorsrollen i kombination med den skrattande göteborgskan hjälper till. Som Regionråd är han däremot inte kompetent och är en belastning för ön.

Jag tycker att han borde avgå innan han blir en för stor belastning för sig själv, partiet och ön. De olika Åke-affärerna går inte i längden att tysta ner med strutsmetoden. Det krävs raka tydliga svar och det ger nog mer förtroende att erkänna att det ibland kan bli fel, i stället för att försöka komma undan med icke-svar. Ingen är felfri och det är alltid förlåtande bara man gjort sitt bästa.

Skämta inte om en Göteborgare

När jag skämtade på Facebook med min kompis (som flyttat till Malta), därför att vi helt enkelt inte tror på Åkes sätt att leda, så skrev jag att vi hade en präst för mycket och då Malta har nästan 4 gånger så många kyrkor som Gotland har, så undrade jag om de ville ha honom. Åke tog så illa vid sig att jag blev uppkallad till Radio Gotland och fick i radion be om ursäkt för mitt skämt. Jag tog bort det från Facebook men det blev ändå för mycket för denna skämtande Göteborgare, så han blev tvungen att stänga ner sin Facebooksida. Detta är en tråkig historia och det var inte min mening att han skulle bli knäckt och ledsen, utan jag såg det som ett skämt. Då Åke aldrig är långt borta från bra och mindre bra skämt, så borde detta ha kunnat passera. Antagligen så var det något annat som fick honom att lägga skulden på mig.

Jag fick sedan en lektion av olika partikamrater där jag nu fått klart för mig att man inte skämtar officiellt och att det är stor skillnad på präst och pastor vilket det senare är facket man skall placera vårt regionråd i. Några dagar senare skriver den socialdemokratiska politiska redaktören någon form av skämt/nidvisor på kända julvisor där hon till och med namnger andra politiker, vilket verkade ha accepterats av alla? Det är skillnad på folk och folk!

Tidigare var jag gift med en Göteborgska som gärna skämtade om allt och alla men inte riktigt kunde acceptera att man skämtade om henne, så jag har en viss förståelse för Göteborgarna och deras underfundiga humor som ibland är svår att förstå. Jag har även lovat att inte använda uttrycket ”åke bort” vilket kan missuppfattas. Så nu mer åker jag iväg när jag skall bort så ingen tar det för ett Göteborgsskämt.

Är detta strutsbeteende som gäller i toppen? 

Det allvarliga i detta är att vi inte kommunicerar i dialog med varandra. En kopia på detta som hänt mig är en annan Åke-affär: den med den avsatte regiondirektören som nu går in i akt tre där Åke fortsätter att icke-kommunicera. Jag antar att detta inte är två tillfälligheter, utan att det är många fler som blivit utsatta för detta strutsbeteende som säkert kan vara en form av härskarteknik. Detta är eventuellt Åkes sätt att styra och ett beteende som går igen.

Lita inte på vad Region Gotland säger! 

Vill man utveckla något på Gotland skall man inte lita på löften från någon position alls inom regionen. Det går tyvärr inte ens att lita på avtal som är undertecknade. Att behöva stå för något som man själv lovat är inte nödvändigt och är det en föregångare som lovat, så betyder det nästan inget alls. Som affärspartner är regionen livsfarliga och min fd bankchef på Swedbank vägrade att låna ut pengar till företagare som hade Gotlands kommun som en stor och viktig kund. Detta om något borde får varningsklockorna att ringa på den mest optimistiske företagare.

Liknande förutsättningar som ett företag 

Jag blev upplyst av en partikamrat till Åke att regionen inte är ett företag, vilket inte var en nyhet, men jag vet att det inte kommer pengar via en kollekt utan det hänger ihop med att det finns fungerande företag som anställer människor som betalar skatt. Och det hänger ihop med att det finns en miljö där företagare trivs och då är tillit en viktig del för expansion, utveckling och framtidstro. Den tilliten har nästan försvunnit helt från min och många av mina företagskompisar de senaste åren. Med regiondirektören Jan Björinge var det på gång något nytt som kändes friskt och som saknats de senaste åren. Vad som felade med honom lär väl aldrig komma fram, men profilen var rätt och det är frågan om Åke vågar sig på en sådan profil igen. Jag tror att ambitions nivån var för hög för vårt kommunalråd som inte hängde med och tappade makt. I den här affären så tappade mina favoritpolitiker Brittis och Stefaan mycket av det förtroende som jag tidigare hade för dem båda. Tystnad löser inget långsiktigt utan skapar bara fler frågor och mer osäkerhet.

Mycket snack men lite verkstad 

I det här fallet förlorar Åke inget på att jag och ett antal andra företagare inte fokuserar på Gotland utan det är bara x antal anställda som inte kunnat fortsätta sina jobb. Jag är en vinnare för jag söker mig till andra marknader som visat sig vara betydligt mer lukrativa. Kontentan är att jag, Micke, Anders och ett antal till som lämnar ön är vinnare och den enda förloraren är de som tror att vi skulle ha skapat något utvecklande om vi lagt alla våra resurser här. Men med det företagsklimat och den kultur som råder inom Region Gotland, så lär fler få annat fokus.

För att kunna bli en region där företagare trivs så måste det finnas en vilja till förståelse i mer än vackra ord. Och då duger inte predikningar, utan det krävs verkstad på riktigt.


Dela med dina vänner!
3 svar
  1. Bola & Ingela says:

    Såå sant Pigge!!
    Stå på dig! Det finns ingen annan på Gotland som VILL eller VÅGAR stå upp så som du gör! Hade Region Gotland förstått vikten av personer som dig, som både vill och kan, så hade de kanske kunnat nå målen de satt upp. Vi är många och kommer bli ännu fler, som väljer att lämna ön. Det finns så många fantastiska människor och förutsättningar som hindras av trångsynthet och familjeband. Gotland kommer för oss i framtiden att endast vara en plats för semester…. Tyvärr…

  2. Gunnar Östermark says:

    Låter lite trist med det läge som råder på ön. Dock så känner jag igen detta från Östersund där jag bor. Vi har här en ”Pigge” som heter Kindberg och som är vår motsvarighet till entreprenör. Honom jagar politiker och tyckare med blåslampa istället för att hjälpa till att blåsa vind i seglen…. jag tycker att du gör ett fantastiskt jobb Pigge. Imponerad av att du och andra orkar slita vidare i det klimat där hårt arbete inte premieras utan snarare motverkas under missunnsamhet för andra i sin ansträngning att tjäna en slant- vilket tydligen är en styggelse….för de som lyckas. Kämpa på!

  3. Clownen says:

    Cry me a river Pigge… Det är så synd om dig.

Ingen möjlighet att kommentera detta.

© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring