Mina tankar om Gotlandsflyg, Gotlandsbåten och Gotlands framtid

19 Nov
19 november 2016

Min dröm att få köra mer hoj på spännande platser runt om i världen.

Utan formell utbildning vågar man mer

Jag är en kille som alltid varit nyfiken men som egentligen inte kan någonting enligt vissa, på grund av att undertecknad saknar formell utbildning. Jag klarade inte ens att få slutbetyg efter två års gymnasieskola och har kraftiga problem med stavning då jag är gravt dyslektiker. Jag har egentligen inte ens haft ett riktigt jobb då jag alltid jobbat i egna eller föräldrarnas bolag. En gång skulle jag bli anställd som projektledare för ett kommunalt projekt men när jag berättat hur jag tänkte driva projektet så fick jag lämna mötet i 20 minuter och när jag kom in igen så skulle anställningen skjutas upp och sedan rann det ut i sanden. Jag tror inte vi var helt på samma linjer om hur man driver kommunala projekt.

Se ett behov och sedan uppfylla den önskan

Jag kommer från en familj där föräldrarna jobbade inom skola och omsorg och  därför fanns inget större kapital i familjen, utan det har vi alla fått jobba fram efter hand som behov funnits. Jag har ofta valt att gå min egen väg och göra saker på mitt sätt. När jag startade diskotek i slutet på 70-talet så hade jag knappt varit på diskotek, men märkte att det fanns ett behov. Stället blev framgångsrikt och vi var nog den klubb på ön som hade flest artister och ev flest gäster under de sex år som jag var i branschen. Så har det sedan gått vidare och när jag sett ett behov så har vi tillgodosett detta, vilket är en ganska bra grund för lyckade affärer.

Infrastruktur styr utvecklingen på ön

Konkurrensutsatt flyg och båtförbindelser är A och O för utvecklingen på Gotland. Ön i sig kommer alltid att ge en bra och prisvärd produkt för besökaren.  Dålig konkurrens brukar betyda underkapacitet och höga priser. En transportör som får monopol brukar sträva efter att ha så lite kapacitet som möjligt och på så sätt får denne bästa möjliga ekonomi. Till exempel så drog Destination Gotland ner på antalet turer med de små båtarna 2015 när det inte fanns konkurrens, vilket begränsade antalet resande till Gotland. Samma bolag gjorde precis tvärtom när det tack vare Gotlandsbåten fanns mer kapacitet 2016, vilket verkar helt irrationellt om man jobbar för Gotlands bästa.

Det innebar att anläggningarna 2015 måste konkurrera internt på ön om att få biljetter till sina gäster, medan de 2016 kunde jobba ihop och slåss mot hela världen för att få besökarna till Gotland.

De innebar även att snittpriserna sänktes på boendet 2015. När priserna sänks blir det sämre ekonomi vilket leder till att färre ser det som lönsamt att bygga nytt när vi har så korta säsonger. En helt felaktig spiral för Gotland som behöver ett långsiktigt tydligt mål om ordentlig tillväxt. Stabil utveckling gör investerare trygga och det krävs för att det skall byggas nya boendeenheter.

Egentligen startade vi aldrig något flygbolag

Premiär för Gotlandsflyg

Premiär för Gotlandsflyg

När vi startade Gotlandsflyg var det egentligen ett nytt rederi som vi såg ett behov av. Ambitionen var att skapa bättre kommunikationer genom att konkurrensutsätta befintliga bolag. Vi trodde inte på att staten eller kommun skulle lösa behovet utan ansåg att det var vi gotlänningar som skulle lösa detta. År 2000 hade staten monopol på båttrafik, så när det inte gick att starta ett rederi, fick det i stället  bli ett flygbolag. En stor hemlighet var att vi absolut inte hade råd till att starta flygbolag så vi startade en resebyrå och döpte den till Gotlandsflyg. Vi agerade som ett flygbolag, men egentligen tog vi kontakt med ett flygbolag och köpte varje måndag samtliga stolar under veckan kontant i förskott. På så sätt kunde vi starta upp vår resebyrå som kunde sälja stolar för en betydligt mindre peng än om vi skulle startat ett riktigt flygbolag. Vi lade ut turlistor för en längre tid och på så sätt tog vi en genväg och kunde få till en stor förändring för flyget på Gotland.

Femton år senare har Gotland nästan samma prisbild

Moderna flygplan

Sedan dess har utvecklingen gått snabbt framåt. Efter några år så fanns det en flygturlista som var bättre än den någonsin varit till och från ön. Priserna hade snudd på halverats och vi flög med världens miljövänligaste flygplan som även tillhörde de modernaste i sin storlek. 15 år senare så är priserna fortfarande inte högre än de var år 2001. Gotlandsflyg har verkligen visat vad sund konkurrens betyder för en destination som Gotland. Vår idé var enkel då vi ansåg att det var vi öbor som bestämde, bara vi höll ihop och såg till att fylla de egna planen. Det behövdes inga extrapengar, tvärtom, bara vi var lojala mot egna bolaget. Trots att konkurrenten med den stora plånboken sänkte priserna med upp till 75 procent, så insåg man från ön att det var viktigt att stötta det egna bolaget. Tack vare detta så har vi haft en långsiktig konkurrens som varit till gagn för ön under femton år.

Gotland har tappat gästnätter under lång tid

Som VD på Kneippbyn i början på tvåtusentalet insåg jag att det inte spelade någon roll hur mycket vi satsade på marknadsföring eller vad vi hittade på, för vi fick ungefär samma besökssiffror år från år.

Det kunde skilja i omsättning med 1–3 procent mellan en extremt bra sommar och en extremt dålig sommar. Det var då jag insåg hur det såg ut och vad som egentligen påverkade Gotlands utveckling. Öland hade vid samma period nästan 3 gånger så många besökare som Gotland och enligt min mening så är Gotland egentligen ett mer intressant besöksmål. (Eventuellt är jag jävig i detta sammanhang) Enligt min logik så stod det i princip gäster och väntade i hamnarna om priset och avgångstider passat.

När jag lyckades få tag i riktiga besökssiffror så visade sig mina misstankar stämma. Ökningen under sommaren över en tioårsperiod var mindre än 0,5 procent (för icke Gotlänningar) i snitt per år, samtidigt som snittgästens tid på ön minskat. Det innebar att ön egentligen tappade gästnätter på totalen. (se förklaringen *Nytt resebeteende och nya Gotlandsresenärer)

En monopolist som inte lyssnar

Genom åren har vi i näringen försökt föreslå förändringar hos Destination Gotland som hytter med riktiga sängar, standby för campingekipage mm. 2012 ville vi att de startade en långsammare båt anpassad till turisterna med bättre turlista, lägre priser och större kapacitet. Vi fick som svar att det inte var aktuellt och då bestämde jag mig för att antingen acceptera att ön fortsätter att halka efter alla andra turistdestinationerna eller starta ett nytt rederi med målet att jobba för besöksnäringens bästa på Gotland i samarbete med Västervik. Denna fråga var så viktig att den inte kunde få skötas av andra än oss som är beroende av utvecklingen på ön.

Gotlandsbåten – ett högriskprojekt där maximal vinst inte är målet

Glädjen när vi fick båten i hamn!

Glädjen när vi fick båten i hamn!

När jag började jobba med detta så var jag noga med att förklara att det är ett högriskprojekt som krävde att alla såg detta som ett bolag som inte hade till uppgift att berika sina aktieägare i första hand, utan att de skulle utveckla Gotland. Vi skulle genom konkurrens få fler att åka till Gotland och det var inte meningen att vi skulle ta marknadsandelar från Destination Gotland, utan tillföra nya besökare. Min beräkning var att vi inom tre år skulle kunna köra över en bit över hundratusen nya resenärer vilket skulle ge de flesta berörda företagare på ön ökade intäkter på runt 20 procent, omsättningen på ön skulle öka med ca 1/2 miljard. För att lyckas så krävdes ett stort engagemang, där många kom att lägga  tusentals ideella timmar för att utveckla Gotland.

1000 nya jobb och betydande mer intäkter för regionen och staten

Ökningen av tillresande skulle göra att de flesta på Gotland kan utveckla sina företag. Då inkluderar det lokaltidningar, fastighetsbolag, byggbolag, livsmedelshandlare, mm. När ön löst transporterna så är nästa utmaning att Gotland behöver ungefär 5000 nya bäddar, vilket tar några år att få ihop. Om vi jobbade ihop över gränser så skulle det gå att lösa på 2–3 år. Vinnare på detta skulle vara hela Gotland då vi på 5–10 år kunnat skapa närmare 1000 nya åretrunt-jobb tack vare ökad konkurrens. Det skulle betyda mer inflyttning, högre skatteintäkter för regionen och ett blomstrande företagarklimat.

Vilka är utmaningarna?

