Statliga båtar eller inte?

28 jun
28 juni 2017

Det pågår en debatt i riksdagen om Gotlandstrafiken ska skötas av statliga båtar eller ej – det är extremt viktigt att vi öbor engagerar oss i den. Dagens upphandlade trafik följer EU-regler som gör att upphandlingen bara får vara för 10 år, vilket gör att nuvarande rederi vill ha fullt betalt för sina båtar på nio år (enligt Gotlands Allehanda) när det normala i branschen är att man skriver av sina fartyg på ca 30 år. Om dagens fartyg kostar 1,5 miljarder per styck, så blir det en kostnad på 500 miljoner per år för tre fartyg i årliga avskrivningar med 9 års avskrivningstid. Med statligt ägda båtar skulle avskrivningen i stället kunna vara 150 miljoner på 30 år. Lite slarvigt räknat så skulle kostnaderna kunna gå ner med 350 miljoner vilket är ca 40% av dagens biljettintäkter. Denna ekvation borde ge biljettpriser som är 30–40 % lägre. Då räknar jag även med att lägre priser med automatik ger fler resenärer.

Inför nästa upphandling är det viktigt att vi på Gotland är överens om att vi vill ha statligt ägda båtar som skrivs av på 30 år och att om de sen säljs, så ska restvärdet gå in i potten för Gotlandstrafiken. Att vi på ön inte kan bli helt överens om detta är inte svårt att förstå då ca 1000 gotlänningar är aktieägare i Rederi Gotlandsbolaget AB och dessa personer har familj och släkt så 1/8 kan därmed antas vara emot statligt ägda färjor, då de sannolikt sätter eget vinstintresse före lägsta möjliga pris på resan.

Med statligt ägda färjor så skulle Destination Gotland eller något annat rederi kunna köra trafiken, men det skulle då bli ca 350 miljoner billigare biljetter per år, vilket verkligen borde synas på biljettpriset. Lägre biljettpris innebär att det blir mer resande om det finns plats. Detta är en mycket stor och viktig fråga som jag hoppas kommer att ta plats i den gotländska debatten – kanske kan vi skjuta undan parkeringsproblem och andra jämförelsevis mindre frågor för att lyfta en fråga som verkligen påverkar vår framtid.

Jag tror att en stor del av öns framtida utveckling hänger ihop med att vi får statligt ägda båtar som byts ut ungefär som dagens båtar, efter ca 20 år. Och att driften även i framtiden sköts av privata bolag så som Destination Gotland, Silja Line eller annat bolag som har tillräckligt med resurser. Vi skulle som passagerare inte märka någon skillnad på kvalitén utan bara på lägre priser, då detta upplägg ger betydligt lägre kostnader.

Det Gotland vinner på statliga båtar är:

  1. Att det blir fler som kommer att lägga anbud.
  2. Betydligt lägre biljettpriser.
  3. Att restvärdet kan gå in i en framtida Gotlandstrafiks-pott.
  4. Med lägre priser blir det med automatik fler resenärer vilket gör att besöksnäringen utvecklas och fler jobb uppstår på ön vilket i sin tur ger större skatteintäkter för Region Gotland.

Vi har idag en helt galen situation där turismen skall täcka upp för den olönsamma 9-månaderstrafiken under resten av året. Denna lösning är inte längre möjlig om vi vill utvecklas som övriga Sverige. Turismen är global och den som någonstans överprissätter resor kommer att tappa besökare. På grund av att våra besökare får betala ca 2000 kr mer än vad det borde kosta, så har ön tappat 8% i antalet kommersiella gästnätter samtidigt som snittet ökat med 13 % mellan 2010–2015 i riket.

Gotland är ett av de intressantaste resmålen när man frågar svensken men har tappat 21 % mot genomsnittet. Även om vi landat på genomsnittet så borde vi på ön inte varit nöjda med detta.

