Framtidens kyrka, superentreprenörer och nya stora satsningar

12 sep
12 september 2015

After Work i domkyrkan

Förra söndagen började jag med att simma 500 meter i vår konstgjorda sjö för att sedan bege mig till domkyrkan och vara med på en premiär av söndagens nya upplägg av en gudstjänst. Min medverkan var ca 20 minuter där jag och prästen hade ett samtal som belyste livsögonblick. Han lyfte ut vissa saker ur mitt liv som vi samtalade om och det kändes som ett nytt och bra format.

Kyrkan är väldigt traditionsbunden i sitt sätt att jobba, så att komma hit är ett stort steg för dem. Jag tycker att de är bra på väg och vi skall nog se deras jobb som en atlantångare som skall ändra kurs. Det kommer att ta tid men den girar lite grann hela tiden. Just tiden för hela gudstjänsten var för lång och jag tror att man skall ha en maxtid på 60 minuter. Avslutningen med Gabriellas sång från den hitresta kören gav ståpäls och då är kyrkan rum helt fantastiskt. I den miljö går det att bygga känslor/feeling som är svårt att skapa i många andra miljöer och detta borde göras oftare.

Jag har pratat med kyrkan om att göra en eller två After Work i deras miljö som kan slå allt annat som man kan bygga upp när det gäller stämning och själslig upplevelse. Jag vill vara en del av ett sådant unikt arrangemang i framtiden. Jag ser bilden framför mig, hur kyrkan blir fylld till sista plats varje gång och hur Lenta R, Tobbe L, CJ Stålhammar m.fl. slinker in i VIP-kön efter att de och några krögare till stängt en timma för att Gotland levererar något som bara finns här och har blivit en reseanledning två gånger per år.

Superentreprenörer som tar den svåra vägen

Superentreprenörer som trotsar regnet

Superentreprenörer som trotsar regnet

Söndag kl 16.40 kör jag Lummelundsväg in mot Visby och diskuterar i telefonen med en av min VD:ar om ett ärende som jag väldigt gärna vill delta i. Regnet öser ner och då får jag helt plötsligt veckans bästa upplevelse. Vindrutetorkarna går på högsta hastighet och i ögonvrån ser jag två riktiga superentreprenörer. De står på cykelbanan med varsitt paraply och det ena barnet håller upp en blöt läskback i papp mot trafiken. Texten på undersidan är så liten och skriven med ett litet barns handstil. Jag ser knappt barnen för regnet och jag ser absolut inte om det står något där och då ännu mindre vad det står på skylten. Min magkänsla säger att barnen säljer saft.

Kaffe och saft 10 kr

Kaffe och saft 10 kr

Jag ber att få ringa upp igen och vänder omgående, för här skall handlas! När jag försöker parkera slår det mig att de inte har gjort det lätt för sig. Ösregn, 90-väg, ingen p-plats så man får köra ner i diket och slå på varningsblinkersen om man vill handla. När jag kommer fram ser jag att det står ”Kaffe och saft 10 kr” på skylten, så jag beställer saft då jag inte är någon kaffedrickare.

”Slut” säger barnen och tittar på mig under paraplyet och ler.

Och jag tar en kopp kaffe och tänker att det blir min fjärde kopp i livet.

Jag frågar om de har växel på en femtiolapp.

”Slut” säger de och tittar fram under paraplyet igen med samma varma leende.

Jag blir serverad kaffe och när jag provar så inser jag att kaffe verkligen inte är något för mig.

Saften ”slut”, växeln ”slut”

Saften ”slut”, växeln ”slut” – det fick bli en kopp kaffe för 50 kr. Jag som inte ens dricker kaffe!

Men det sprids en lyckokänsla när barn är så här kreativa och att de inte låter sig hindras av dåliga förutsättningar. Det var tydligen den andra koppen som såldes den dagen för 50 kronor styck. Jag tror att det kommer många arbetstillfällen för Gotland i framtiden från barn likt dessa som vaskar fram affärsmöjligheter ur helt omöjliga situationer. Jag ler fortfarande när jag ser filmen jag spelade in på min iPhone och tänker på deras optimistiska ögon som tittade fram under paraplyet med ett stort leende.

Modigt Björn J att våga bryta och se besöksnäringen som en framtidsbransch

Jag gläds även åt andra duktiga entreprenörer inte minst reportaget i Dagens Industri om det gotländska bolaget PicHit.Me som fått Microsoft att satsa på dem. Jag träffade en av killarna på flyget häromdagen och han skulle flytta med sin familj till USA för att på så sätt fortsätta utvecklingen av bolaget. Det är sånt som sporrar andra entreprenörer att våga de också. Vi behöver förebilder som går före och visar att det går.

