Internationella kvinnodagen på torsdag och det rör sig extremt mycket om kvinnor och tjejer i mitt liv

Hemma har jag ofta fyra kvinnor och två små tjejer som huserar i huset. Det sätter sina spår så kravet var att hunden skulle kvoteras in som kille för att skapa lite balans i tillvaron. Döttrarna Wilda och Towe som tack vare vår barnflicka blivit väldig tjejiga för jag en ständig kamp med. Jag gör vad jag kan för att få dem intresserade av bollar, klättring motorcykel mm. Första hojen är nu inköpt och bara det blir rätt förhållanden skall vi börja köra. Monika och hennes dotter Nicole är riktiga pojkflickor och jag hoppas att mina tjejer tar efter dem. Ett antal veckor om året bor Nicoles farmor Barbro här och då är huset fullt. Vi har då full service och det är många som rätt avundsjuka och tycker att alla barnfamiljer borde få ha en egen farmor Barbro. Hon är guld värd för oss: Tack för att du finns!

I mina största bolag har jag två olika kvinnliga styrelseordförande och som mentor har jag en av Sveriges mest omtalade affärskvinnor. Jag gillar starka kvinnor och fick väldigt snabbt en bra relation med vår tidigare landshövding Lillemor Arvidsson som är en fantastisk kvinna. Gotland har varit fyllt av starka kvinnor som Meg Tivéus, Karin Götblad, Eva Nypelius, Helena Bremberg och vår nuvarande landshövding Cicci och alla dessa har jag fått en bra relation med. Bra jordnära tjejer som med egen pondus tagit sig fram i ganska grabbiga världar. Genom att vara sig själv och tro på sig själv så tar man sig fram.

Under Tsunamin dök det upp en väldigt bestämd amerikanska som jag fick en jättebra kontakt med och som hjälpte oss väldigt mycket. Lite typiskt att det var en kvinna. Vi har än idag en mycket bra kontakt och jobbar med ett projekt där vi hjälper fattiga, gravida burmesiska kvinnor. På något sätt synkar vi snabbt och det finns ingen rädsla. Tyvärr tror jag att det finns många män som är rädda för starka kvinnor och sådant förstör väldigt mycket.

Min egen mor fyller 75 år på fredag och är självklart den kvinna som betytt mest för mig. Hon har på något sätt alltid funnits och trott på mig och mina syskon. Pappa Lars Gunnar har egentligen varit hennes motsatts vilket varit viktigt det också. Det fanns något att bevisa för honom. Mamma Marianne har varit en tusenkonstnär och av henne har vi nog lärt oss att man kan det mesta. Hon drev som mest tre tygaffärer och minst två souvenirbutiker. Hon var smyckedesigner och tillverkade själv alla möjliga tennsmycken, ljusstakar och skålar. Hon designade egna klädkollektioner och bedrev sömnadsindustri på den gotländska landsbygden och var även lite involverad i annan legotillverkning på ön.

Hon var företagsledare, inköpare och fabrikör samtidigt. Ekonomiavdelningen skötte hon på nätterna och dagtid var hon koncernens bästa säljare. Personalansvar och reklamationer skötte hon också. Pappa var chaufför, distributör och pr-knutte åt henne.

Allt detta samtidigt som hon uppfostrade tre stycken bångstyriga  ungar. Under vår uppväxt sydde hon ofta våra kläder hur hon nu hade tid för sånt? På något sätt fick hon tiden att räcka till men jag fattar inte hur? På somrarna var det nästan alltid gräddtårta när hon var hemma vilket jag tror hon var minst två dagar i veckan. Hennes Volvo Amazon med elektrisk överväxel for som ett skållat troll varje dag mellan Fårösund och Visby då hon stod i butik minst fem dagar i veckan i Visby. Men det kändes alltid som hon fanns närvarande på något sätt i alla fall.

Min farmor var också en driven kvinna som var VD-sekreterare och reste till både Tyskland och England efter kriget vilket var något unikt och lite märkvärdigt. Samtidigt var hon en av få kvinnliga försäkringssäljare som på kvällarna cyklade runt i socknen och sålde försäkringar. Det var tydligen en tuff kvinna som jag aldrig träffat, men generna har jag säkert fått ärva.

Nu har vi snart bytt kön på Drömstugan. När jag startade Drömstugan var vi ett bra gäng med två killar och tre tjejer. Det blev snabbt en succé och camping-Sverige pratade om vår pilotanläggning i Björkhaga som framtidens camping. Det blev två år där tjejerna fick ta ordentligt med plats vilket visade sig i smarta, funktionella och väldigt omsorgsfullt designade stugor. Som entreprenör vill jag alltid hålla farten uppe, men tack vare kloka tjejer höll vi ett lagom utvecklingstempo.

Efter påtryckningar från marknaden bestämde vi oss för att slå på stora trumman. Nu skulle bolaget ta in mer pengar. Vi blev snabbt sex gubbar och en kvinna som skulle styra bolaget. Den enda kvinnan fann sig själv bli överkörd i fråga efter fråga, och mellan männen uppstod det små maktkamper som inte direkt gynnade bolaget.

Husen ändrade skepnad till fördel för rationella skäl som produktionseffektivitet och transportlösningar. Bolaget behövde mer kapital och ännu fler män klev in. Här någonstans kom insikten om att produkten, den grundläggande affärsidén hade förlorat en stor del av sin själ. Då beslutade vi att jag skulle lösa ut de flesta av delägarna så att bolaget skulle kunna återta den ursprungliga inriktningen. Någon större tidning skrev då att bolaget drabbats av tunga avhopp, men beslutet fattades gemensamt och vi var alla överens om att detta var den bästa lösningen framåt för bolaget.

Jag beslutade mig för drygt ett år sedan att vi skulle tillbaka till kvinnligt styre i bolaget och därav könsbytet.

Idag styrs Drömstugan av tjejer. Som ordförande har vi en kvinna från Sundsvall, Pernilla Berg, som jag lärt känna som en otrolig glädjespridare och handlingskraftig kvinna. En av punkterna som hon infört är att vi skall ha kul på jobbet och här har det skett stora förändringar i bolaget. Verksamhetsansvarig är en gotländska fostrad i Vingresor, som därefter jobbat på Almi: Katarina Ekelund. Ekonomiansvarig är en kvinna från bankvärlden som heter Karin Larsson, en genuin Leksing. Marianne Ardell Jacobsson har designat våra tidigare stugor, och dessutom varit byggansvarig för två anläggningar. Annen Jakobsson har mejslat fram vårt koncept och är just nu den som håller i sälj och utbildning av vår nya säljkår. På kundsupport har vi den ständigt leende Jessica och i Åre jobbar just nu två duktiga tjejer, Gill och Anne för högtryck med att sälja Drömstugor som ligger granne med Holiday Club. Fjolårets stjärnsäljare hette Lotta, och hon sålde dubbelt så många Drömstugor som sina manliga kollegor.

Vi trodde för ett år sen att vi skulle göra dryga åtta miljoner i vinst, men det landade på över 16 miljoner trots ett trist år av lågkonjunktur. Hela campingbranschen upplever ett lyft som inte varit möjlig förut. Under en femårs period så har ca 600 SCR-anslutna campinganläggningar  investerat drygt 1 miljard. Vi själva har under en fem år period varit med och investerat över 600 miljoner på landets campingar. Nu händer det mycket inom svensk camping och Drömstugan är ett av lokomotiven som skall lyfta en bransch som historiskt haft svårt med investeringar.

Jag själv är VD, men numera bara på papper. Vid årsskiftet kommer VD-posten att övertas av en kvinna. Jag tror stenhårt på tjejerna och deras förmåga att driva Drömstugan mot den vision som de själva satt, nämligen att ”alla ska kunna äga en egen stuga i bästa läge”. Vi är fyra grabbar som är kvar i bolaget och väl medvetna om könsbytet. Vi är på väg in i en betydligt roligare kultur vilket kommer att bli en vinnarkultur på alla plan.