Author Archive för: Karin Undsen

Fegast bestämmer

19 feb
19 februari 2019

I början av tjugohundra köpte vi in Fide camping som var en av Sveriges 10 första SCR- anslutna campingar. Fide camping har en historia från 1930- talet vilket gör den till en av öns allra första campingar. Vår plan var att göra campingen till Gotlands mest spännande resort och en anläggning som troligen skulle ligga topp tio i Sverige. Vi tog därför in en av Sveriges bästa arkitektbyråer (Tema) som ritade upp en anläggning som skulle gjort Fide till en lika känd plats som Kneippbyn, Tylösand eller Tofta. Campingen skulle idag haft fler än 100 st anställda och en investering om närmare 1/4 miljard, om vi bara fått med oss myndigheterna.

Vi lade väldigt mycket tid, pengar och energi på denna masterplan som verkligen blev något utöver det vanliga. När den tillslut, tillsammans med Ann- Sofi på Tema, presenterades för tre tjänstemän på Länsstyrelsen (LS) valde LS att inte kommentera förslaget i överhuvudtaget. Efter mötet bestämde vi oss båda för att detta var det absolut sämsta möte någonsin med tjänstemän på Regionen (RG) eller LS. Så här efteråt kan jag konstatera att vi hade katastrofmötet med byråkrater som inte gillar utveckling och som var rädda att tycka till om planen.

Efter detta har politiker och tjänstemän lovat både vitt och brett men aldrig har de lyckats hålla något av det. Det kommer alltid in någon ny människa som inte bryr sig om tidigare löfte, nya politiker som får nya roller och ger nya löften som inte har något värde. Förutom detta har vi även alla regeländringar som skett under de nästan 17 år som projektet levt.

Jag är född i Burgsvik och det gör platsen extra speciell för mig. Det tillsammans med alla dessa löften har gjort att vi satsat lite för mycket pengar i Fide camping. Tyvärr har flera i närområdet tappat förtroende för projektet vilket känns extremt tråkigt då lokalbefolkningens intresse är ett måste när man skall utveckla på landsbygden. Till dags datum är det investerat närmare 30 miljoner i hela projektet vilket hittills bara kostat pengar och ligger därmed på kraftigt minus.

När RG tillsammans med LS bestämde att den gamla campingen skulle göras till ett LIS- område (Område avsett för regional utveckling i strandnära läge) så kändes det som att de verkligen ville att campingen i Fide skulle kunna utvecklas och bli ett besöksmål som kunde bära sig själv. Detta gav hopp och ny energi till våra idéer o ambitioner.

Jag förstår det senaste beslutet från LS som att vi inte kan bedriva någon aktivitetspark så som det var tänkt, vilket innebär att vi inte heller kan bygga vidare på de andra idéerna utan måste nu hitta en ny lösning. Tyvärr är detta Gotland i ett nötskal. Det funkar ändå för oss som orkar strida men det är väldigt dåligt för företagarna på ön och miserabelt för företagsklimatet som är och förblir en katastrof på Gotland. Just detta är öns stora problem när myndigheter o organisationer tävlar om att prata i positiva ordalag men ingen står upp och tar ansvar! Det innebär väldigt mycket prat och oerhört lite verkstad. När Gotland efter många års kräftgång i Svenskt näringslivs företagarbarometer äntligen ökat 1% så pratar man om ett trendbrott och ser något positivt i detta trots att vi har mer än 90% av alla kommuner före oss. Efter mer än tio års misslyckande med att förbättra klimatet i förhållande till de övriga kommunerna, är det fortfarande ingen som tar ansvar. Det känns lite som kejsarens nya kläder, pratar man inte om problemen så finns de inte och antagligen är det ett förhållningssätt som alla är ok med.

För ca 10 år sedan stod Eva Nypelius på scenen på Visby hotell och förklarade vad målet var. Hon misslyckades bevisligen men ändå har hon blivit vald till att leda ön. Sådant kan bara ske när ingen tar ansvar på riktigt och utan ansvar fortsätter Gotland att ha ett av Sveriges sämsta företagsklimat. Detta är väldigt trist när det är en unikt bra plats att leva o bo på, kanske en av de bästa i riket.

Lite typiskt för Gotland är att när vi kommer dåligt i riksmätningar så har vi istället andra och egna mätningar att referera till som visar på bättre siffror. Härom dagen kom det siffror från tillväxtverket som återigen är alarmerande då Gotland tappat gästnätter de senaste åren. Dessutom tappade vi under 2018 vilket var det året som borde blivit det bästa någonsin med så soligt väder. Då går man på klassiskt Gotländskt maner in och förklarar problemet med att Tillväxtverkets siffror innehåller fel, vilket de alltid gjort men visar antagligen ungefär lika mycket fel år från år. Det naturliga vore att analysera och jämföra mot andra län för att sedan agera. Tappet har kostat ön närmare en 1/2 miljard i förlorad omsättning sommaren 2018, och detta vill tjänstemän förklara med att någon har redovisat fel. Det är inte att jobba för att Gotland skall vara i framkant, utan i bakkant.

När tjänstemännen lägger tid på att bevisa för oss hur fel vi har i stället för att jobba på det företagsklimat som de säger sig eftersträva sker ingen utveckling. Man kan möjligen se det som ett system som skall lura statistiken men det lurar inte kunderna, dvs oss entreprenörer som skall utveckla Gotland hand i hand med tjänstemännen på LS &. RG. Vi borde se varandra som lagkamrater men agerar oftast som värsta konkurrenter från båda sidor där ingen litar på den andre.

Väldigt få av oss skulle rekommendera Region Gotland om det fanns konkurrens att mäta mot. Nu finns det ingen konkurrens vilket innebär att vi måste stå med mössan i hand och hoppas på ett schyst och snabbt bemötande. På plussidan skall jag säga att vi under det senaste året har hittat ett arbetssätt som ibland fungerar som det skall, vilket är ett riktigt framsteg. Detta beror på att jag tagit in en kvinna som på heltid jobbar med dessa saker, vilket visar på vissa av utmaningarna vi lever med.

Jag har varit företagare på Gotland sedan slutet på 70- talet i ett 20- tal olika branscher, där jag varit ägare eller delägare i mer än 40 företag och haft mer än 2000 anställda. Den största utmaningen har inte varit sälj, ekonomi eller att hitta kompetenta medarbetare, detta har varit en liten utmaning jämfört med alla tokiga och snåriga turer med RG och/ eller LS genom åren. Ett av de största problemen har varit att få dessa två att tycka likadant, samtidigt och att få tjänstemännen att förstå de ekonomiska förutsättningarna för oss företagare. De jobbar inte efter de visioner som de själva satt upp, som tex att ge besökarna en upplevelse i världsklass eller att öka antalet öbor med 10.000 personer.

Utan ytterst ansvariga kommer inget hända med företagsklimatet på Gotland, vilket har bevisats genom åren. Någon måste ta ansvar för att saker blir gjorda och att placeringar och mål nås. Gör man inte det på riktigt och tar konsekvenserna av misslyckanden, kommer ingen förändring att ske. Idag finns det allt för många rädda tjänstemän och politiker som alltid skyller på någon annan. På så sätt gör man som man alltid har gjort och resultatet blir därför också som det alltid blivit. Det enda som är konstigt med detta är att det finns byråkrater som blir förvånade över att resultatet blir samma år från år. Det är sådant som kan få en icke högskoleutbildad medborgare att bli förvånad över vilken intelligensnivå man uppnår på universitet och högskolor, eller har det något att göra med förnekelse när man blir byråkrat.

När jag växte upp följde alla i gänget de modigaste som alltid vågade prova nytt. Det var de modigaste som var hjältar. I byråkratiträsket verkar det vara tvärt om, den som ser problem och faror och är mest rädd för att det kan bli fel, blir den som går längst fram och tar ut riktningen för alla andra. När den rädda ser problem vågar inga andra se förbi dessa.

Gällande den gamla campingen i Fide får vi nu ta nya tag och invänta den plan som vi jobbat med i över femton år. För att kunna göra något vettigt av den gamla campingen måste vi ha både LS och RG med oss, annars går det inte. Om byråkraterna inte tillåter företagare att göra något kommersiellt gångbart av det som finns naturligt på ön, blir det antagligen bara Visby som får större investeringar, vilket absolut inte följer de målsättningar o visioner som politikerna bestämt långsiktigt för hela Gotland.

Vi kommer därför att hålla campingen stängd, kojstugorna och pannkakscaféet förblir stängt, lekparken monteras ner och hålls stängd tills vi har en plan som kan tillåta en drift som kan vara kommersiellt gångbar. Stugbyn kommer hyras ut som åretruntboende tills vi vet vad vi får göra från och med hösten 2019. Havspoolen kommer att färdigställas men den kommer bara testköras under 2019 för att beräknas kunna köras 2020 fult ut om planen blir klar för området.

Jag drömmer om den dagen då modiga tjänstemän o politiker på ön vågar se möjligheter och följa öns visioner på riktigt. Tänk den dagen de förstod vad deras beslut innebär för företagsutvecklingen på ön och vill förändra klimatet på riktigt i varje beslut de tar. Den dagen är vi topp tio i Sverige, och möjligheten är inte längre bort än att drivkraften blir glädje och önskan i stället för rädsla och fruktan. Detta är vad som behövs när man skall fatta beslut om öns framtid som är helt beroende av modiga entreprenörer som får förutsättningar att utveckla sina verksamheter.

Sedan är det viktigt att tillägga att det absolut finns modiga och framåtsträvande tjänstemän på både RG och LS, men de arbetar i de flesta fall i motvind i dagens läge.

Pigge Werkelin – serieentreprenör som snart jobbat i 20 år med utvecklingen av Fide camping, vilket borde vara ett rekord i sig.

Att leva med två kvinnor!

21 Nov
21 november 2018

Jag har alltid levt med flera kvinnor, tjejer, mammor m.m.

Under min uppväxt har jag haft en mycket närvarande mamma som stöttat och givit kärlek samt en syster som alltid stöttat mig. Det har även funnits olika barnflickor som på olika sätt givit energi och varit närvarande. När det sedan handlat om jobb har jag haft min Marianne o numera Karin som var och är goda arbetskollegor, men som även agerar lite mamma och är extra omtänksamma i många situationer som går lite utöver det vanliga. Så har det även varit med Katarina o Pernilla (styr ordförande) där vi ibland blandar privat och arbete lite hur som helst. Åsa o Gill är två andra kvinnor som genom åren varit viktiga delar i mitt liv, mina extrasyrror och inte minst Ebba som varit kvinnan i min hjärna.

Alla ni som nyligen påbörjat en resa med mig, så som Camilla, Karin, EvaMonica, Jessica, Malena, Cilla, Bella, Åsa m.fl., livet sker här och nu och egentligen kan vad som helst hända, som ni redan märkt. Vilket gör allt så spännande!

Kvinnorna är många och alla har de betytt mycket, där deras insatser varit viktiga för mig och min utveckling. Tack för allt ni hjälpt till med och allt lite märkligt ni varit med om under resans gång. Så som att t ex sortera in över 1500 frieribrev som jag fick efter att Expressen använde löpet ”PIGGE SÖKER FRU”, att leta upp zinkkistor, köpa kläder, hjälp med att välja fru, vara en bra kompis, trösta samt ta på er nästan omöjliga projekt. Tack för att ni bara stått ut med allt konstigt som hänt och framför allt att ni accepterat att ändå gasa på när mycket kännts hopplöst.

Mina egna småtjejer är förstås mycket viktiga och har givit mig ett riktigt liv igen, där deras närvaro ger energi varje dag.

Min fantastiska fru Monika är allt det jag själv inte är och ihop blir vi så bra, hon är kvinnan jag tänker bli riktigt gammal med. Vi har nu haft tolv år som äkta makar och det är 13 år sedan jag ringde och frågade chans på henne. Inte fattade jag att det kunde bli så bra efter att jag stått och gråtit på stranden i December 2004 och tyckte att livet var så orättvist att jag egentligen inte ville leva.

Den kvinna som betytt mest för min utveckling utöver min mamma är Ulrika Karlsson från Göteborg. Hon kom in i mitt liv som en stormvind och försvan också på grund av något liknande i Tsunamin. Vi hade ett stormigt förhållande där det fans sydländskt temperament som likt en osäkrad handgranat lätt kunde brisera innan maten. Denna underbara kvinna var inte bara arg när det var dags för mat, hon var även fast besluten att vi skulle ha ett bra förhållande. Då fattade jag inte hur hon slipade mig till att gå från att vara en väldigt självupptagen pojke till att bli en fullt fungerande familjefar. Efter att hon dog har jag insett hur mycket hon har betytt för att jag skulle bli en fullt fungerande pappa, man, älskare och vän. Vi kunde ha regelrätta gräl och häftigt försoningssex inom samma kvart. Min normala långsinthet (från Fårö) krävde ofta två dygn för att kunna förflytta mig från gräl till erotik, men det slipade hon till.

Ulrika var inte bara ett yrväder i mitt liv, hon rörde ofta upp damm där hon drog fram. På något sätt var det som om hon inte hade tid att vara lite taktisk med att tycka lite i taget,  allt kom istället ofta på en gång precis som den stormvind som hon var. Jag kan än idag både höra och se situationen när hon skriker:

SKALL MAN HA ETT BRA ÄKTENSKAP SÅ MÄSTE MAN JOBBA PÅ DET VARJE DAG, punkt.

Monika har många gånger sagt att det var enkelt att komma efter Ulrika. Manegen var färdigkrattad, jag var färdigprogrammerad m.m. och så var det. Jag och Monika skulle inte funkat idag om inte Ulrika styrt upp mig och fått mig att förstå hur det är att leva i riktig tvåsamhet med barn.

Ulrika skulle idag fyllt 41 år igen för 13:e gången. Hon blir i min värld inte äldre och jag har placerat henne på en mycket speciell plats vid mitt hjärta. När det går tungt ibland hämtar jag kraft hos Monika men det finns en extra energikälla på den plats där Ulrika bor, som är som en turbo eller mer som hon var, d.v.s som en stormvind.

Livet är bara livet och består egentligen av möjligheter, det vill säga livsval, val som vi själva måste göra. Då får man inte fega ur och inte våga välja. Allt för många väljer inte aktivt utan följer istället bara strömmen, vilket gör att livet bara blir som det blir. Ulrika lärde mig lite mer än många andra att välja väg och att våga. Hon stod för mod, energi och tydlighet som var fångad i en stormvind.

Ulrika, du sade att om någon av oss dör köper du hund och flyttar tillbaka till Göteborg. När jag och Monika besökte er gav, frågade jag henne vart hon ville bli begravd om hon mot förmodan också skulle dö före mig. Hon sade helt självklart att ni två skulle sova skavföttes ihop med Max o Charlie. Det kommer dock att dröja för jag och Monika har bestämt att vi skall bli 200 år ihop.

Jag vill alltid minnas Ulrikas födelsedag som en glädjens dag och henne som en extremt stark kvinnlig förebild. Jag har henne och alla andra kvinnor i mitt liv att tacka för så mycket.

Tack för att ni finns och står ut med en dyslektiker som är extrem bra på att ändra sig. Extra tack till Monika som tillåter två och ibland fler kvinnor i vårt liv.

/Pigge i Khao Lak 2018–11-21

Mats P och Pannkakskojan

17 okt
17 oktober 2018

När man läser de tidningar som Chefredaktören Mats Pettersson basar över på Gotland så får man en ganska mörk bild av mig som företagare. De som följt min o Mats duster genom åren vet att vi inte åker på samma semestrar och vi går normalt inte ens på samma tillställningar. Antagligen blir företagardagen på imorgon (torsdag) en sådan dag då vi eventuellt kommer befinna oss i samma rum i alla fall. Om det inte vore för att jag vill presentera mitt nytillskott så skulle jag avstått från att gå, men nu har jag fått en Doer i Karin Undsén som skall se till att saker händer, henne behöver jag presentera för lite människor på ön.

Många klick skapar problem för den som blir utsatt

Mats anser troligen att jag är samma katastrof som jag anser att han är för företagandet på ön. Sedan slutar likheterna. Mats vill ha många klick och sälja så många lösnummer som möjligt, därför måste han då och då överdriva sin rapportering och gärna med mitt namn som tydligen säljer. Han kallar det journalistik, jag kallar det renommésnyltning. Jag är helt enkelt en kommersiell tillgång som han kan utnyttja precis som han vill trots att jag flera gånger sagt att jag inte vill att han blandar in mig i sina affärer,

Varje gång Mats väljer att publicera en vinklad artikel om mig måste jag lägga tid på att ställa allt i proportion till verkligheten och energi till att förklara hur det egentligen ligger till. Överdrifterna och vinklingarna är nödvändiga annars faller egentligen hela idén med att lyfta frågor kring mig. När jag då måste lägga så mycket tid på detta blir det energispill och sänkt temperatur, vilket eventuellt skulle kunna vara bra för klimatet som verkligen behöver en lägre snittemperatur, men detta är inte rätt väg att gå för att skapa en bättre miljö.

Den här gången påstår Mats att Länsstyrelsen sågar Pannkakskojan, vilket han absolut inte har belägg för och i min mening är det precis tvärt om. Länsstyrelsen VILL att LIS (Landsbygdsområden i Strandnära lägen) utvecklas i syftet att öka turismen. Men skulle han ta med detta i artikeln faller den platt. Tyvärr är det svårt att missa det här utspelet då han ägnat hela förstasidan och ett uppslag i GT. Antagligen ligger artikeln även ute på nättidningen Hela Gotland.

