Del 2 om resultatet av vår undersökning om färjetrafiken

Under hösten har jag och några av öns företagare som liksom mig driver verksamheter som är beroende av färjetrafiken, diskuterat problemet med höga biljett- och fraktpriser samt dålig kapacitet på anständiga tider under turistsäsongen. Nuvarande färjelösning gör att vi inte utvecklas utan tvärtom tappar gästnätter som i sin tur inte skapar någon möjlighet för ön att utvecklas. Den trend som Region Gotland befinner sig i handlar mest om neddragningar i stället för spännande nya satsningar. Vi tror att Gotlands viktigaste näring är turist- och besöksnäringen och då är kommunikationerna den viktigaste utmaningen.

Våra diskussioner handlar om vem som bestämt att det bästa för öns utveckling är snabbfärjor. Vad vi kan förstå anser Regionen att det finns någon form av konsensus att gotlänningen över lag vill ha snabbfärjor, vilket vi kan hålla med om under förutsättning att merkostnaden är finansierad till 100% så att det inte kostar mer än att resa med en likadan båt som går i ekonomifart. När snabbfärjorna kom som enda alternativ till den dåvarande trafiken med Graip, Tjelvar och Visby var det många som trodde att Gotland och färjeresenärerna skulle få:

1. Snabbare resor med moderna båtar som inte skulle bli dyrare.
2. Miljövänligare båtar som minskade växthusgaser.
3. Slippa natturer.

Med facit i hand har priserna dubblerats samtidigt som andra transporter blivit billigare eller haft en annan kostnadsutveckling. Båtarnas utsläpp av växthusgaser har mer än fördubblats i jämförelse med en modern båt som håller ekonomifart. Natturer fick vi trots löften om annat.

Förändrade resemönster

Resemönstrens har förändrats så att den som tidigare gjorde en sommarsemester på en eller två veckor nu gör två eller tre korta resor. Tiden snittbesökaren tillbringar på ön har nästan halverats på en tioårsperiod vilket innebär att vi borde dubblera antalet färjeturer för att bibehålla antalet gästnätter under samma tid. Detta har inte skett, så trots ökat resande, ökar inte antalet gästnätter. För besöksnäringen är det antalet gästnätter som är viktigt och inte antalet resande tur och retur.

Fler och billigare båtar behövs!

Vi tror med andra ord på fler och framför allt billigare båtar utan att gå ner i kvalitet eller antal turer per dygn. En turist – till exempel från Dalarna – som ser på hela sin restid från hemmet till boendet på Gotland har troligen en total restid i snitt på 9 timmar enkel väg och om denne kapar en timmes båtresa genom att betala ca 500 kr extra så tror vi att väldigt få skulle köpa den möjligheten. Vi tror inte heller att merparten av gotlänningarna skulle köpa den tidsbesparingen för den kostnaden. Egentligen går dagens båtar några knop för sakta för att hinna med tre tur- och returturer per dag, vilket gör att en tur går på natten. Eftersom båtarna inte har hytter anser vi att båtarna inte är anpassade till fler än två turer per dygn.

Gemensam undersökning

För att ta reda på vad gotlänningen verkligen tycker har vi gemensamt köpt en undersökning där vi ställt ett antal frågor som vi tyckte var intressanta till 508 kvinnor och 492 män på Gotland under december. Totalt har 1000 personer svarat och för att förstå hur branschkunskap påverkar åsikterna har vi redovisat 100 svar från personer verksamma i besöksnäringen separat. De 100 är inte statistiskt säkerställda men ger oss som beställare en liten fingervisning om vad besöksnäringen tycker. De är samtidigt både bofasta och resenärer. Bland de 900 övriga svaren finns det av naturliga skäl säkert ytterligare ett par hundra som på olika sätt har del av inkomsten från besöksnäringen, eftersom många gotlänningar jobbar inom besöksnäringen.

Två tredjedelar tror att besöksnäringen är den viktigaste näringen för öns framtid och då blir kommunikationsfrågan än mer viktig. Ryan Air har blivit det mest framgångsrika flygbolaget någonsin och deras framgång bygger helt och hållet på låga priser där de ständigt letar nya sätt att få ner kostnaderna så att priset kan sänkas. Att det sker på bekostnad av längre restider med flygplatser som ligger längre från resans slutmål har inte påverkat antalet resenärer negativt. På Gotland tror vi tvärtom att en kortare restid till högre pris är vägen till framgång. Här måste olika behov vägas mot varandra och vi måste vi förstå vad prislappen betyder för resenären. En kärnfråga är: Vad är dagens resenär beredd att betala extra för att åka snabbt? Den betalas idag men ingen har angett den i kronor.

Här kan vi se att tre av fyra känner en eller flera personer som avstått att resa till Gotland på grund av biljettpriset på båten. 14% anser att det blir fler och fler som avstått under de senaste åren. Vi har troligen inte ett marknadsföringsproblem på ön utan ett logistikproblem. Vi behöver köra båtar när människor vill resa till en kostnad som de är beredda att betala. Med bibehållet stöd tror jag att man skulle kunna kapa ungefär en tusenlapp på ordinarie biljettpris tur och retur för en barnfamilj med bil, om de kan tänka sig att färdas långsammare och få en timmes längre restid.

Jag hör att det är fler och fler sommargotlänningar som gör färre resor till ön och det är tydligen mer än hälften av gotlänningarna som avstår resor på grund av priset. Det tyder på att mer än varannan öbo inte gör de resor som de skulle vilja på grund av nuvarande priser.

Vår egen undersökning

Vi är ett antal företagare som vill förändra och som därför betalt den här undersökningen som sammanställts av externa konsulter på ön. Frågorna på fältet har ställts av en lokal projektgrupp bestående av studenter på ön som även sammanställt svaren och levererat en färdig produkt till oss.

Vi var väldigt osäkra på vad gotlänningen egentligen tycker och valde då ett lite billigare sätt att göra en stor undersökning samtidigt som vi kunde stötta våra gotländska ungdomar. Vi gör detta för att få mer kunskap och på sikt få till en förändring.

Det är som vanligt upp till läsaren att göra sin bedömning om helheten då detta bara är en del av allt som måste med när man skall besluta i färjefrågan. När jag skriver ”statistiskt säkerställt” så menar jag att vi frågat tillräckligt många för att det skall ge en rättvis bild av vad gotlänningen tycker om man lägger lite tid och kraft på att få med alla grupper.

Att vi betalt den själva är helt naturligt för det var vi som ville ställa de frågor som vi anser relevanta.

När Gotlandsflyg startade var det många som hade massor av kunskap som kommenterade att si eller så gick inte att göra och som tur var fick de fel. Jag tror att det mesta går att göra med bondförnuft och mycket hjärta. Det finns allt för många dyra utredningar som egentligen inte ger några svar alls.

Här presenterar vi ett antal frågor och svar och den som vill kan fundera på om det ligger något i detta eller ej. Vad kan det betyda för framtiden är något som gemene man borde fråga sig. Alternativt kan man ägna sig åt att sitta på läktaren och tycka att allt som görs är fel, angripa de som vill hitta nya lösningar, smutskasta så många som möjligt och vänta på att staten, regionen, turistföreningen eller någon annan skall lösa framtidsfrågorna.

Dags att söka nya lösningar!

Jag tror att vi gemensamt måste påverka vår framtid och får vi inte garantier på lägre priser med snabbfärjor så måste vi söka efter andra lösningar.

Vi tror inte att snabba dyra båtar är vägen för stor tillväxt på Gotland! Jag såg att man på helagotland.se ställt en liknande fråga och då fick ett annat svar. Frågan om man skulle betala extra för en dyrare snabbfärja måste få ett större urval än den grupp som läser helagotland.se och så bör man koppla frågan till en prislapp.

Det som är riktigt intressant är om vårt sätt att fråga är rätt sätt att ta temperaturen på åsikterna om färjetrafiken. Har man verkligen frågat gotlänningen tidigare eller är det några som anser sig ha frågat?

Det är väl en väldigt stor skillnad om snabbfärjan är finansierad eller inte när man ställer frågan? Jag och troligen alla på Gotland är med på att vi vill ha snabbfärjor om prisskillnaden mot långsammare färjor är fullt finansierad. Om inte så måste vi veta hur mycket extra vi skall betala för att åka snabbt. Oljan står troligen för cirka 30% av Destination Gotlands kostnader och en timme långsammare skulle enligt den expertis jag tillfrågat troligen minska bränslekostnader med närmare 50% som skulle kunna kapas från biljettpriset. Lägre priser ger med automatik fler passagerare och högre beläggning vilket ger bättre ekonomi för rederiet.

Är öns framgång att erbjuda dyrare resor som går en timma snabbare eller är det likadana båtar men som blir billigare och miljösmartare därför att resan tar en timma extra? Allt har sitt pris och vad får resan kosta?

Färjefrågans lösning är ett mycket viktigt steg för Gotlands framtid.

(Jag har samlat Svar på frågor och påståenden om vår undersökning i ett eget blogginlägg)