Gotland har attraktion och kapacitet att vara en av de hetaste sommardestinationerna och borde ligga betydligt över genomsnittet. Besöksnäringen är den näringen där de framtida jobben kommer att växa på ön, förutsatt att vi inte straffar ut oss med orimliga priser på entrébiljetterna.

Idag vet väldigt många gotlandsresenärer att de betalar ett överpris, som enligt min bedömning ofta landar på ca 2000 kr för mycket för en familj. För att den familjen skall återkomma till ön måste vi på ön leverera mervärden som motsvarar minst 2000 kr jämfört med andra destinationer, annars blir besökaren inte nöjd. Besökare som inte är nöjda återkommer inte och pratar inte väl om besöket.

Politiker, besöksnäringsföretagare och öbor: här krävs det att vi engagerar oss för framtiden. Vi har ungefär ett år på oss att driva denna fråga sedan är det troligen dags att gå till beslut. Om vi tydligt meddelar hur vi vill ha det, så kommer man från staten att lyssna ordentligt. Det frågan handlar om är ifall det är passagerarna eller det framtida rederiet som skall ha dessa 350 miljonerna per år. En mycket stor och viktig fråga för öns utveckling som vi måste engagera oss i.

Pigge Werkelin

 


Dela med dina vänner!

Grannsämja förstörs lätt av byggplaner

15 jun
15 juni 2017

Alla barns lekplats, till minne av Max och Charlie.

En lite för populär lekplats 

Grannar är en del av livskvalitén och viktiga för trivseln. Där vi bor har vi haft en väldigt bra sammanhållning. Alla hälsar på varandra och man stannar och pratar om det mesta. En gång om året har vi bjudit in alla grannar för en grannfest där vi grillar lamm och som mest var vi nästan 140 personer.

För några år sedan när vi grävde för en del byggnation blev det en massa grävmassor över vilka vi anlade en liten pulkabacke av, som sedan fick en rutschkana. Som ett minne av mina killar, som dog i tsunamin, har jag sen byggt en lekpark för traktens barn runt denna kulle vilket varit uppskattat. Denna lekplats har blivit så populär att barnfamiljer från hela ön åker till Brissund för att leka, vilket är mindre populärt hos vissa grannar och här har något gått snett. Sedan två år håller vi på att planlägga vår tomt vilket regionen godkänt men som vissa grannar är helt emot. De bebygger sina tomter men skall inte tillåta mig att bebygga min vilket jag har svårt att förstå.

Alla får tydligen inte bebygga sina tomter

När den blev så populär började min fru att hyra ut picknickkorgar med speciella stekjärn så att gästerna kan grädda pannkakor över öppen eld, vilket snabbt blev en riktig succé.

Pannkakor på G!

Det kan vara så att det blivit så populärt att vår granne som driver ett av Visbys populäraste caféer 2 km bort, har bestämt sig för att pannkakorna skall bort. Han ”vill inte ha några stockholmare i detta område” som han skrek till mig. För han skrek att ”han själv just flyttat hit (från Stockholm) och då vill han inte ha turister runt knuten”. Om han är allergisk mot turister eller om han inte vill ha konkurrens kan få vara en öppen fråga. Han har dock lovat att vi han skall förhindra att det byggs på min tomt oavsett om det är hus eller lekplats. Att han har bebyggt sin tomt och att andra bygger på sina tomter, verkar inte spela något roll. En annan av våra grannar bygger betydligt tätare med fyra stora hus på sin tomt vilket jag tycker är charmigt och tillför energi till området. Jag har svårt att tro att caféägaren har agerat emot detta.

Vårt bygge är en vattendelare

Idag kom en man fram till mig och berättade att några går omkring med en lista och vill ha påskrifter mot våra byggplaner. Mannen var förbannad och emot att vara emot våra planer. Just detta med listor och anmälningar leder sällan till några bra vibbar och någon skön utveckling för ett litet område som detta. När nu protestlistorna finns, brukar det komma anonyma anmälningar ganska omgående och sedan skall pressen tipsas. När den cirkusen är igång brukar det tyvärr vara svårt att hitta tillbaka till en bra grannsämja igen.

Att äga en utsikt över annans mark 

På Gotland är det inte ovanligt att någon köper en fastighet och då får för sig att de kan bestämma över andra fastigheter. Man får lätt för sig att man äger en utsikt och tror att man kan förhindra någon att bygga på sin tomt för att man vill att det skall vara som det alltid har varit. Detta slutar oftast med att i stället för att bygga så att de stör så lite som möjligt så blir det precis tvärt om. Det är inte ovanligt med skrivkunniga grannar som hindrar utvecklingen några år, men det slår ofta tillbaka den dagen som överklagande inte håller längre. Man skyller på diverse ovanliga växter och djur som man i sin iver att förhindra bygget använder som slagträ. Men när det gäller egna förehavanden så är man ofta mindre nogräknad.

Alla blir nedsmetade med sot 

Tyvärr sprider sig detta med överklaganden som en löpeld och det blir snabbt rubriker som slår upp likt eldsvådor från ett tidningspapper. Dessa lågor slocknar lika snabbt som de blossat upp och kvar är bara aska och alla som tar i den blir svarta. Så blir det ofta med grannöverklaganden också. Det slutar med två eller flera parter som inte hälsar eller pratar med varandra och efter mängder av år så vet inte ens familjerna varför de är svarta om händerna. Men svarta är de och det är svårt att tvätta bort.

Plötsligt finns man inte 

I mitt fall så ser jag att några av grannarna som tidigare gladeligen pratade med mig, idag tittar de bort som om jag inte fanns. Det känns lite löjligt men det är väldigt tydligt vilka som är för och vilka som är emot att vi skall bebygga vår tomt med stugor likt de andra fastigheterna i området. Räknar jag på tomt yta kontra byggyta så finns det många fastigheter som är betydligt tätare bebygga än de vi tänkt oss.

Om vi skulle ta och bygga en djurpark? 

Nu gör det inte så mycket att bygget drar ut på tiden då det här med pannkaksträdet är så kul att det gärna får hålla på några år till. Det känns till och med bra att grannen vill fördröja detta då pannkaksträdet är betydligt roligare än att bygga fritidshus. Det är som vanligt att man borde tacka alla de som jobbar emot en för de leder in en på nya spännande vägar. En av grannarna ville ha mer natur och det skulle kunna vara nästa steg på utvecklingen; att bygga hagar på marken så att barnen får träffa djur från bondgården såsom höns, lamm, kor, grisar, änder  m.m. Jag har inte tänkt på att det är en lantbruksfastighet förrän grannarna påminde mig. Mina tjejer är i en ålder där djur är viktiga och de skulle säkerligen vara som en dröm för dem att ha några djur.

Överklagan och anonyma anmälningar 

Ett problem med dessa utdragna planläggningar, som följer när grannar bråkar, är att man inte får bygga något permanent på platsen under tiden som planläggningen pågår. Detta kan ofta spela den arga överklagande i händerna då den som vill bygga ibland drar sig ur efter 3–5 års överklagande. Jag har lärt mig att alltid ha alternativ, då spelar överklagande inte så stor roll. I detta fall har vi byggt allt mobilt, vilket blivit lite dyrare men ännu roligare. Jag lovar att du antagligen inte sett ett utedass som är så fräscht som vårt. Värdet på marken blir sällan mindre värd, då det byggs väldigt lite på ny mark nu för tiden, så tiden jobbar för ägaren.

Tips till Byggnadsnämnden för att behålla grannsämjan 

För några år sedan ville jag att Byggnadsnämnden skulle skicka ut en skrift till alla berörda grannar till nybyggen. En lite bok där grannen som får besked om att det skall byggas uppmanas att inte skriva en överklagan i första hand, då dessa nästan aldrig leder till framgång långsiktigt. Men tar man en fika med grannen och pratar om vad man vill, så kan det hända positiva grejer där den som bygger tar viss hänsyn till grannen, vilket vanligen förbättrar läget radikalt. Nu blev det inte så men det är fortfarande inte försent att Byggnadsnämnden tar den bollen och bifoga en liten bok till bygganmälan.

Vi behöver värna nya spännande entreprenörer 

I vanliga fall är jag väldigt mån om nya spännande entreprenörer som vågar och när vi nu startar två nya caféer i sommar så vore det självklart att ta kontakt med traktens bageri, men under rådande omständigheter blir det inte så, vilket troligen båda parter förlorar på. Det är oftast bara förlorare på sådan här ganska löjliga konflikter som  till slut sotar ner alla inblandade. Till nästa år kommer vi att starta ytterligare caféer vilket gör det hela än mer trist.

Vi skulle bli en samlingspunkt  men blev en vattendelare 

Som en effekt av denna grannkonflikt kom bara en tredjedel av alla grannar på grannfesten förra året, vilket är trist och visar vilken vattendelare lekplatsen blivit. Vi som var på plats hade lika kul som vanligt och hur kul de hade som inte deltog, förtäljer inte historien. Eventuellt kan denna historia lära andra att ta kontakt med din granne och ta ett snack, så lär ni komma längre än med skriftväxling som sällan leder till mer än ännu mer elände. Jag hoppas att de som är missnöjda tar kontakt då jag i dagsläget egentligen bara vet en som med säkerhet är helt emot och skall stoppa allt. Med dialog går det mesta att lösa men då måste människor träffas, annars uppstår inte kärlek.

Trögflytande Fåröblod

Jag själv har Fåröblod i mig och det är ett envist trögflytande blod som aldrig glömmer, vilket jag ständigt jobbar med. Min farfar var något av de envisaste som Gud skapat och pappa min är eventuellt några procent bättre, men är ändå en av de envisaste människor som idag lever på ön. Jag jobbar för att på något sätt förbättra familjetraditionerna med några procent till.

Fåröblodet gör mig envis

Jag hoppas att mina barn har blandats med så stora delar av Monikas skånska och positiva blod, att envisheten halveras. Att vara envis har nog varit en överlevnadsstrategi på Fårö och är för mig en drivkraft likt sex eller pengar. När jag ser en målbild så fokuserar jag likt en målsökande robot och släpper sällan blicken före målet är nått.

Barn skall utmanas med spänning och glädje

Nu är målet att göra pannkaksträdet till en hit dit barn kommer för att röra på sig och släppa telefoner och iPaden. Vi har en generation ungar som behöver stimuleras till aktiviteter där musklerna får jobba så att konditionen kommer åter. På söndagar blir det fotbollsturneringar med killar, tjejer och mixlag. Övriga dagar från vecka 28  blir det olika aktiviteter där lekledare ordnar med stafetter, volleyboll, fotboll, skattjakter mm.

Välkommen till lek lite utöver det vanliga i sommar vid Pannkaksträdet.


Dela med dina vänner!

Norra Gotlands framtid och utveckling 

24 apr
24 april 2017

Havskajaker utanför Slite

Norra ön tappade närmare 50 miljoner i omsättning!

Det har beslutats att Gotland skall ersättas för att det uteblir jobb på norra delen av ön på grund av att stenindustrin får stora begränsningar efter beslutet om Ojnareskogen. Något som i sin tur innebär mängder av förlorade året runt-jobb på norra ön. När även omsättningar på närmare 40–50 miljoner försvann från Slite och norra ön på grund av statliga beslut om att Nordstream inte får lasta rör i Slite, så skall det också bli någon form av kompensation också för de försvunna jobben.

I de 40–50 miljonerna ovan, har vi inte räknat in de 50 miljoner som skulle gå till hamnavgifter utan det är alla de verksamheter som skulle fått extra omsättning tack vare omlastningen av rör. Alla är överens om att det är arbetstillfällen som gör norra Gotland levande och därför måste det uppstå nya arbetstillfällen på den delen av ön. I samband med detta har man även bestämt att stora ytor på norra Gotland ska bli så kallade naturskyddsområden, vilket gör att man inte kan exploatera dessa med till exempel fritidsboenden, som skulle ge mängder av jobb. När man nu valt att skydda dessa områden så bör man göra dem till en resurs.

330 miljoner skulle generera hundratals nya jobb

Jag tror att de flesta är väldigt medvetna om att varken jordbruket eller stenindustrin är de yrkesområden där det kommer att vara tillväxt på nya jobb framöver, utan det är i andra branscher som dessa jobb måste komma. Vi skall troligen vara väldigt glada om båda dessa industrier klarar att bibehålla antalet anställda framöver. Jordbruket på ön får årligen närmare 330 miljoner i olika stöd, vilket antagligen bidrar till att bibehålla de jobb som finns inom denna så viktiga industri för ön. Om Norra Gotland under ett år fick 1/6 (= 50 miljoner) av vad bönderna får årligen, så borde man kunna skapa mängder av nya jobb på sikt. Om besöksnäringen också fick 330 miljoner årligen skulle det skapas hundratals nya jobb varje år.

Redan investerat över en halv miljard i Slite

Enligt VISITA kommer vart femte nytt jobb i riket inom besöksnäringen vilket är en av näringarna som växer mest i hela världen. När man frågar svenskarna vart de helst vill resa så kommer Gotland alltid bland de tre främsta. Tittar man på den trend som växer snabbast just nu så handlar det om aktiv fritid. Ser man vad Ving, Fritidsresor med flera säljer mest just nu, så är det kopplat till träning.

Fotbollsplanen i Slite, ishallen till vänster

Därför kan man nog lugnt påstå att Slite är väldigt rätt ute i sin ambition att bli öns centrum för aktiv sport och fritid. Här har gjorts investeringar i sportanläggningar som två idrottshallar, en ishall, en golfbana, fem tennisbanor, mountainbike park och en uppvärmd fotbollsplan av internationell standard.

Ishallen i Slite kyls i samarbete med Cementa

Skulle man göra dessa investering idag skulle det kosta närmare 1/4 miljard och lägger man sedan till Strandbyn, vandrarhemmet, campingen och hotellet så är det ytterligare närmare 150 miljoner som redan är investerade i Slite. Utöver detta finns det en centrumkärnan med diverse service. Skulle man bygga allt detta i till exempel Tofta, så skulle det röra sig om investeringar på en bra bit över 1/2 miljard.

Det finns överkapacitet i Slite

Inom den här idrottsnischen saknas det över 20 ishallar i Stockholms området och det saknas ungefär lika många idrottshallar, fotbollsplaner med mera. Det innebär att ungdomar och seniorer inte får tillgång till tider så mycket som de önska. I Slite och på norra Gotland finns det en överkapacitet av hallar och anläggningar som idag används knappt 50 procent av aktuella tider. Vi har alltså en marknad knappt fem timmar bort och Gotland har historiskt varit ett av Stockholmarnas största besöksmål.

Slite Golfbana

Ser man på hela  norra Gotland så finns det ännu fler anläggningar som också har överkapacitet. Skulle även dessa byggas idag så skulle det nog kosta närmare 100–150 miljoner till att få allt på plats.

Flest gästnätter efter Visby

Ser man på enbart Slite så är det ett samhälle som är centralort på norra Gotland och som fört en delvis insomnade tillvaro på grund av att flera butiker stängt de senaste åren. Norra ön behöver en stark centralort där det växer optimism, företagande och antal invånare. Motorn i Slite har alltid varit Cementa, men vi tror att det är dags att ge Slite ytterligare ett ben att luta sig mot.

Det finns nu cykelspår i spännande terräng runt Slite

Vi tror att Slite kan bli den ort som växer mest inom besöksnäringen och inom 2–3 år bli störst, när man räknar antalet gästnätter, efter Visby. Slite bör ha som  mål att ha gästande grupper på 200–400 personer två av tre helger året runt, vilket inte är någon omöjlighet. Om Slite växer som den ort på ön där det finns mest sport och fritidsaktiviteter, så kommer Slite även att bli den ort där flest aktiva familjer och singelhushåll vill bo.

Detta skulle göra att Slite likt Åre skulle vara ett av få små samhällen som får ständig tillväxt. Åres framgång hänger ihop med aktiviteter som lockar både besökare, kvalificerad arbetskraft och små företagare som väljer livskvalité framför stress och hets i storstäder. Slite ligger inte längre än 35 min från Visby. Till Stockholm tar man sig på 1,5 timma, vilket är ungefär halva tiden av vad det tar för de som bor i Åre.

Ställ om jobb till besöksnäringen

Många av jobben inom besöksnäringen är ganska okvalificerade vilket gör att ungdomar lätt får jobb inom den här branschen. Det innebär att ungdomar på norra Gotland kan se en framtid i detta. Ett aktivare samhälle gör också att människor mår bättre, vilket gör att hela den kommunala apparaten får lägre social belastning och att Slite på detta sätt även kan bli en förebild i hälsa för lokalbefolkningen. Även äldre arbetare har lättare att ställa om från till exempel stenindustri till besöksindustri.

Strandbyn håller hög klass

Idag finns det nästan 500 bäddar i Slite och räknar vi in närområdet med 25 minuters radie, så når vi närmare 900 bäddar. Strandbyn erbjuder bland det bästa boende man kan hitta i semesterbyar i Sverige.

Växla upp de 50 till 150 miljoner

Om man gav besöksnäringen ungefär samma möjligheter som lantbruket, så skulle Gotland antagligen kunna producera 200–300 nya jobb per år. Om Slite fick vara loket i utvecklingen av norra Gotland och man som i en flerstegsraket satsade 50 miljoner i första omgången, så skulle vi kunna bli en av Sveriges få ishallar med is året runt. Vi skulle också kunna få två nya paddeltennis banor. Vi skulle kunna ha två beachvolleyboll-planer som var uppvärmda året runt.

Café Medusa

Bion skulle kunna graderas upp till en modern liten konferensanläggning. Campingens servicehus skulle kunna totalrenoveras och öppnas upp för badgäster, vilket skulle göra att Slite fick en av Sveriges bästa stränder. Café Medusa med bastun, skulle kunna bli en högklassig restaurang med ett bra spa. Cementa-hallen skulle kunna rustas upp med ny belysning, golv, utrustning plus Gotlands största uppvärmda klättervägg. Någon form av studs- och trapetsland skulle kunna byggas och två heltidssäljare skulle kunna anställas för att sälja norra Gotland.

Jag uppskattar att om Slite fick 50 miljoner, skulle det generera ytterligare investeringar för närmare 150 miljoner i Slite. Och jag vill tro att vi skulle kunna bygga boende som till exempel militären skulle välja, tack vare det attraktiva och aktiva Slite. Militären kommer att växa på ön och om vi bygger 100 ettor och tvåor åt dem, skulle det ge en inflyttning av aktiva människor på norra ön vilket skulle passa hela satsningen som handsken. Då skulle de behöva köra bara 40 minuter för att komma till jobbet på Tofta skjutfält.

Var femte nytt jobb i Sverige kommer inom besöksnäringen

Satsar Region Gotland på Slite så kommer det jobb och centralorten kommer växa när det får ett ben till att stödja sig på. Besöksnäringen är en långsiktig näring som växer varje år, plus att den är personalkrävande med många okvalificerade jobb. Projektet i Slite att jobba mot aktiv sport och fritid har visat sig väldigt lyckat hittills och nu är det dags att lägga i nästa växel.


Dela med dina vänner!
© Copyright - Piggebloggen - Produktion och inspiration: Stenströms Information & Marknadsföring