  1. Gotlandsbolaget är ett vinstdrivande företag som är lite bättre än många av sina kolleger på att tjäna pengar och vill så vara. De inser så klart att risken med konkurrens skulle kunna försämra vinsterna med 50–80 miljoner per år och med ett avtal på tio år så skulle konkurrens kunna innebära 800 miljoner i resultatförsämring för hela avtalsperioden i sämsta fall. Med denna insikt så tror jag att de satsade tuffare än vad i alla fall jag kunde förutse. I praktiken sänkte de priserna med upp emot 50 procent på peak-turer i stället för de 20–30 procent som i alla fall jag räknat med kunde vara möjligt långsiktigt för dem.
  2. Gotland skulle behöva ytterligare 10–20 procent fler passagerare som kom till ön än vad det kom 2016. De ville resa hit, men på grund av att boendet tog slut så kom de inte. Det i sin tur innebar att båda rederierna fick färre resenärer än vad man hoppats på och att Gotland inte fick den mängd besökare som ön har både dragningskraft och potential till. I slutet på april 2016 redovisade Destination Gotland en ökning på närmare 15 procent i passagerare och bokningar. I den vevan började de sända sina påkostade reklamfilmer. Tre veckor senare hade bokningssiffrorna gått från +15 till +1 procent.  Av detta skulle man kunna dra slutsatsen att reklamfilmen hade negativ inverkan på bokningen, men så var inte fallet anser jag, utan kunderna kunde inte få de boende de eftersökte och därför avstod de resan till Gotland.
  3. Att turistföretagarna bestämmer sig för att fylla den egna turistbåten i första hand genom att skapa paket som anpassas till kunderna som på så sätt säkrar en långsiktig konkurrens. När Gotland får en överkapacitet i resande, då kan bopriserna öka vilket innebär att det blir lönsamt att bygga i framtiden. Först då kommer fler att våga investera i mer boende långsiktigt och då kommer hela ön att bli vinnare. Destination Gotland kommer att tjäna lite mindre pengar på båten under några år, men kan utan tvekan ta igen det genom att investera mer i boende på ön.

Hur mycket är 30 miljoner?

För att styrelsen skulle våga satsa vidare med Gotlandsbåten så krävdes det ytterligare trettio miljoner i riskkapital. Det var pengar som skulle täcka framtida förluster, inte de som uppstått efter den gångna säsongen. Den siffran kunde minskas om hotell och turistanläggningarna blev aktiva och i första hand sålde den egna båten (ex Gotlandsbåten) till sina gäster.

Trettio miljoner är mindre än 10 procent av vad bönderna får i bidrag per år på ön. Det är ca 13 procent av vad kryssningskajen kommer kosta. För Gotland skulle det troligen ge mer än 10 gånger så mycket varje år i intäkter med konkurrens likt Gotlandsbåten i förhållande till kryssningskajen. Det är något mindre än vad Gotlandspress ägare får i presstöd av staten varje år. Det är ungefär samma belopp som Destination Gotland får i bidrag för att de utsattes för konkurrens av Gotlandsbåten 2016 (statligt konkurrensstöd).

Räknar man med att staten får mellan 80–100 miljoner i extra momsintäkter varje år som Gotlandbåten finns, så skulle det vara väldigt lönsamt för staten att finansiera dessa 30 miljoner en gång. Det är troligen mindre än hälften av vad regionen skulle få årligen i extra skatteintäkter på 1000 nya jobb till ön.

Det finns många sätt att se hur lönsamt konkurrens skulle vara för Gotland och de kommer troligen att visa sig efter sommaren 2017 vad det betydde med konkurrens.

Rädslor eller okunskap?

Den senaste veckan har olika företrädare för öns näringsliv uttalat sig om den gångna sommaren och varför det varit en sådan rekordsommar. Där har man olika anledningar och några har trott att det beror på att vädret var väldigt bra eller att det varit oroligt i Europa. Detta har i så fall inte slagit igenom någon annanstans än på Gotland och i Dalarna. Det är inte speciellt troligt att Gotland skulle haft finare väder än övriga Sverige. Dalarna har i två år haft ett stort tapp och är ungefär tillbaka till 2014 år siffror, så något lokalt fenomen har de säkert i den regionen.  Andra anser att det har med varumärkesarbetet att göra och det kan vi verkligen hoppas, för då kommer vi att fortsätt att ha framgång 2017.

För egen del tycker jag att historiska siffror och utvecklingen i riket ger ett glasklart svar.

När företrädare för besöksnäringen inte tror att prisbilden kommer att höjas när det blir monopol igen, tror jag att det är väldigt mycket politik i detta svar. De vågar inte säga det de tycker, för då kan det bli dålig stämning på nästa möte. Det är väl självklart att priserna blir betydligt dyrare utan konkurrens?

Än värre är att marknadsföringen kommer att halveras 2017, vilket kommer att ge utslag på både flyg- och båtpassagerare. Vi är många som anser att rekordsommaren 2016 hänger ihop med konkurrens mellan rederierna och gläds med sommaren som var.

Det borde bli två rederier i framtiden

På grund av att Destination Gotland har bestämt sig för att tjäna mer än vad som är normalt i branschen så sker det på bekostnad av utvecklingen på Gotland. Ett aktiebolagsmål är att tjäna så mycket pengar som möjligt, så det är inget fel på agerandet med att rederiet vill bevaka monopolet med målet att ha alla båtpassagerare själva.

Jag anser att det är företagarna på ön som ytterst bestämmer om det är rederiet som skall bli vinnare, eller näringen på ön. Gotlandsbåten har nu bevisat vad vi missat på ön under 10 år och vad detta har kostat Gotland. Om vi haft konkurrens sedan 2006 så skulle de flesta haft 50% mer i kassan efter sommaren 2016.  Jag tror att denna sommar visat vilken potential besöksindustrin på Gotland har och hur viktig den är för öns framtid och utveckling.

Alla oberäknade kostnader skall belasta besöksnäringens gäster

Faran med det nya färjeavtalet (2017–2026) är att det finns pristak eller maxpriser för gotlänningar och frakt. Det innebär att kostnadsökningar för rederiet som ligger utanför det budgeterade måste tas ut av icke-gotlänningar, vilket kan slå väldigt hårt mot hela besöksindustrin. Om oljepriset skulle öka som det gjorde för några år sedan då ökar biljettpriserna med 10 procent. Om inget får tas ut av frakt och gotlänningar, så skulle troligen priserna för besökare behöva öka med närmare 30 procent. Med en sådan ökning skulle Gotland tappa turister vilket får till följd att man måste öka priser ännu mer för att rederiet skall få ersättning för sina höjda kostnader. Detta är en av flera anledningarna till att näringen bör ha ett eget rederi att luta sig mot i framtiden. Skall vi få människor att investera i boende m.m. så måste de våga tro på en utvecklingshastighet med 5–10 procent per år och inte bara 0,5 procent per år som det historiskt varit.

Pigge Werkelin som företagare och öbo. Här uttalar jag mig inte som representant för styrelsen i Gotlandsbåten.

Dela gärna denna text!

 


*Nytt resebeteende och nya Gotlandsresenärer

De nya Gotlandsresenärerna har vi fått tack vare att dyrare biljetter har fungerat som ett filter och sorterat bort många gäster med sämre ekonomi och de som passerat är gäster med bättre ekonomi. Gäster med bättre ekonomi spenderar mer pengar, men gör ofta fler resor under sin semester och har samma antal semesterdagar disponibla som de med sämre ekonomi. Det innebär att de med bättre ekonomi i snitt stannar kortare tid för att hinna med fler destinationer. De med sämre ekonomi besöker ofta bara en destination men stannar i stället fler nätter. Detta spelar ingen roll för t.ex. Stockholm som inte har begränsningar i hur många de kan transportera in till destinationen per dygn, men för Gotland har det stor betydelse då vi har en kraftig underkapacitet när det gäller transporter på tider som gäster vill resa.

Effekten av de nya Gotlandsresenärerna är att vi troligen gått från stann-tid på ca 5,5 nätter i snitt till ca 4,5 nätter på 10–15 år. Om vi räknar på att det transporteras ca 500 000 icke Gotlänningar till ön med båt och flyg ( juni, juli, augusti) så innebär det att vi gått från 2 750 000 övernattningar till 2 250 000 övernattningar vilket är ett tapp på ca 500 000 gästnätter. Ställer man dessa siffror mot de kommersiella gästnätterna som Tillväxtverket redovisar, ca 600 000 gästnätter för samma period så blir det ca 27 procent av alla övernattningar. Då är de resterande 73 procenten gästnätter i eget boende, eller hos vänner och bekanta (det finns ca 9 000 fritidshus eller 36 000 bäddar) eller kommersiella nätter som ej redovisas. Siffrorna stämmer inte alltid exakt i texten då det inte alltid går att få fram exakta siffror men principerna stämmer och effekten blir den samma.


Dela med dina vänner!
© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring