Går det rekordbra eller rekorddåligt för Gotland?

10 Okt
10 oktober 2017

Den 11 oktober är det besöksnäringsdag och då kommer vi få höra om denna sommar varit rekordbra eller rekorddålig. Att den varit rekordbra för Destination Gotland har de redan sagt, men har detta något med Gotlands utveckling att göra? Följer vi den utveckling som pågår i övriga världen eller lever vi i en egen micro-ekonomi där förra årets siffror är riktmärket? Har vi ambitioner att vara i framkant och ta vara på öns fulla potential eller nöjer vi oss med att inte vara sämre än konkurrenten/grannen?

Gotland går mot strömmen

Ren fakta är att Gotland är ett av få stora besöksmål i Sverige som tappat gästnätter, 2011–2015 backade vi mot snittet i Sverige med nästan  20% vilket är skrämmande dåligt. 2016, med konkurrens på havet, blev vi bäst i riket när det gäller utveckling och 2017 med monopol, har vi backat mot tidigare år igen. Gotland ligger i topp när man frågar svensken vart han vill resa, så vi borde vara bättre. (Siffror från Tillväxtverket)

Varför ökar flyget men inte båten?

Under sommarperioden 2010–2015 så ökade flyget sitt resande med 50% och båten tappade under samma period 1,4%. Varför människor i den ut sträckningen vill flyga och inte åka båt till Gotland har aldrig analyserats. Under den aktuella perioden hade flyget konkurrens medan båten har sitt monopol, vilket kan vara svaret.

Nytt resemönster minskar gästnätterna med ca 1/2 miljon

Tiden 2006–2015 ökade resande med båten i snitt 0,5% per år. På tio år ökade båtresande totalt 5% vilket i sammanhanget är en katastrofalt dålig utveckling. Främst med tanke på att vi de senaste 15 åren har gått igenom en stor reseattitydsförändring där människor över hela världen gör fler men kortare resor. Antagligen har Gotland och de flesta liknande destinationer tappat ett dygn i snitt från ca 5,5 dygn till ca 4,5 under sommaren. Detta innebär att ön tappar över 500000 gästnätter per år. Av dessa beräknas knappt 1/3 vara kommersiella. Förlorare på de nya resemönstren är alla destinationer med begränsad transportkapacitet såsom öar där antalet stolar och bilplatser inte ökar i takt med efterfrågan. Antagligen kan de flesta av oss känna igen detta nya resemönster i vårt eget resande då det blir fler men kortare resor där vi oftast spenderar mer i pengar per dygn.

2016 var bästa året någonsin!

2016 var året då vi fick konkurrens på havet och då ökande flyget ca 9% samt båtarna 11% vilket är mer än dubbelt så mycket som ett rederi klarat på 10 år. 2017 ökade flyget med ytterligare 10%  och då tappade båten ca 3,5% igen. Här finns ett mönster som går igen. Gotland borde så klart ha ökat på havet såsom flyget gjorde även 2017, men nu är det åter monopol i färjetrafiken. Det innebär att vi troligen tappat 10–13 % av alla som ville komma till ön i år, på grund av utebliven konkurrens. I min värld kan det inte bli tydligare än så här vad som verkligen behövs för att kunna utnyttja Gotlands potential och dragningskraft.

Minus 3,5 en negativ trend

Ett minus på 3,5% från Destination Gotland betyder mer i minskad omsättning på Gotland än vad den nya kryssningskajen troligen kommer att kunna kompensera i pengar till ön när den når sin målbild 2020. Så ett minus på 3,5 procent borde vara värt att diskutera ordentligt, inte minst då detta beräknas ge mer till Gotland än vad satsningen på kryssningskajen ger.

Om de varit fortsatt konkurrens och vi följt flygets siffror så borde 2017 troligen ha varit ca 10–13% bättre, vilket motsvarar vad 4 kryssningskajer kommer att ge när vi når målsättningarna med den. Räknat i antalet gästnätter på ön 2017, är tappet ungefär detsamma som de 3,5 % som Destination Gotland tappat. Kneippbyn som är ett stort och stabilt sommarföretag följer också denna negativa trend, med råge till och med.

Minus 3,5 % för Destination Gotland smittar näringen på ön. Tappet på gästnätter håller ungefär samma siffra och ett av våra största turistföretag som Kneippbyn som bygger sin affärsidé på volym har ett liknande tapp.

Resandet till ön med båt står för 85% av resandet så ett tapp på 3,5% i personer märks ordentligt på sista raden för många företagare. Men det kommer inte att synas i Destination Gotlands ekonomiska redovisning då prishöjningen troligen varit betydligt större än så. Vilket även kan vara en förklaring tillsammans med färre stolar och betydligt färre bilplatser för besökare varför vi åter igen tappar antalet färjeresenärer.

Ett minus i resande är ofta ett plus i ekonomin

Ett minus i antal resande för ett monopolföretag är inte alltid dåligt för bolagets ekonomi. Ofta tvärtom faktiskt och det är därför som RyanAir, Norwegian med flera, lyckats förändra tänket på transporter i luften. De gammaldags transportörerna tänker att de med ständig underkapacitet kan hålla högre snittpriser, som även med lägre beläggning ger högre vinster. Detta fungerar bara så länge de kan bibehålla monopolet och är ett föråldrat tänk som bara gynnar bolagen och inte regionerna. De nya lågprisbolagen gör precis tvärtom: med låga priser, hög beläggning och gärna flera turer uppstår vinster för både bolagen och destinationerna.

Kommer detta att diskuteras och analyseras?

Det ska bli intressant att lyssna på vilka slutsatser besöksnäringen drar av de två senaste årens resultat. Flygtrafiken ångar på och utvecklas bättre än snittet och sjötrafiken som igen havererar totalt vad gäller utveckling, när monopol åter råder på Östersjön.

Olika förklaringar till förra årets framgång

Enligt marknadschefen för Inspiration Gotland berodde uppgången 2016 på det idoga varumärkesarbetet. Några ansåg att den berodde på vädret och några trodde på att det berodde på konkurrens på havet. I år verkar det som om varumärkesarbetet och solen fortsatt att slå igenom på det konkurrensutsatta flyget medan de inte påverkar monopolet på havet.

Destination Gotland vill inte lämna ut sina siffror så vi får göra egna beräkningar

Flygets siffror från Swedavia stämmer och likaså antalet gästnätter från Tillväxtverket, däremot är årets siffra på 3,5% uträknad från ett uttalande av Christer Bruzelius då Destination Gotland inte längre förser marknaden med riktiga siffror. Men om vi inte är så noga med decimalerna utan försöker se trenderna, så är dessa ändå väldigt tydliga.

1,5% plus på 11 år med monopol!

Om man vill spetsa till detta lite så har rederiet under sin tid med monopol lyckats öka resandet under sommaren med 5% 2006–2015 och minus 3,5% 2017 vilket blir ett totalt plus 1,5 % på de senaste 11 åren utan konkurrens. Frågan är om denna utveckling verkligen är rekordbra för Gotland eller enbart för aktieägarna i Rederi AB Gotland som redovisar rekordbra resultat år från år?

Lever vi i en världsekonomi eller i en egen Gotlandsekonomi?

Det verkar vara så att vi ibland lever i en egen micro-ekonomi som inte ställer oss i relation till omvärlden utan bara till det lokala. En del företagare mäter bara pengar och tack vare kraftiga prishöjningar blir omsättningen bättre och då är man nöjd. Andra är nöjda när de utvecklas bättre än grannen eller i alla fall inte lika dåligt.

Jag är övertygad om att vi på Gotland kan vara elitserie-mässiga men då måste vi lämna den lokala serien och mäta oss med världen och jobba ihop för Gotlands bästa. Skall det ske så behöver den som är störst gå först och vara en förebild på riktigt.

Pigge, som ser fram emot onsdagen med spänning…

 


Dela med dina vänner!

Naturgalleriet vid pannkaksträdet 

08 Jul
08 juli 2017

Naturgalleri i ständig förvandling med naturliga effekter

För tolv dagar sedan föddes en ide om ett natur galleri som skulle vara utomhus med ett delvis ekologiskt tänk i jätteformat. Nu var den första idén inte vad som kom ut i andra ändan, utan det blev ännu bättre. Min tanke var att skapa ett utomhusgalleri som inte behövs byggas, värmas upp eller belysas. Samtidigt var tanken att vi skulle utnyttja allt som naturen ställer upp med. Dels att solen lyser med olika kraft varje dag och att den kastar sina strålar från olika håll, olika tider. Det gör att hela fotoutställningen ständigt ändrar karaktär. Det innebär att man kan se den med olika belysning olika tider på dygnet, ibland med ljus rakt framifrån och ibland med ljuset rakt bakifrån som lyser rakt igenom fotot och ger bilden ett annat liv. Jag är ganska övertygad om att detta kommer gälla miljön också, som kommer att växla i färger, växtlighet och ljus m.m. Skulle man ha velat åstadkomma detta med teknik så skulle det blivit väldigt dyrt och även gjort ett visst avtryck miljömässigt.

Tavlor som väger 38 ton

Våra extremt stora och kraftiga ramar är begagnade truckdäck som väger närmare två ton. Vi har tvättat dem och återställt sidorna till något som påminner om det skick de var i som nya. I vårt galleri blir däcksidorna kraftiga ramar som ger bilderna ett fokus speciellt fokus tack vare den runda formen. Vissa av däcken är närmare 2,5 meter i diameter och skulle kosta runt 200 000 kr att köpa.

Jordgubbar i stället för chips och vin

För att hjälpa besökarna hade vi fäst 20 st jätteballonger vid däcken vilka lotsade besökarna. Vi hade även skruvat fast förpackningar med jordgubbar i däcken. Vi bjöd på jordgubbar, pannkakor, jordgubbar,  Trokadero och ännu mer jordgubbar. Alla fick grädda sina egna pannkakor vilket blev en succé. Det innebar att vi fick göra dubbelt så mycket pannkakssmet och grädde som det var tänkt från början. Att laga mat över öppen eld har alltid samlat människor och så även denna kväll.

Succé för en bland besökare

Besökarna blev nästan dubbelt så många som det var anmält vilket var kul och som visar på vilket intresse det var. Här hittade vi långväga gäster från Hollywood så som Malin Åkerman, IT-miljonärer och fastighetsmänniskor, topp-politiker, företagare, förskollärare, pensionärer, skolungdomar och toppmusiker. Det var ensamstående mammor och galna vindsurfing-gubbar samt även en landshövding som kom lite innan. Alla var väldigt imponerade och det var nästan löjligt vilka lovord vi fick. Konsten och pannkakorna samlade denna brokiga skara runt de öppna eldarna. När människor träffas så händer det saker och så var det även denna magiska kväll som inte verkade vilja ta slut.

Väldigt korta ledtider

På bara 12 dagar gick detta unika projekt från tanke till handling och detta tack vare att fotograferna kunde acceptera en kort deadline. Jag tror att snabbt är betydligt bättre än långbänk när det finns någon eller några som har ett tydligt ansvar. Nu har vi skapat något helt unikt som skall stå så här ett år och så får vi se hur detta utvecklas. Vi har gjort minimalt med avtryck i naturen och om ett år har detta troligen inte kostat en enda amper i el då solen gör sitt jobb. Det är otroligt kul att skapa nya saker och gärna av gamla saker. Jag är övertygad om att vi har ett helt unikt galleri som ni kommer få höra mer om i framtiden. Vi har redan nu idéer om vintern och nästa år som skall jobbas med.

Stort tack till alla som varit inblandade!

Jag vill tacka de fyra fotograferna för att de ville delta, hängde på och agerade så snabbt. Så ett jätte tack till: Isabelle Nyroth, Sandra Ruthström, Timmy Skinner och Magnus C Lydahl.

Jag tackar Enbloms grävfirma som arrangerade 38 ton tavlor under två dygn utan att surna till. Grabbarna blev väldigt engagerade och blev snabbt kreativa. När människor har kul och känner engagemang där de gör skillnad då levererar de också.

Tack Monika som supportrar och engagerar sig varje gång det föds en idé. Nu var det hon som städat och rekondat de flesta däcken ihop med sin personal.

Slutligen vill jag med många till rekommenderar dig med flera att besöka utställningen vid flera tillfällen och varför inte ihop med lite fika eller pannkakor? Vi kommer att ha öppet mellan 11–19 dagligen. Dock inte med pannkakor utanför sommarsäsongen.


Dela med dina vänner!

Statliga båtar eller inte?

28 Jun
28 juni 2017

Det pågår en debatt i riksdagen om Gotlandstrafiken ska skötas av statliga båtar eller ej – det är extremt viktigt att vi öbor engagerar oss i den. Dagens upphandlade trafik följer EU-regler som gör att upphandlingen bara får vara för 10 år, vilket gör att nuvarande rederi vill ha fullt betalt för sina båtar på nio år (enligt Gotlands Allehanda) när det normala i branschen är att man skriver av sina fartyg på ca 30 år. Om dagens fartyg kostar 1,5 miljarder per styck, så blir det en kostnad på 500 miljoner per år för tre fartyg i årliga avskrivningar med 9 års avskrivningstid. Med statligt ägda båtar skulle avskrivningen i stället kunna vara 150 miljoner på 30 år. Lite slarvigt räknat så skulle kostnaderna kunna gå ner med 350 miljoner vilket är ca 40% av dagens biljettintäkter. Denna ekvation borde ge biljettpriser som är 30–40 % lägre. Då räknar jag även med att lägre priser med automatik ger fler resenärer.

