Nattsegling från Lettland till Gotland och lite till
Vi lämnade den baltiska kusten strax efter kl 18 lördagen den 18 maj. När vi går för motor ut ur hamnen vid Pavilotsa har vi rak kurs mot Kyllaj och ca 20 timmars segling framför oss. Det kommer varma vindar och de flesta av oss med kortärmade tröjor myser i värmen. När vi ser föröver är havet nästan spegelblankt och tunga svarta moln växer till över oss, då inser jag att det blir väderomslag.
bara tio minuter senare är det ett stormigt åskregn med nästan 17 sekundmeter. Temperaturen har fallit kraftigt och vi är alla snabbt sjöklädda. Båten gör otroliga 5,5 knop utan segel och det känns lite onödigt spännande helt plötsligt.
Efter ca 20 minuter lägger sig den värsta blåsten och vi har istället 6-8 sekundmeter i snitt, vilket ger en behaglig segling. Några timmar senare väljer vi att gå för motor då vinden istället dött ut helt. Regnet följer oss däremot hela tiden och det är så häftigt att sitta vakt på natten. Regnet smattrar mot kapellet, båten kränger i vågorna och vi håller stadigt 6 knop. Runt oss blixtrar det helt magiskt och åskknallarna avlöser varandra. Strax före midnatt är det helt svart och det finns ingen horisont att fästa blicken på vilket gör att sjösjukan gör sig lite påmind.
Jag har vakten med Birk och inget speciellt händer mer än att regnet tilltar och avtar. Vi ser på radarskuggan att det finns större och mindre regnskuggor som vi kryssar igenom. Vi vet några minuter innan när regnet skall tillta.
Kl 23,46 är det väldigt skarpa blixtrar som omgående följs av jätteknallar. Kl 23.52 kommer en stark vind ihop med ett ihållande ösregn som varje Gotländsk bonde drömmer våta drömmar om. Sedan går vindstyrkan från 6 till 0 sekundmeter på några minuter och så är det vindstilla i några minuter, sedan klättrat vindhastigheten från 0 till 8 lite väl snabbt och vi blir lite oroliga att det skall bli 16 sekundmeter igen, med fulla segel uppe.
Plötsligt hör vi något som låter som en mistlur och ljudet återkommer flera gånger, vilket var lite spöklikt. Det är kolsvart och 1-2 ggr i minuten lyses havet och seglen upp av blixtar som slår från olika håll. Man ser på vågtopparna att de börjar ryka om dem igen så vi plockar ner seglen och låter det värsta vädret passera. Vid midnatt får jag avlösning till kl 03.00 och går ner och lägger mig. Tyvärr upptäcker jag att trots att båten fått service har varvet inte lyckat att täta en spricka i ett glas och just där under ligger mitt täcke, kudde och min väska med kläder som inte längre är brukbara.
Små problem ändå och allt löser sig, tar lite choklad och två kalla spisare innan jag skall somna, in vilket sköljs ner med en folköl. Jag vaggas till sömns av Östersjöns vågor som håller ca 1 meter vilket blir större i en liten båt som går för motor, men det känns tryggt i alla fall.
Kl 02.50 ringer klockan och det är dags för nattpasset 3.00-5.00. Börjar passet med te, 2 mackor och en spisare. Vi går för motor med seglen uppe. Vinden ligger på 1,4 sekundmeter och segelbåten befinner sig i en farled med tre riktigt stora fartyg hyfsat nära. Det är riktigt svårt att optiskt avgöra avstånd på havet i mörker men med modern teknik är det enkelt att på 10 m se hur nära vi är de andra.
Trots tre lager med mössa känns det friskt ute i båtens sittbrunn. Det är mysigt att vara själv när morgonen gryr och solen är på väg upp, det känns som om sinnena vaknar till och jag tänker klart. Ensamheten under en oändlig himmel och på något som känns som ett lika oändligt hav, gör att tankarna snurrar på familjen o livssituationen. Helt plötsligt fastnar tankarna på min döda fd fru Ulrika och jag funderar på om hon anser att jag gör rätt eller fel med min tid på jorden. Hon har antagligen koll på mig där uppifrån.
Ulrika ville verkligen ha en dotter som jag o Monika nu har två stycken ihop. Lägger jag tillräckligt med tid på barnen? Nja, troligen inte. Jag o Towe skall ut på mc- äventyr tre dagar första helgen i juni och Wilda skall med Monika till Island och rida samtidigt. Men sen då? Hur förbereder vi dem på livet? Hur blir de självständiga modiga tjejer med pondus som andra inte trycker ner. Hur gör vi för att de skall söka sina drömmar, vara nyfikna hela livet och prova nya saker och vägar. Vad är det vi tillför och vad ligger på skolans ansvar? Många bra tankar kommer och några mindre bra som jag skall sluta lägga tid på.
Kl är 03.48 och morgonljuset har kommit vilket innebär att det finns sikt igen och framförallt blir jag mindre sjösjuk när jag ser horisonten. Höjden på vågorna är nog bara en halvmeter och vinden ligger på 1,4 sekundmeter, så vi gör 5,5 knop på motor!
Jag vill att tjejerna lär sig segla då det är väldigt fostrande när man får lära sig utnyttja naturens resurser på ett bra sätt. Det här med att båda är mer eller mindre hästbitna är också bra, hästtjejer får lära sig ta ansvar och att ta tag i problemen rent fysiskt! En uppväxt med hästar är också väldigt fostrande utanför skolan och familjen. Jag gillar miljöer där tankarna kan vandra fritt. Det kan vara själv i en sittbrunn på ett oändligt hav eller på en stökig bar i en stad där ingen känner mig.
Vid 06.00 väcker jag Birk som fick sova lite längre, då jag trivdes i min roll. Eventuellt var det egoistiskt tänkt men grundtanken var god att han fick sova lite till. Jag somnade sedan snabbt om och vaknade av att kapten Michael arbetade som frukostvärd och fixade med en stadig frukost, där doften av nystekt korv gjorde mig lite extra hungrig.
Vi lade till i Kyllaj strax före kl 11.00 i ett ihållande skönt vårregn.
Sedan kommer här lite andra reflektioner från veckan som gått!!
Vi har fått en ny landshövding på Gotland och via mina kontakter som jobbat nära honom får han mer än godkänt, vilket känns väldigt bra för ön.
Sommaren närmar sig med stormsteg och det gör även pannkakssäsongen. Konkurrensverket har nu avskrivit den senaste anmälan som grannen gjort och vi har även en godkänd färdigbesiktigad lekpark som snart är klar att öppna igen.
Lekparken är byggd med 90% återvunnet material och är i det närmaste uniks som återvunnen lekplats på Gotland och i Sverige. Men när nu Region Gotland vill göra den en nöjespark så skulle den bli världsunik då detta antagligen är den första nöjespark som är byggd med 90% återvunnet material. Detta borde leda till ännu fler besökare 2019 vilket vi får tacka Region Gotland för om så blir fallet.
Här kan man laga pannkakor över öppen eld, njuta i hängmattor, springa i gräslabyrinter, klättra på Gotlands- och eventuellt Sveriges största klätterträd, som väger närmare 50 ton och har en omkrets på sex meter. Prova klätterväggen, rutschkanorna eller spring på däckormen o däckpyramiden där varje däck väger 1,5 ton.
Vi kommer ha öppet från och med Midsommardagen mellan kl 10-17 dagligen under 2019. Öppettiderna 2020 beror på vad Region Gotland och våra jurister kommer fram till. Men det är en spännande framtid vi går till mötes när det gäller Pannkaksträdet.
Idag är det ännu en dag med oanade möjligheter där sol och värme känns riktigt bra!