Gotland när ön är som bäst!

Gotland visar sig just nu från sin bästa sida. Efter några dagars regnande har vi äntligen fått fullt med vatten i vår fiskdamm som numer är fullt badbar. Solen strålar och vattnet ligger spegelblankt utanför husknuten. Vi sitter på bryggan och matar fiskarna varje dag. Ibland smyger jag mig ut med barnen så att Monika får sova. Wilda har döpt 4 av de ca 400 hundra fiskarna till Max, Charlie, Blomman och Red Lips. Den sista är en vit guldfisk med röda läppar. Der är väldigt rogivande att sitta där och mata fiskar och de har nu blivit så tama att det äter ur händerna på oss. Vi kan till och med klappa dem när de simmar förbi. Står vi stilla kommer fiskarna och nafsar oss i skinnet – vilket kan kännas väldigt konstigt på vissa ställen.

Häromdagen var vi ute med båten och gick från till en liten ö som heter Rute Missloper. Runt den ön finns två små öar vara den ena är ianspråktagen av sjöfåglar och väldigt många skarvar. Den andra lilla grushögen som sticker upp ovan vattnet har en sälkoloni på ca 30 sälar lagt beslag på. Vi åkte ut hela familjen och lade oss för ankar för att se på sälarna. Det är nyfikna, orädda djur som cirklade runt båten och spanade in oss. Towe och Wilda hade fullt jobb att försöka hålla reda på dem när de dök upp några meter från båten. Det kom upp till ytan som små miniubåtar och gled sedan ner under ytan och försvann för att sedan komma upp på ett nytt ställe någon minut senare. Efter ett tag tröttnade Towe och hennes fokus gick över till en påse chips i stället. Två av sälarna gav fullkomligt fan i oss och låg på rygg och solade på två stenar som stack upp några cm ovan vattenytan. Det kändes som om de hade det rätt bra och gjorde som det flesta bör göra; nämligen njuta av det enkla när tillfälle ges.

Just nu är farmor Barbro (Monikas äldsta barns originalfarmor) i huset och då lever vi lyxliv. Mat på bordet och tvätten fixad. Hon påstår att hon vill känna sig nyttig och att hon vill ha något att göra. Vi har slutat att protestera och bara njuter. Alla borde ha en extra farmor Barbro som kommer på besök en vecka per månad. Farmor Marianne fick igår en ny höftled och jag och Wilda var och besökte henne idag. Det märktes väldigt klart att Wilda inte gillade sjukhusmiljön. Bara vi kom in på sjukhuset så sjönk hennes humör och energi. När vi kom ut, så ökade den igen. Farmor Marianne strålade och jag är säker på att vi kommer att få se en mer aktiv farmor i framtiden utan smärtor från den trasiga höftleden.

Igår cyklade vi till Krusmyntagården där Lena bjöd på säsongens första lammgrillning. Lena är en tjej som jag förlorade i pingis emot när jag var 13–14 år och hon var runt 18–20. Sedan var hon lärarinna när jag gick i 9:an. Våra vägar har sedan korsats många gånger och det är en kvinnlig förebild som gillar att njuta.

En annan sådan kvinna är även Susanne Liljenberg på Leva Kungslador. Maken till positiv kvinna finns nästan inte. Vi brukar flyga ihop 35 minuter mellan Visby och Bromma. Och på något konstigt sätt brukar vi hinna utveckla både två och tre nya affärsidéer varje gång. Det är en jävla tur att Mattias och jag valde rätt skånska och att det inte blev tvärtom. Jag är övertygad om att Jag och Susanne skulle jobbat ihjäl oss och Mattias och Monika njutit sönder varandra ifall vi råkat välja ”fel”.

Min kärlek till Monika växer för var dag. Vi har nu snart varit ihop i 2050 dagar och med den hastigheten som vår samhörighet växer är det risk för en stor explosion snart. Fast egentligen finns det ingen sådan risk. Risken är bara att man tar varandra för givet och då tappar man mycket. Ett bra förhållande måste man jobba på varje dag som Ulrika sade. Så vi jobbar och det ger ett grymt resultat. Undrar egentligen varför fler inte inser vad man vinner om två jobbar på just detta. Ett bra förhållande slår varenda statuspryl i hela världen och det har alla råd med.

Jag har idag varit och tagit del av ett nytt och väldigt stort projekt som kommer att förändra södra Gotland på ett väldigt positivt sätt. Jag tror verkligen att det kommer att bli något stort där jag eventuellt kan få vara en liten del. Bra krafter med internationella pengar gör att det verkligen kan bli något stort.

En god vän och lantbrukare har nu lyckats att fixa till så att han får delar av sin släktgård såld. Maken till stark kille får man leta efter. Han har levt under grym press under ett par års tid och det senaste året har det varit extremt. Hur han orkat att hela tiden hålla humöret uppe och alltid se en möjlighet gör honom unik.

Ur detta reser sig en vinnare tillsammans med ett antal köpare som nu tar över delar av lantbruket. Innan lösningen var klar var det många som räckte finger och snackade skit. Jag tror att vi kommer se en riktig vinnare som vågat och lyckats utveckla nya idéer. Skulle han inte satsat så skulle de aldrig lyckats att driva gården så här långt. Frågan är om han nu skall bli den sista generationen eller om släkten skall tvinga in ytterligare en generation för att föra familjetraditionen vidare. Jag hoppas att han har mod att sälja iväg gården till någon som vill och brinner för lantbruk istället för att tvinga på barnen denna eventuella börda. Detta sker tyvärr lite för ofta och då är barnen för gröna och oerfarna för att säga nej. I stället för en vinstlott blir ofta detta ett ok om halsen som tyvärr kan bli livslångt.

Jag fick häromdagen en bordsdam som berättade att två av henne män dött ifrån henne och nu hade den sista lämnat henne för en annan kvinna. Hon tyckte det var jobbigare att bli lämnad för en annan, än när de dör bort. Svek är jobbigt och jag försökte gaska upp henne med att hon är inne i en bra trend. Skulle även den tredje ha dött så skulle det bli svårt att hitta en ny aspirant. Men när han överlevt så finns det säkert nya kavaljerer. Det kom ett smajl och vi fick en bra dialog. Ibland behöver man våga skämta om känsliga saker också.

Jag fick höra att en gammal klasskompis från lågstadiet skulle fylla femtio och ha fest en kilometer från vårt hus. Min första tanke var att jävlar vad han har åldrats tills jag kom på att jag fyllde ju 50 för ett halvår sedan. (Blonda killar är inte så smarta de heller) Jag cyklade över till festen och höll ett lite improviserat tal och lämnade över en flaska champagne med uppmaningen att ”fira och njuta så mycket du kan”. Vi vet inte hur länge vi får vara med. Kompisen sade att jubilaren blev ordentligt rörd och väldigt tacksam. Ibland kan några minuter till en annan människa betyda väldigt mycket.

Jag har nu fått in en stark och hungrig kvinnlig styrelseordförande i bolaget och vi skall ha kvinnor på det flesta poster då det är det som levererar bäst. Det skall bli intressant att se hur bolaget kommer att funka med kvinnor i stället för män. Det får bli ett experiment där man inte bara pratar utan vi skall våga prova med majoritet av kvinnor.  Ebba säger att vi inte skall kvotera in män eller kvinnor utan satsa på dem som är bäst och ”då får du kvinnor på det flesta positioner”.  Jag är helt inne på hennes linje och nu får vi se vad som sker. Jag väljer att se detta som ett pilotprojekt där det finns massor av go kraft.

I tisdags kom en modell av rymdfarkosten som vi skall flyga med. Konstigt vad små saker kan betyda mycket! Rymdresan blev på ngot sätt mer på riktigt. Jag tänkte på att 3600 km i timmen är en svindlande hastighet och rymden är lika svindlande långt bort. Det är klart att de pirrar lite extra i magen vid tanken på rymdresan. I morse kom även en signerad bok från vår svenska astronaut Christer Fuglesang, en dagbok från hans rymdfärd. Den kommer jag att plöja snabbt och med stort intresse.

Veckans riktiga äventyr har kompisen gjort: han kör Gotland runt på vattenskoter med fru och två barn, 9 och 15 år, på en vecka. De har bott bra, ätit gott på öns bästa restauranger och sett Gotland från en vinkel som få får göra. Vattenskotrarna kan gå väldigt nära land vilket gör att de kan göra strandhugg vart de vill. Detta vill jag också göra någon gång. Vilket ultimat familjeäventyr! Spänning, kunskap, sjövett, sammanhållning och massor att prata om.

Dags att krypa till kojs så här får det bli stopp för idag. Jag skall bara bära ner Wilda i sin säng innan det är dags att drömma mig bort i rymden.