Inför nästa upphandling är det viktigt att vi på Gotland är överens om att vi vill ha statligt ägda båtar som skrivs av på 30 år och att om de sen säljs, så ska restvärdet gå in i potten för Gotlandstrafiken. Att vi på ön inte kan bli helt överens om detta är inte svårt att förstå då ca 1000 gotlänningar är aktieägare i Rederi Gotlandsbolaget AB och dessa personer har familj och släkt så 1/8 kan därmed antas vara emot statligt ägda färjor, då de sannolikt sätter eget vinstintresse före lägsta möjliga pris på resan.

Med statligt ägda färjor så skulle Destination Gotland eller något annat rederi kunna köra trafiken, men det skulle då bli ca 350 miljoner billigare biljetter per år, vilket verkligen borde synas på biljettpriset. Lägre biljettpris innebär att det blir mer resande om det finns plats. Detta är en mycket stor och viktig fråga som jag hoppas kommer att ta plats i den gotländska debatten – kanske kan vi skjuta undan parkeringsproblem och andra jämförelsevis mindre frågor för att lyfta en fråga som verkligen påverkar vår framtid.

Jag tror att en stor del av öns framtida utveckling hänger ihop med att vi får statligt ägda båtar som byts ut ungefär som dagens båtar, efter ca 20 år. Och att driften även i framtiden sköts av privata bolag så som Destination Gotland, Silja Line eller annat bolag som har tillräckligt med resurser. Vi skulle som passagerare inte märka någon skillnad på kvalitén utan bara på lägre priser, då detta upplägg ger betydligt lägre kostnader.

Det Gotland vinner på statliga båtar är:

  1. Att det blir fler som kommer att lägga anbud.
  2. Betydligt lägre biljettpriser.
  3. Att restvärdet kan gå in i en framtida Gotlandstrafiks-pott.
  4. Med lägre priser blir det med automatik fler resenärer vilket gör att besöksnäringen utvecklas och fler jobb uppstår på ön vilket i sin tur ger större skatteintäkter för Region Gotland.

Vi har idag en helt galen situation där turismen skall täcka upp för den olönsamma 9-månaderstrafiken under resten av året. Denna lösning är inte längre möjlig om vi vill utvecklas som övriga Sverige. Turismen är global och den som någonstans överprissätter resor kommer att tappa besökare. På grund av att våra besökare får betala ca 2000 kr mer än vad det borde kosta, så har ön tappat 8% i antalet kommersiella gästnätter samtidigt som snittet ökat med 13 % mellan 2010–2015 i riket.

Gotland är ett av de intressantaste resmålen när man frågar svensken men har tappat 21 % mot genomsnittet. Även om vi landat på genomsnittet så borde vi på ön inte varit nöjda med detta.

Gotland har attraktion och kapacitet att vara en av de hetaste sommardestinationerna och borde ligga betydligt över genomsnittet. Besöksnäringen är den näringen där de framtida jobben kommer att växa på ön, förutsatt att vi inte straffar ut oss med orimliga priser på entrébiljetterna.

Idag vet väldigt många gotlandsresenärer att de betalar ett överpris, som enligt min bedömning ofta landar på ca 2000 kr för mycket för en familj. För att den familjen skall återkomma till ön måste vi på ön leverera mervärden som motsvarar minst 2000 kr jämfört med andra destinationer, annars blir besökaren inte nöjd. Besökare som inte är nöjda återkommer inte och pratar inte väl om besöket.

Politiker, besöksnäringsföretagare och öbor: här krävs det att vi engagerar oss för framtiden. Vi har ungefär ett år på oss att driva denna fråga sedan är det troligen dags att gå till beslut. Om vi tydligt meddelar hur vi vill ha det, så kommer man från staten att lyssna ordentligt. Det frågan handlar om är ifall det är passagerarna eller det framtida rederiet som skall ha dessa 350 miljonerna per år. En mycket stor och viktig fråga för öns utveckling som vi måste engagera oss i.

Pigge Werkelin

 


Dela med dina vänner!
© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring