18 000 dagar idag

Idag blir jag 18 000 dagar ung. 18 000 innebär en del respekt men framför alllt massor av erfarenhet. När jag ca 3 000 dagar gammal flyttade till Visby och farsan annonserade efter kompisar att spela pingis med så var det nog rätt mycket som jag aldrig trodde skulle hända. Hur man än förbereder sig så blir det aldrig som man tänkt sig. Inte bor jag på det stället som jag önskade när jag var 9 000 dagar. Inte blev det den kvinnan som jag spanade efter när jag var 10 000 dagar jämt. Ingen av mina svensklärare trodde att jag skulle ge ut en bok som sålt mer än 100 000 ex. När jag var 15 000 dagar var det katastrof om jag skulle stå och hålla föredrag för fler än tre personer som jag inte kände väldigt väl. Nu får jag 25 000 kr per gång som jag står på scenen och berättar om mitt liv och entreprenörskap. Någon gång har jag stått själv på en rockscen framför 1 500 personer. Detta är en häftig utveckling som kommer efter att man samlat tillräckligt med dagar.

Att mista hela familjen borde ha inneburit att jag inte kunde ha något liv. Men det går och man kan övervinna det mesta om man är sugen på livet eller som Johan säger Kåt på livet. När jag körde mitt första GGN var jag ca 11 000 dagar och klarade 3 varv. Efter detta var jag helt slut. Jag minns att jag stapplade in i doktorsvillan på Kneippbyn och satte på duschen med kläderna på. Jag satt på golvet och klädde av mig plagg efter plagg i den takt det fanns krafter för detta. 6 000 dagar senare körde jag 2 lopp samma dag och klarar 7 varv. Lite mer förberedelser och ännu tröttare i mål. Men det går att uppfylla sina drömmar. Bara man tydliggör målen går det mesta att uppnå. Ibland tar det bara lite längre tid.

9 000 dagar gammal kretsade det mesta kring pengar idag handlar det om att lösgöra tid. Tänk vad tid jag slarvat bort på onödiga saker! Det jag slarvat bort mest tid på är onödiga möten och tv-tittande. När det gäller marknadsföring har något marknadsföringsorakel sagt att hälften av all reklam är värdelös. Problemet är att förstå vilken del som är värdelös. När det gäller mötestid tror jag att 75 % av all mötestid är bortkastad.

Livscoachen Atle stod på scenen i fredags och höll ett mycket inspirerande föredrag före mig och i logen efteråt snackade vi om relationer. Han sade att de som har ett bra sexliv lägger 10% på sex och resten av tiden går åt till annat. De som har ett trassligt sexliv lägger 90% på sånt som hänger ihop med sex/relationer och 10% på annat. Kändes rätt på något sätt och det är väl något man lärt sig efter 17 999 dagar.

En annan sak jag lärt mig i livets hårda skola är att vara nöjd med 18 000 dagar och inte ta det för givet att man får så många dagar till. Därför lever vi varje dag och firar allt vi kan komma på som är värt att fira. Gärna med champagne och goa människor som ger energi.

Huset är fullt av valpar. En liten collie som inte ens är 100 dagar ännu. Han är lika lite rumsren som mina små döttrar, vilket innebär att lite då och då händer det att det ligger in lite hög i lekrummet. Men med 18 000 dagars erfarenhet där jag som busschaufför torkat spyor i bussar efter fulla ungdomar eller när jag fått rycka in på campingen och fixa stopp i toaletter är en sådan valphög ett mikroskopiskt problem.

Framför allt i jämförelse med när vi för 2 000 dagar sedan gick omkring och letade efter min familj bland 1 000 döda människor och vi trampade runt i resterna av det som en gång varit kroppar och nu flöt omkring på grund av förruttningsprocessen. Jag trodde aldrig att jag någonsin skulle äta ägg igen då det gick höns och åt i dessa området. Men det tillhör naturens gång på något sätt.

Tänk vilken kunskap varje människa sitter på. Jag har gjort min livsresa och du har gjort din. Att få sitta ner och fråga ut människor under lång tid är helt underbart. Vi åt middag för några dagar sedan med ett av Sveriges mest omskrivna par. Vi satt i deras trädgård och snackade relationer, grillade och delade några glas. Diskussionerna landade i hur vi träffades och allt vad det förde med sig. Helt sjukt skönt när man kan och vågar dela med sig av erfarenhet och misstag. Är det något jag uppskattar så är det riktiga livshistorier. Förr i tiden innan tv, tidningar mm var det enda sättet att förmedla kunskap och erfarenhet. Då behövde man inte bli 18 000 dagar för att uppskatta dessa möten med äldre.

För cirka 850 dagar sedan började vi planera för ett småbarnsliv med minst två barn. I den planen ingick det att vi skulle få gott om tid med barnen och även utan barnen. Vi skulle satsa våra resurser på att skapa tid. Nu är vi där och det funkar bra att vara småbarnsförälder och att vara barnfri. Att påstå att det är lätt skulle vara en överdrift för inget är lätt, men med planering och människor runt omkring oss som vet vad vi vill och vi vet vad de kan ställa upp på, så går det fantastiskt bra. Det är dumt att göra saker krångligare än vad de är och att alltid oroa sig för saker som aldrig kommer att ske. Mer än 95% av allt som vi oroar oss för händer aldrig så varför denna ständiga oro? Hur mycket tid läggs det inte på att oroa sig.

När man är 18 000 dagar är tiden det dyrbaraste man har tror jag. Slarvar man med tiden försvinner tid för motion, tid med barnen och egen vuxentid. Jag borde bli planeringsfascist eller något liknande. Lagom är ett underbart ord som inte finns i vissa språk. Det är dags att bli lagom. Lagom jobbig, lagom sportig, lagom lat men inte lagom nyfiken. Nyfiken skall man vara hela livet och den nyfikenheten skall leda till drömmar. Man måste inte uppnå alla sina drömmar, men drömma skall man annars dör man. Det gör man i alla fall, och då är det mycket trevligare att drömma massor innan det är dags att lämna in. En sak som jag skulle vilja veta är hur många möten med människor man har hunnit med på 18 000 dagar? Jag fick veta att en normal svensk man som levat minst 8 500 dagar drar med rakhyveln ca 144 ggr per rakning. När man har koll på sådant så borde någon veta hur många människor man möt efter 18 000 dagar.

I morgon börjar första dagen av nästa 18 000 dagars resa och det skall bli en bra dag.