Går det rekordbra eller rekorddåligt för Gotland?
Den 11 oktober är det besöksnäringsdag och då kommer vi få höra om denna sommar varit rekordbra eller rekorddålig. Att den varit rekordbra för Destination Gotland har de redan sagt, men har detta något med Gotlands utveckling att göra? Följer vi den utveckling som pågår i övriga världen eller lever vi i en egen micro-ekonomi där förra årets siffror är riktmärket? Har vi ambitioner att vara i framkant och ta vara på öns fulla potential eller nöjer vi oss med att inte vara sämre än konkurrenten/grannen?
Gotland går mot strömmen
Ren fakta är att Gotland är ett av få stora besöksmål i Sverige som tappat gästnätter, 2011–2015 backade vi mot snittet i Sverige med nästan 20% vilket är skrämmande dåligt. 2016, med konkurrens på havet, blev vi bäst i riket när det gäller utveckling och 2017 med monopol, har vi backat mot tidigare år igen. Gotland ligger i topp när man frågar svensken vart han vill resa, så vi borde vara bättre. (Siffror från Tillväxtverket)
Varför ökar flyget men inte båten?
Under sommarperioden 2010–2015 så ökade flyget sitt resande med 50% och båten tappade under samma period 1,4%. Varför människor i den ut sträckningen vill flyga och inte åka båt till Gotland har aldrig analyserats. Under den aktuella perioden hade flyget konkurrens medan båten har sitt monopol, vilket kan vara svaret.
Nytt resemönster minskar gästnätterna med ca 1/2 miljon
Tiden 2006–2015 ökade resande med båten i snitt 0,5% per år. På tio år ökade båtresande totalt 5% vilket i sammanhanget är en katastrofalt dålig utveckling. Främst med tanke på att vi de senaste 15 åren har gått igenom en stor reseattitydsförändring där människor över hela världen gör fler men kortare resor. Antagligen har Gotland och de flesta liknande destinationer tappat ett dygn i snitt från ca 5,5 dygn till ca 4,5 under sommaren. Detta innebär att ön tappar över 500000 gästnätter per år. Av dessa beräknas knappt 1/3 vara kommersiella. Förlorare på de nya resemönstren är alla destinationer med begränsad transportkapacitet såsom öar där antalet stolar och bilplatser inte ökar i takt med efterfrågan. Antagligen kan de flesta av oss känna igen detta nya resemönster i vårt eget resande då det blir fler men kortare resor där vi oftast spenderar mer i pengar per dygn.
2016 var bästa året någonsin!
2016 var året då vi fick konkurrens på havet och då ökande flyget ca 9% samt båtarna 11% vilket är mer än dubbelt så mycket som ett rederi klarat på 10 år. 2017 ökade flyget med ytterligare 10% och då tappade båten ca 3,5% igen. Här finns ett mönster som går igen. Gotland borde så klart ha ökat på havet såsom flyget gjorde även 2017, men nu är det åter monopol i färjetrafiken. Det innebär att vi troligen tappat 10–13 % av alla som ville komma till ön i år, på grund av utebliven konkurrens. I min värld kan det inte bli tydligare än så här vad som verkligen behövs för att kunna utnyttja Gotlands potential och dragningskraft.
Minus 3,5 en negativ trend
Ett minus på 3,5% från Destination Gotland betyder mer i minskad omsättning på Gotland än vad den nya kryssningskajen troligen kommer att kunna kompensera i pengar till ön när den når sin målbild 2020. Så ett minus på 3,5 procent borde vara värt att diskutera ordentligt, inte minst då detta beräknas ge mer till Gotland än vad satsningen på kryssningskajen ger.
Om de varit fortsatt konkurrens och vi följt flygets siffror så borde 2017 troligen ha varit ca 10–13% bättre, vilket motsvarar vad 4 kryssningskajer kommer att ge när vi når målsättningarna med den. Räknat i antalet gästnätter på ön 2017, är tappet ungefär detsamma som de 3,5 % som Destination Gotland tappat. Kneippbyn som är ett stort och stabilt sommarföretag följer också denna negativa trend, med råge till och med.
Minus 3,5 % för Destination Gotland smittar näringen på ön. Tappet på gästnätter håller ungefär samma siffra och ett av våra största turistföretag som Kneippbyn som bygger sin affärsidé på volym har ett liknande tapp.
Resandet till ön med båt står för 85% av resandet så ett tapp på 3,5% i personer märks ordentligt på sista raden för många företagare. Men det kommer inte att synas i Destination Gotlands ekonomiska redovisning då prishöjningen troligen varit betydligt större än så. Vilket även kan vara en förklaring tillsammans med färre stolar och betydligt färre bilplatser för besökare varför vi åter igen tappar antalet färjeresenärer.
Ett minus i resande är ofta ett plus i ekonomin
Ett minus i antal resande för ett monopolföretag är inte alltid dåligt för bolagets ekonomi. Ofta tvärtom faktiskt och det är därför som RyanAir, Norwegian med flera, lyckats förändra tänket på transporter i luften. De gammaldags transportörerna tänker att de med ständig underkapacitet kan hålla högre snittpriser, som även med lägre beläggning ger högre vinster. Detta fungerar bara så länge de kan bibehålla monopolet och är ett föråldrat tänk som bara gynnar bolagen och inte regionerna. De nya lågprisbolagen gör precis tvärtom: med låga priser, hög beläggning och gärna flera turer uppstår vinster för både bolagen och destinationerna.
Kommer detta att diskuteras och analyseras?
Det ska bli intressant att lyssna på vilka slutsatser besöksnäringen drar av de två senaste årens resultat. Flygtrafiken ångar på och utvecklas bättre än snittet och sjötrafiken som igen havererar totalt vad gäller utveckling, när monopol åter råder på Östersjön.
Olika förklaringar till förra årets framgång
Enligt marknadschefen för Inspiration Gotland berodde uppgången 2016 på det idoga varumärkesarbetet. Några ansåg att den berodde på vädret och några trodde på att det berodde på konkurrens på havet. I år verkar det som om varumärkesarbetet och solen fortsatt att slå igenom på det konkurrensutsatta flyget medan de inte påverkar monopolet på havet.
Destination Gotland vill inte lämna ut sina siffror så vi får göra egna beräkningar
Flygets siffror från Swedavia stämmer och likaså antalet gästnätter från Tillväxtverket, däremot är årets siffra på 3,5% uträknad från ett uttalande av Christer Bruzelius då Destination Gotland inte längre förser marknaden med riktiga siffror. Men om vi inte är så noga med decimalerna utan försöker se trenderna, så är dessa ändå väldigt tydliga.
1,5% plus på 11 år med monopol!
Om man vill spetsa till detta lite så har rederiet under sin tid med monopol lyckats öka resandet under sommaren med 5% 2006–2015 och minus 3,5% 2017 vilket blir ett totalt plus 1,5 % på de senaste 11 åren utan konkurrens. Frågan är om denna utveckling verkligen är rekordbra för Gotland eller enbart för aktieägarna i Rederi AB Gotland som redovisar rekordbra resultat år från år?
Lever vi i en världsekonomi eller i en egen Gotlandsekonomi?
Det verkar vara så att vi ibland lever i en egen micro-ekonomi som inte ställer oss i relation till omvärlden utan bara till det lokala. En del företagare mäter bara pengar och tack vare kraftiga prishöjningar blir omsättningen bättre och då är man nöjd. Andra är nöjda när de utvecklas bättre än grannen eller i alla fall inte lika dåligt.
Jag är övertygad om att vi på Gotland kan vara elitserie-mässiga men då måste vi lämna den lokala serien och mäta oss med världen och jobba ihop för Gotlands bästa. Skall det ske så behöver den som är störst gå först och vara en förebild på riktigt.
Pigge, som ser fram emot onsdagen med spänning…
Jag tror fortfarande på att vi skall marknadsföra oss på våra grannar i öst. Vi har ett underlag enbart i St Petersburg och Moskva på ca 20 miljoner innevånare. Kan vi locka 1 % att komma till Gotland istället för att stanna i Stockholm vore det otroligt med 200 000 besökare. De har intresse av arkitektur, arkeologi och fossiler samt vår kultur. Vi har en ökning därifrån bara genom personliga kontakter med flera 100 % varje år. Det är fel att tro att de inte har råd. Det finns många som har gott om pengar och reser mycket. Om de kommer med flyg eller båt spelar ingen roll men en båttur är avkopplande om man har tid. Tyvärr är besöken allt kortare. Många tror att man hinner se Gotland på 3-4 dagar vilket inte är sant. Tyvärr kommer en del inte tillbaka för att reparera sitt misstag utan söker en annan destination vid nästa resa.
Mer information om vad som kan erbjudas både kollektivt och enskilt behövs.
Jag förstår att våra pengar inte räcker till alla marknader men kanske det finns kanaler som går fram till lägre kostnader. Jag anser fortfarande att en färjetur i österled kan bli lönsam på några års sikt om någon vill satsa.