Redan 2016 fanns gruppen stoppa färjan och trots detta blev den sommaren alla tiders rekordsommar
För fyra år sedan startade vi Gotlandsbåten som är det galnaste och antagligen det roligaste projektet jag varit inblandad i. Samtidigt upplevde jag några av mina tyngsta stunder i detta osannolika projekt som gjorde större skillnad än de flesta verkar ha förstått. Att öns enda rederi inte gillade detta visste vi, men att de som skulle bli vinnare på satsningen motarbetade eller ställde sig på sidan och bara såg på blev en överraskning som var svår att förstå.
Den senaste tiden har vi kunnat läsa om protestgruppen Stoppa Färjan på Facebook. En grupp som kommit till på grund av den Corona-pandemi vi nu går igenom, men som sprider mycket negativitet och upprör folk framförallt inom besöksnäringen på Gotland. Men det har alltid funnits protestgrupper, mer eller mindre synliga. Redan 2016 fanns den tidigare, inofficiella, protestgruppen ”Stoppa färjan (Gotlandsbåten)”, även om den kanske inte hade ett namn. Från de mest oväntade håll kom det utmaningar från sådana som vi nog snarare förväntat oss hjälp ifrån, vilket upplevdes som mycket konstigt av vårt team.
Vi hade så bra energi i gänget bakom Gotlandsbåten att vi gjorde som humlan: vi flög trots att nästan alla påstod att detta inte skulle gå. Antagligen var det just detta vi fick energi ifrån så att vi kunde lösa uppgift efter uppgift som i många fall var näst intill omöjliga.
Vi valde att agera!
Vi var flera som under lång tid försökt påverka öns enda rederi till att öka kapaciteten och anpassa priserna så att besöksnäringen kunde utvecklas som i övriga landet, men utan framgång. Vi såg hur Gotland tappade gästnätter och lönsamhet år efter år jämfört med övriga riket. Jag insåg att enda chansen att påverka denna negativa trend var att starta ett konkurrerande rederi vilket skulle göra stor skillnad för hela ön. Min teori var att konkurrens skulle sätta press på det statsstödda rederiet så att Gotland fick den utveckling ön har kapacitet och potential till.
Istället för att sitta och se på var vi ca 150 personer som valde att agera trots att vi hade tufft motstånd. Vi lyckades bevisa teorin och fick dessutom se priserna på Destination Gotlands båtbiljetter sjunka till så låga nivåer som vi aldrig sett vare sig innan eller efter. Servicen hos konkurrenten var plötsligt på topp och de satsade betydligt mer resurser på marknadsföring och priskampanjer än de gjort tidigare. Inom mindre än ett halvår såg vi ett Destination Gotland på tå – så som vill alltid vill se dem.
Till projektet Gotlandsbåten lyckades vi samla ett helt fantastiskt team som gjorde underverk varje dag. Det var individer som varje minut gav varandra energi och tog ansvar långt mer än vad man kunde begära. Teamet kom från andra branscher, brann verkligen för utmaningen och vågade se på rederibranschen från nya vinklar. Vi lyckades under ett år att bjuda Destination Gotland konkurrens där vi ofta lyckades bättre än dem trots att kolegan hade över 100 års erfarenhet och tradition i ryggen.
Motvind och belackare
Det fanns många belackare som menade att vi inte hade någon branscherfarenhet och att vi inte skulle lyckas. Detta triggade oss i teamet varje dag. Vi ville bevisa att vi kunde göra skillnad och tänka nytt för öns bästa.
Tyvärr var det väldigt mycket motvind till och med där vi inte borde mött motstånd utan tvärtom. Det var som om belackarna verkligen ville att vi skulle misslyckas trots att vår lycka skulle bli deras lycka.
Det kändes nästan som om det fanns ett osynligt väsen som på olika sätt försökte sätta krokben för projektet. Ungefär som om nutida gruppen ”Stoppa Färjan”, fanns redan då! Det kändes ibland som att ha både domaren och publiken emot sig i ett derby på hemmaplan.
Det formligen ramlade utmaningar över oss som till stor del beror på att vi befinner oss på en liten ort som dessutom är en ö. Här löper familjeband och företagskopplingar kors och tvärs som t.ex. när den lokala chefredaktören stoltserar sina familjeband med det statligt stödda rederiets starke man så var det lättare att förstå hans inställning till projektet. Alla är beroende av alla och särskilt av det stora rederiet som sköter vår landsväg till fastlandet och är det mest betydelsefulla företaget på ön. Vilka vågar eller kan ta strid mot de bolag som har fingrarna i de flesta syltburkar?
I början var det tungt men till slut kom det energi ur dessa brandfacklor som slängdes in på vår planhalva. Ofta kunde vi likt kampsportare använda den energin och skicka tillbaka den med samma kraft.
Prisdumpning blev vapnet
Vi dansade bara en sommar på grund av tuffa utspel från konkurrenten som helt plötsligt presenterade priser som vi före eller efter aldrig sett maken till, vilket visar på vikten av konkurrens. På grund av dessa prisutspel var vi tvungna att gå lägre än planerat i vår prissättning för att klara passagerarvolymerna. Därmed förbrukade Gotlandsbåten de planerade förlusterna för 2016 och 2017 redan år 1.
Vi ville ha låga priser och trodde på lite mer solidaritet från passagerna eftersom vi skapat priser som var som tagna från 80-90 talet. Vi försökte förklara att passagerare måste välja oss även om vi till slut inte hade de absolut lägsta priset. Tyvärr var det för många som inte såg den möjliga konkurrensen långsiktigt och valde att resa till det för stunden lägsta priset.
Det ledde till att bolaget dränerades på kapital då prisutspelen var tuffare än vi räknat med. Smart av Destination Gotland och svårt att parera för oss.
Vi var en fara för Gotlandsbolagets aktieägare!
Rederi Gotland AB riskerade att vi skulle kosta dem ca 50 miljoner per år eller 1/2 miljard på 10 år om vi kunde hålla oss kvar. När vi blev ett så stort ekonomiskt hot sattes många klutar till för att få bort oss, vilket blev väldigt tydligt på många håll. Jag beklagar mig inte då det är den ekonomiska verkligheten som gäller i en kommersiell värld och ingen skugga skall falla på Destination Gotland eller på Gotlandsbolagets ledning som gjorde vad de kunde för att rädda ägarnas framtida vinster.
Deras uppgift är inte att utveckla Gotland utan den är att tjäna maximalt med pengar och om vi riskerar att kosta bolagets ägare 1/2 miljard så skall vi bort till varje pris. Så fungerar det i den kommersiella världen vi lever i. Detta var vi medvetna om och vi visste att rederibranschen är extra tuff, men vi insåg inte att verkligen precis alla medel ansågs tillåtna för att få bort en konkurrent. Med facit i hand kan jag konstatera att i krig, kärlek och rederibranschen är tydligen det mesta tillåtet?
Priskriget var ironiskt nog inte betungande för konkurrenten då de fick ca 25–30 miljoner extra från statens kassa som kompensation. Helt enligt de smarta avtal med Trafikverket som innebar att de fick extra betalt ur statskassan för varje passagerare vi transporterade. Hade vi kört dubbelt så många skulle rederiet fått dubbelt så mycket pengar. (Detta är ett exempel på hur Erik D Nilsson lyckas förhandla med staten, vilket han är mästare på)
Gotlandsbåten ökade antalet tillresande med 14,3 procent år 2016
Då Gotlandsbåten ökade antalet resande till Gotland med 14,3 procent (Tillväxtverkets siffror) måste vi betrakta vår satsning som en stor succé för Gotland. Vår konkurrent hade inte lyckats att komma i närheten av en sådan ökning på en sammanlagd tid av 10 år som vi skapade på ett.
Ska vi omsätta detta i pengar motsvarade detta antagligen mer än vad Almedalsveckan och Medeltidsveckan tillsammans betyder för näringen på ön. Dessa veckor är nästan bara till för Visbyföretagen men Gotlandsbåtens vinnare fanns över hela ön och de största vinnarna var företagen på landsbygden.
Att på ett år skapa mer tillväxt än båda dessa arrangemang ihop är nästan osannolikt! Det är kanske därför som så många på ön missade betydelsen av denna ökning av gästnätter, den var kanske så osannolik att man tänker att det nog inte har hänt på riktigt? Men för alla som hyr ut stugor eller campingplatser, eller driver butiker, caféer eller restauranger m.m. på landsbygden så skapades tydligt mätbara rekordsiffror vilket var att göra skillnad på riktigt.
När man under Företagardagen hösten 2016 helt nonchalerade det vi gjort för Gotland förstod jag att den inofficiella gruppen ”Stoppa färjan (Gotlandsbåten) fanns på riktigt. Ingen har någonsin gjort så mycket på så kort tid för hela Gotlands besöksnäring i modern tid som Gotlandsbåten gjorde! Detta uppmärksammades inte ens som en nominering på denna gala vilket är unikt i sig. Hur kunde alla organisationer och profiler inom besöksnäringen missat vad vi åstadkommit. Förstod de inte eller vågade de inte?
Vår insats borde ha förtjänat att uppmärksammas lite mer positivt än vad som gjordes både under tiden den pågick och efteråt när man såg vad den betytt för besöksnäringen. Satsningen skapade ca 15 procent mer i kassan för de flesta bolagen på ön vilket är rekord som ännu inte slagits på många anläggningar. En känd engelsman skulle antagligen ha sagt: ”Sällan har så få gjort så mycket på så kort tid för så många gotlänningar med så lite kredd…”
Siffrorna från 2016 står sig som rekord
Vi kan även konstatera att Destination Gotland ännu inte lyckats matcha dessa resandesiffror på tre somrar som borde gått upp ca 15 procent till 2019 med fortsatt konkurrens. Med fortsatt konkurrens skulle vi haft en prisbild som varit i snitt 20–30 procent lägre. Att detta inte skett beror så klart på att priserna sedan 2016 stigit snabbare än grodorna hoppar ur munnen på Donald Trump.
Vi var många som satsade pengar, tid och prestige i detta projekt för vi var säkra på att detta var vägen att utveckla besöksnäringen på ön lite snabbare. Tyvärr blev prissänkningen för tuff så vårt kapital räckte inte till att köra år 2. Hade vi kunnat fortsätta ett år till hade vi antagligen ökat resandet med ytterligare 5–7 procent per år vilket är siffror som Gotlands dragningskraft har potential till med rätt färjekapacitet och rätt biljettpris.
Om vi kunnat fortsätta hade vi tillfört en omsättning på ytterligare ca 400 miljoner till 2017 på Gotland om vi fått fram ca 20 miljoner i riskkapital. Antagligen ytterligare närmare 500 miljoner 2018 jämfört med 2015. Vid det laget skulle vi inte behövt något extra kapital för vi beräknades då vara i ekonomisk balans.
Stoltheten
Jag är stolt över vad vi lyckades med! Stolt över vårt team som lyckades flyga trots att många ville påskina att det var omöjligt. Nöjd med det vi bevisat trots att vi förbrukat alla aktieägares kapital – själv brände jag 7 miljoner på något jag trodde på: att genom konkurrens uppnå en bättre utveckling än övriga Sverige och inte tvärtom som nu är fallet när det gäller det viktiga nyckeltalet gästnätter.
Misslyckades med att få in mer kapital
Att vi inte lyckades få in extra kapital för år 2 var ett misslyckande. Vi klarade inte att få marknadens fortsatta förtroende. Detta misslyckande grämer mig än idag. Vi lyckades helt enkelt inte berätta vilken skillnad vi gjorde för hela ön i den motvind som blåste. Vi hade behövt hjälp i stället för tvärtom. Detta är något vi borde kunnat gjort bättre. Men vi hade kört hårt! Allt var ansträngt och oftast till mer än 100 procent. Vi var rätt dränerade på energi när sommarsäsongen var över vilket gjorde att vi inte riktigt klarade av att visa vårt rätta jag.
Detta hade inte med konkurrenten att göra utan mer på att de som var vinnare inte trodde på oss! Eller: av någon anledning ville de inte tro på oss, vilket än idag är svårt att förstå.
Två ännu obesvarade frågor:
- Hur kunde så många duktiga människor och organisationer samtidigt missa att hela ön hade sin bästa sommar någonsin?
- Hur kunde de missa anledningen till varför det blev så?
Det finns fortfarande ingen som gjort en analys av vad konkurrerande färjetrafik betyder för Gotland trots att det nu finns ett fullskaleprojekt att studera. Det vore antagligen bra att skapa större förståelse om detta inför nästa färjeupphandling. Det är för mig en gåta att ingen gjort en utredning om varför Gotlands rekordsommar 2016 ökade med nästan 15 procent på ett år och hur utvecklingen skulle se ut på 10 år med konkurrens.
Vad skedde då 2016? Varför är vi fortfarande bland de sämsta i riket när det gäller utveckling av antal gästnätter 2010–2019 ?
Vår usla tillväxt går som en röd tråd genom Tillväxtverkets statistik de senaste tio åren. Med 2016 som undantag, allt enligt deras övernattningsstatistik.
Detta säger antagligen en hel del om styrkan i den inofficiella gruppen ”Stoppa Gotlandsbåten” och det sitter absolut kvar som en tagg att delar av näringslivet som blev vinnare på vår satsning, sen knappt ville ta i oss med tång vilket visade sig väldigt tydligt på Företagardagen.
Vi som har ett hjärta som klappar för Gotland
Jag har länge hävdat att öns utveckling styrs av rederiets goda vilja och hur den passar deras affärsidé. Idag är jag ännu mer säker på just detta!
Man kan konstatera att både när vi enat oss kring Gotlandsbåten eller kring Gotlandsflyg så har vi skapat tillväxt. Dessa satsningar visar på vikten av goda kommunikationer till rätt priser vilket uppstår genom konkurrens.
De visar också att vi på ön kan påverka vår egen utveckling bara vi håller ihop och jobbar ihop. Det har varit ett framgångskoncept historiskt och kommer så att vara även med de utmaningar vi står inför idag.
När vi som har ett hjärta som klappar för Gotland kan luta oss mot varandra och hjälpas leder det till bevisad framgång.
Pigge Werkelin 1 maj 2020