Varifrån kommer då denna vinkling?

Jo, det bygger på ytterligare en anonym anmälan som blivit ett tillsynsärende som Länsstyrelsen gjort på den gamla campingen från 30- talet i Fide. När en anmälan kommer in måste Länsstyrelsen göra ett besök och skriva rapport. LS gör hundratals sådana tillsyner men ingen anmälan med så lite påpekanden får så mycket uppmärksamhet som detta, som drabbar mig. Det finns alltså i det här fallet varken dom eller åläggande. Vad skrev då tjänstemannen i sin tillsynsskrivelse? Jo, tjänstemannen konstaterade att vi har skalat av lite bark på några träd, vi har satt upp en avgränsning i form av ett Gotlandstun på ett strandskyddat område som motsvarar en sträckning om ca 60 m på strandskyddad mark vilket absolut inte är någon inhägnad. Vi har borrat hål i ca 8 träd och vi har tagit 35 kr i avgift för att få komma in på en gammal camping, som inte ligger på strandskyddat område. Detta har vi sett som en serviceavgift för att kunna bygga vägar, parkering, wc, duschar och lekplats i ett LIS område, (Landsbygdsutveckling i strandnära läge).

I samband med tillsyn händer det ofta att anmälaren även ringer till media så att detta får lite mer genomslag. Effekten av en anonym anmälan blir tyvärr att myndigheten lägger upp till en veckas arbetstid och ofta mycket mer på att utreda ärendet, och på det lägger media antagligen ca 5-10 timmar. Anmälarens vinning är att den drabbade hamnar i blåsväder som oftast egentligen inte leder till något alls men det suger energi och tid från många parter, men värst är det ändå att det spär på det redan dåliga företagsklimatet på ön. Anmälaren tycker att hon har lyckats med något bra som tyvärr ofta inspirerar andra till samma sak. När man är medveten om Mats Petterssons o min relation, är det lika säkert som att julafton kommer att infalla den 24 dec i år också, att han nappar och blåser upp informationen.

Stora rubriker för ingenting

Påståendet om att Pannkakskojan sågas av myndigheten slås upp med samma typ av stora rubriker och lika mycket plats som används vid mord eller andra större brott. Jag har mycket svårt att tro att någon på Länsstyrelsen har nämnt ett enda ord om att såga eller att det på något sätt begåtts ett brott. Jag vågar påstå att man på Länsstyrelsen tycker att det är bra att jag vågar investera på landsbygden och specifikt på områden avsatta för utveckling av turism på strandnära områden, då det var själva poängen med att avsätta sådana områden. Fide Camping var en av Sveriges fösta campingar, som startade där för ca 80 år sedan. Man har alltså tagit upp avgift på området långt före andra världskriget och där vi tagit ut avgift ligger utanför strandskyddsområdet.

Trakasserier

Jag har meddelat både journalisten och Länsstyrelsen att vi vill ha en dialog om detta då Länsstyrelsen egentligen vill samma sak. Försöket att slå en kil mellan oss och LS fungerar inte tack vare att vi redan har en mycket bra dialog. I andra fall väntar pressen med att presentera namn och bild till dess att det fallit en dom. Detta är praxis för de flesta utom för just herr Pettersson. Jag upplever att Mats Pettersson misskreditera mig som person så fort tillfälle ges, trots att jag ofta inte ens är majoritetsägare. Det märkliga är att hans chefer låter detta fortgå år efter år trots att jag påpekat att detta är trakasserier. För ungefär ett år sedan lade Mats av någon helt obegriplig anledning ut vår camping på Norderstrand till försäljning på Hela Gotland. Jag kontaktade tidningen och berättade att den inte var till salu, vilket inte ens ledde till att man drog bort artikeln från nättidningen. Det resulterade i att jag fick ägna nästan en hel arbetsdag åt att övertyga berörda att detta inte var sant utan enbart ett utspel av Mats Pettersson och Hela Gotland för att få fler klick.

Dagen efter den STORA nyheten om Pannkakskojan meddelar Cementa att de eventuellt inte kommer att kunna elektrifiera sin anläggning som tänkt, vilket i sådana fall skulle innebära att de inte skulle gå från 1,6 miljoner ton koldioxidutsläpp till noll enligt plan. Om den förbättringen nu hotas är det en riktig nyhet och som antagligen är en betydligt större och mer relevant nyhet för de flesta på ön än om ett bolag där jag är minoritetsägare eventuellt olagligt skalat av bark på några träd och tagit ut en mindre serviceavgift på en camping. Meddelandet från Cementa får 1/6 dels utrymme på första sidan av vad en tjänsteanteckning om Pannkakskojan fick.  Inte ens ett misstänkt Mord i Visby samma vecka får den uppmärksamheten som Mats lägger på tjänsteanteckningar om ett eventuellt brott mot strandskyddet. Jag vet inte vad detta säger om Gotlandspressen, men det finns tydligen ett betydligt större intresse om ickefrågor kring mig än om miljöns utveckling på ön och i Sverige, eller mord i Visby som tack och lov är väldigt sällsynta.

Mindre rolig historik av trakasserier

Till Mats Pettersson och alla hans anställda som tvingas koka soppa på en spik kan jag tala om följande om det ni tidigare skrivit om mig:

  1. Slite Strandby och drömstugan i Slite: Ni kallade dessa för mardrömsstugor för ca två år sedan. Då hade vi lovat ägarna en kostnad på ca 1700 kr i månaden för att äga en strandnära stuga, men det har visat sig att man i och med Drömstugekonceptet får ca +1700 kr i månaden istället. Men det blir inga förstasidesrubriker om att Gotlänningar köper en stuga i bästa läge och tjänar pengar på den, samtidigt som de hjälper besöksnäringen med fler stugor.
  2. Norderstrands camping: Ni lade ut den till salu trots att så inte var fallet. Tyvärr tror många politiker och tjänstemän fortfarande på detta vilket har försvårat förhandlingarna och investeringarna där. Ert tilltag har sinkat utvecklingen på den anläggningen vilket i sig är en nyhet.
  3. Fide: i nästan 80 år har man tagit betalt för att få använda marken eller vistas på campingen som delvis ligger inom strandskyddsområdet. Att den enskilde tjänstemannen inte kände till att man under många år tagit betalt för att vara i området är ok, för detta är fakta som man nu kan få när vi svarar LS. Det är då man skall bestämma om det har skett något brott eller ej. Sedan ett antal år har Länsstyrelsen och Region Gotland valt ut några områden som är mindre skyddsvärda och sagt att dessa är LIS- områden där man på landsbygden skall exploatera marken för ändamål inom turistnäringen, vilket är precis det vi nu gör. Vi har hittills investerat närmare 25 miljoner i Fide samt närmare 200 hundra miljoner i Björkhaga och Slite som verkligen har lyft de båda orterna.
  4. Jag försöker lägga huvuddelen av min tid på nya projekt på fastlandet för jag orkar helt enkelt inte längre med dessa kränkningar och trakasserier. Men det börjar bli rätt lyckosamt på fastlandet och en dag kommer jag antagligen förbi med tårta och tacka för att ni får mig att istället börja satsa utanför Gotland.

Innerligt trött på detta

Jag har länge varit trött på att vara spottkopp på Hela Gotland där Mats Pettersson har skrivit så mycket kränkande om mig och min familj att jag inte vill ha med honom eller Hela Gotland att göra. Jag förstod inte var den sista artikeln i GT kom ifrån förrän jag läste att Mats Pettersson blivit ansvarig utgivare även där. Det vill säga, det är han som bestämmer vad som säljer och vad som ska publiceras. Tyvärr verkar det inte som om jag kan slippa honom, då han tydligen får trakassera mig precis hur mycket som helst. Min lilla protest får blir att jag byter från GT till GA och hoppas att fler kan tänka sig det samma.

Nytt på gång

Det är nya stora saker på gång i Fide som verkligen kan få samma positiva utveckling som Slite och Björkhaga fått. I Tofta, Björkhaga, Klinte, Fröjel och Fide råder nybyggaranda och det står byggplaner för närmare 700-800 miljoner och väntar på att få komma igång. Västkusten på södra delen av ön är just nu guldkusten där det händer galet mycket och det lovar gott för framtiden, om staten bara levererar den kapacitet som de lovat i form av bildäckskapacitet.

Det är den 17:e oktober och riktigt varmt, det är galet det också. Vi behöver nog alla göra något åt vårt miljöansvar för mänsklighetens överlevnad. Jorden klarar sig men hur skall det gå för barnbarnen och deras barn är en fråga som många av oss borde ställa.

/Pigge

© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring