Ge med varm hand i ställer för kall hand

Jag går hos en osteopat som skall försöka flytta några ben i huvudet vilket kan kännas som mycket hokus pokus – men det fungerar! För cirka 25 år sedan fick jag näsan avsparkad och sedan ytterligare komplikationer vid en annan olycka, så har det blivit trångt i andningsvägarna. Katinka håller på med någon form av finjustering och nu har det helt klart blivit bättre. Hon har även ställt om lite andra ben i kroppen. Det är nästan för bra för att vara sant och det verkar så enkelt. Tyvärr finns det väl allt för många som går om kring med besvär som de skulle kunna slippa. Jag har pratat med läkare som inte förstår hur osteopati fungerar, men ändå vet att osteopaten gör nytta och därför rekommenderar dem till sina patienter.

Efter att ha hört hur en känd politiker beklagade sig över att hans söner inte kommer och hälsar på med barnbarnen på grund av de höga resekostnaderna kom vi fram till en ny idé som skall bli större än Bondestugorna på Gotland.

Idéen är att föräldrar på Gotland som har barn och barnbarn på fastlandet skall ge lite av arvet i förtid. Tanken är att ge med varm hand istället för kall hand. Vår politiker har nyligen flyttat från en stor villa till en mindre bostadsrätt vilket gör att besökande barn med familj inte längre får rum hemma. Barnen måste nu betala både boende och båtresa där biljettpriset redan krupit över smärtgränsen. Barnen väljer då mellan att åka till ön eller till andra platser i världen.

Vår idé är att föräldrarna köper en Drömstuga tillsammans med sina barn. En samägd gäststuga. För föräldrarna blir det som att ge bort ett ”förskott på arvet” med kanske 1 000 kronor i månaden eller 12 000 kronor på ett år – då tänker jag mig att de hyr ut stugan under 4 veckor per sommar. Pengarna blir som en investering i tid tillsammans då det genast blir lättare för barnen att komma och hälsa på med sina familjer, inte bara en gång, utan flera. Föräldrarna kan dessutom utnyttja stugan när de vill, året om. Räknar vi med att stugans värde stiger med mer än 12 000 kronor på ett år så ökar värdet på ”arvet”. En Drömstuga med barn- och barnbarnsbonus helt enkelt!

Vi har redan ett antal som hört av sig till vår Provbo-kampanj och till de första familjerna som köper en Drömstuga på Gotland skickar vi med båtresor för 20 000 kronor. Det blir många resor per stuga och låter man barn- och barnbarn utnyttja de resorna så finns det inte kvar så många hinder för att resa hit. Det gäller bara att få barnen att boka in sina veckor på Gotland. Kan det bli bättre?

Vi söker just nu säljare till Drömstugan. Det får gärna vara kvinnor eller män runt 70 år som gillar att sälja till stugor i bästa läge på campingar runt om på Gotland. Jag tror att det kan vara ett intressant uppdrag för en åldersgrupp där det inte direkt vimlar av jobberbjudanden. Det finns massor av män och kvinnor som har grymma kontaktnät och som har mycket att ge. Framför allt kan vi tillsammans bygga vidare på dagens besöksnäring och förvandla öns nackdelar till fördelar för både stugägare, deras familjer och Gotland.

Jag var lite ledsen till Påsk för då var alla fiskar försvunna ur dammen samtidigt som måsarna hade någon form av årsmöte eller konferens för de fetaste vid östra dammkanten. Jag försökte skrämma dem med uppstoppade falkar och ugglor, jag förde liv genom att spela cd-skivor, sköt med luftgevär och såg till att där var allehanda mänsklig närvaro. Till min glädje så gav sig alla de feta måsarna iväg och med solen så kom de flesta fiskarna åter. Troligen var det så kallt att fiskarna valt att gömma sig. Min ilska gjorde mig rädd och jag tänkte ”Det var fiskar – vad händer om någon gör barnen eller Monika något?”

Idag har ett filmteam filmat på och runt kontoret. Jag blir imponerad av deras effektivitet. Det skulle vara kul att jobba med att plocka fram allt konstigt som behövs för inspelningarna.

Wilda har lockat fram lite temperament hos frun vilket jag aldrig lyckats med. Men så ligger hon i nästan 8 timmar om dygnet med gråt, skrik och otrevligt uppträdande. Det är just nu ett heltidsjobb sju dagar i veckan. Det märkliga är att hon kan växla så fort mellan himmel och helvete. Hon är tidig i mycket och redan som 4-åring är hon nu som vilken tonåring som helst. Vart skall det sluta? Jag och Towe var och köpte lite blommor och förklarade att vi fortfarande tycker att Mamma Monika är bäst trots de lite ovanliga utbrotten.

Nu skall vi snart vara barnfria och busa runt i Paris på bra restauranger och dåliga klubbar. Livet är fantastiskt och det öppnar sig hela tiden nya möjligheter i alla utmaningar.