Bra signaler från politiken när de sätter Gotlands bästa före partiets och vågar gå i nya konstellationer.

Bra signaler från politiken när de sätter Gotlands bästa före partiets och vågar gå i nya konstellationer.

Vi behöver också en region som vågar tro på öns utveckling där man inte bara följer partipiskor och politiska pakter. Jag tycker det är modigt av Björn Jansson och Socialdemokraterna att våga satsa på ett bryggeri i dessa tider och därmed gå emot sina allianskollegor. När politiker jobbar för öns bästa och inte för allianser eller partiets bästa, då kan vi lyckas på ön. Det är en viktig markering när politikerna vågar visa att regionen tror på besöksnäringen och att det är en bransch där framtidens jobb kommer.

Dubbla jobben med samma stöd som jordbruket får

Tyvärr ser det ganska mörkt ut med nya jobb inom den traditionella industrin såsom stenindustrin, jordbruket och den kommunala sektorn på ön. I stället för tillväxt av arbetstillfällen får vi hoppas att det inte blir för mycket neddragningar. Den enda näring som verkligen kan se en stor tillväxtpotential i framtiden är besöksnäringen och därför är det viktigt att regionen vågar satsa på den. Att satsa några miljoner på olika projekt inom en näring som verkligen kommer att skapa framtidens jobb måste vara rätt inte minst med tanke på att jordbruket får 330 miljoner i stöd varje år.

Jag säger inte att jordbruket inte skall ha dessa pengar för utan dem skulle väl troligen halva branschen dö. Men jag kittlas av tanken på hur många nya jobb det skulle skapas inom besöksnäringen om den också fick 330 miljoner i bidrag per år. Vad skulle ske med besöksnäringen på Gotland om den fick 3,3 miljarder under tio år? Antagligen skulle arbetstillfällen dubbleras under en tioårsperiod, vilket visar att det skulle vara strategiskt rätt att satsade pengar för ön.

Synergi-investeringar på upp emot 50 miljoner tack vare bryggeriet

När bryggeribeslutet blev verklighet måste vi tänka kreativt för att skaffa nya kontorsplatser och vår tanke är att flytta ut till Visby Strandby och öppna upp campingen på Norderstrand året runt. Det skulle vara ytterligare en positiv sida av att bryggeriet blir verklighet. Lite beroende på vilka förutsättningar vi får så planerar vi att investera mellan 3 och 50 miljoner i den anläggningen. Satsningen hänger helt och hållet på vad Region Gotland vill ge oss för förutsättningar så att vi kan bli unika i landet.

Husbilsmarknaden i världen har expanderat väldigt mycket under några år och det är nu en grupp som reser året runt och som passar Gotland väl. Att Gotland inte har en året-runt-öppen camping är så klart ett problem som vi skulle kunna lösa tack vare bryggeribeslutet. Jag tror att vi på grund av denna flytt kan tillföra Gotland ytterligare en reseanledning och ungefär lika många nya jobb som bryggeriet.

Jag vet hur det är att se sin son ligga död i strandskvalpet

Jag och min son Max

Jag och min son Max

Just nu drabbas Europa av den troligen största flyktingström som världen varit med om sedan 2:a världskriget. Bilden av lilla Aylan som låg drunknad på stranden fick tydligen människor att vakna till och det drunknade barnet kommer vi att minnas också om tio år. Hur som helst är jag en av få som verkligen kan förstå vad som rör sig Aylans pappas huvud när han står på stranden just då. Eller vad han känner just nu när du läser dessa rader, då jag tyvärr har samma erfarenhet från att hitta min son drunknad på stranden i ett annat land. Jag vet att det kommer att göra honom till en annan människa och att det är en lång och mödosam resa som nu påbörjas för att komma in i ett normal liv igen. Men det går att komma vidare trots att en sådan händelse troligen är vad alla föräldrar fasar för mest.

Är verkligheten något som skall censurernas?

För ganska exakt tio år sedan var det en biker från Österrike som hette Max som drev en mc-bar i Thailand. Efter Tsunamin tog han liknade bilder på alla kroppar som låg på stranden och lade ut på nätet för att vi drabbade skulle kunna hitta våra drunknade barn och anhöriga. På detta sätt var vi flera som fann de vi sökte och jag fann där min lille Max 4 år som flutit in på stranden och låg ihop med mängder av andra döda kroppar, likt Aylan. Österrikaren Max fick väldigt mycket kritik för att han lade ut dessa bilder, men vi tyckte att han var en hjälte som vågade.

Mina två grabbar som blev 4 och 6 år. De har funnits i mitt liv och får fortfarande ta plats.

Mina två grabbar som blev 4 och 6 år. De har funnits i mitt liv och får fortfarande ta plats.

Att förmedla verkligheten är oftast tufft och hårt men nödvändigt. Det finns en massa människor där ute som fördömer andra men egentligen så vet det inte vad de pratar om. De har ingen erfarenhet och tänker otroligt snävt. Detta är verklighet och skall inte censureras, utan istället bör vi prata mycket mer död och inte bara gömma undan detta.

Många blundar för det finstilta i livskontraktet

När är man varit med om livskriser så blir man snabbt påmind om det finstilta som står i alla livskontrakt. Vi fick egentligen bara en runt-hörnet-garanti på tiden som vi lever och detsamma gäller vår hälsa. Det gäller verkligen att leva när tid finns och det gäller för alla att leva här och nu. Vad som sker i morgon vet vi inget om, det är bara ett vitt blad. Hur någon egentligen vågar skjuta upp saker till i morgon är en gåta och väldigt modigt.

Livskontraktet har inget bäst före-datum, så skjut inte upp saker till sen. Då kan det redan vara försent!

Livskontraktet har inget bäst före-datum, så skjut inte upp saker till sen. Då kan det redan vara försent!

En sak är absolut säkert: en dag så finns det ingen morgondag för oss alla! Konstigt nog tror nästan alla att detta inte gäller just dem och absolut inte i morgon om det nu skulle gälla just dem. Den hemska sanningen är att alla kommer att ramla dit, även om min far hävdar att det är tveksamt i just hans fall.

Vi skulle alla kunna bidra med så mycket mer om inte…

När det gäller flyktingkatastrofen så kan många hjälpa till och göra lite, vilket blir väldigt mycket till slut. I vårt bolag har vi bra boende som bara står och som skulle kunna användas och jobb som skulle kunna göras av dessa människor. Tyvärr blir det så krångligt med myndigheter och fack så jag avstår att ta den matchen för tillfället. Vi försöker istället att hjälpa till med pengar där vi bidrar med vår lilla del.

Tid är guld värd, så använd den smart!

Jag har varit på turné och turligt nog blev planet försenat i nästan tre timmar i Växjö, vilket gjorde att jag ringde en god vän och fick mysig kvalitetstid över en kopp te och en macka. Jag tror inte att jag är unik med att ständigt jäkta förbi många guldägg som jag bara borde sitta ner med för att umgås på riktigt. Min fru är väldigt bra på detta och jag är mycket avundsjuk på hennes väldigt jordnära sida. Tack FlySmaland och deras krånglande SAAB 2000 för ett oväntat kvalitetsmöte med en riktigt bra grabb, eller klok gubbe, från Växjö.

Tiden är begränsad så se till att ha kul!

Tiden är begränsad så se till att ha kul!

Ett tips som jag själv skall försöka att följa är att att ge mig själv mer kvalitetstid med dem jag gillar och skita i dem som suger. Tid är något väldigt dyrbart och går inte att köpa för pengar. Lätt att fatta men lika lätt att tappa, då hjärnan inte alltid är så smart, eller så har den bara lite otur ibland.

Regniga kvällshälsningar från Belfast, som har regn och åter regn på menyn…


Dela med dina vänner!
1 svar
  1. Lena Thalin says:

    Hej Pigge! Läste med intresse om bland annat din medverkan i kyrkan. Det sista året jag jobbade på Gotland hade jag tillsammans med Lennart Belfrage två heldagar med kyrkoherdarna där vi arbetade fram en omvärldsanalys för kyrkan på Gotland. Det var oerhört inspirerande och herdarna var otroligt fina människor. Jag vet dock att kyrkan på Gotland brottas med problem som att många går ut kyrkan och att de har svårt för att finna nya former.
    Sedan vi flyttat ”hem” är jag också med i vårt kyrkoråd, Katarina församling på Södermalm i Sthlm. Vi arbetar helt annorlunda och har till och med fått dispens från den vanliga högmässan, Katarinamässan. Vi har mycket musik och flera musiker anställda. Har också ett socialt företag med bland matservering. När yngsta dotter Annika gifte sig med Jonas i maj av prästen Hanna Paulsson blev flera av bröllopsgästerna så berörda att några funderar på att gå in i kyrkan igen. Vi är nu den församling som har flest besökare och tänk då att befolkningen är ganska ung. Om du vill kan jag kanske ordna ett studiebesök för dig och Monika?
    Jag är medveten om att församlingen ligger i ett kändistätt område och att kyrkoherden Olle Carlsson är känd för sitt sociala arbete mm.

Ingen möjlighet att kommentera detta.

© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring