Fakta om oljepriser, intäkter och utgifter gällande Gotlandstrafiken

Jag har samlat fakta kring oljeförbrukningen i Gotlandstrafiken och gjort lite beräkningar för att det skall bli begripligt vad man pratar om när man pratar om ton eller fat och vad detta motsvarar i liter och kronor. Jag gör inte anspråk på att kalla detta exakta siffror, men ambitionen är att ge en ungefärlig bild så att vi vanligt dödliga skall förstå. Det är väldigt stora belopp och tyvärr betydligt mycket större än vad någon kunde drömma om när båtarna beställdes. Jag tycker det är viktigt att förstå hur mycket extra det kostar i kronor per år och vad det innebär för miljön.

Vad kostar olja räknat i liter? 

• Vad är ett ton olja i liter? En kubikmeter (1.000 liter) tjockolja (HFO – Heavy Fuel Oil, som SF1500 går på) väger 840 kg.
• 1.000 liter olja väger 840 kilo.
• Hur många liter är då 1.000 kg? Svar: 1190 liter.

55.000 ton x 1190 = 65.450.000 liter eller 65,45 miljoner liter bränsle på ett år, vilket blir ett snitt på 180 000 liter per dygn.

Under Öppet Forum berättade Destination Gotlands styrelseordförande att de innan hade beräknat priset till 16 dollar fatet 2012 men i själva verket blev priset 120 dollar fatet.

• Hur mycket innehåller ett fat (barrel) olja? 159 liter.
• Ett fat olja á 159 liter á 120 dollar x 6,41= 769/159 = 4,83 kr litern.
• Ett fat olja á 159 liter á 159 liter á 16 dollar x 6,41 = 102/159 = 0,64 kr litern.
• 65.000.000 liter x 0,64 kr litern = 42 miljoner kr, enligt DG beräkningar för 2012.
• 65.000.000 liter x 4,83 kr litern = 316 miljoner kr, ungefär det faktiska priset 2012.
• 316 milj – 42 milj = 274 milj dyrare per år än beräknat för 2012.

Att sia om framtida oljepriser är väldigt svårt och likaså att göra exakta beräkningar. Rederiet är inte behjälpliga och priserna ändras hela tiden av många anledningar. Men här försöker jag göra överslagsberäkning så att vi kan få en ungefärlig förståelse för vad som påverkar Gotlands utveckling. Jag bedömer att mina siffror kan variera 10% upp och ner i antaganden om priser. Sedan har vi även kursutvecklingen i dollar där vi nu har en låg dollar som spelar oss rätt i utvecklingen idag. För varje kr som dollarn går upp kostar det 65 miljoner extra. Har man båtar som bara drar 50% så skulle fördyringen blir 32,5 miljoner mot 65 miljoner idag.  Om dollarn går upp en krona och tio öre så blir kostnadsökningen lika mycket som hela fraktkostnaden är på ett år.

Jag har även fått uppgiften att MGO (Marine Gas Oil som de stora båtarna måste köras på från 2015) kommer att kosta 1200 USD tonnet år 2015.  Då skulle 2015 års literpris enligt trafikverket beräkning bli 1190/1200 = 1,03 dollarn x 6,41 = 6,63 kr/liter x 65.000.000 liter = 431 miljoner kr.

Hur skulle trafiken sett ut med låga priser i stället för hastighet som mål?

Innan snabbfärjorna kom in i bilden drog dåvarande trafik 32.500 ton = ca 39 miljoner liter olja per år och de med båtar vars teknik skulle vara över trettio år gammal idag. Med modern teknik skulle den summan blivit betydligt lägre idag. 39 miljoner liter som skall ställas mot dagens båtar med 65 miljoner liter gör en ökning på 67% eller 26 miljoner extra liter bränsle. Om man haft fokus på låga priser när man byggde dagens båtar i stället för på att bygga snabba båtar så skulle det så klart varit en intressant tanke. Det är miljardbelopp som det kostat i extrapengar genom åren. Med rätt fakta borde det ske en förändring omgående.

Intäkter och utgifter för en miljard om året

För att kunna förstå kostnadsbilden så har vi gjort en väldigt förenklad version. Den är gjord för att den vanlige gotlänningen skall få en förståelse för vad trafiken kostar och vart pengarna kommer in.

Hela trafiken kostar ungefär en miljard kronor per år:

• 1/3 är bränsle kostnader.
• 1/3 är kapital kostnader räntor samt avskrivningar och vinst.
• 1/3 är kostnader resterande kostnader.

Det här stämmer så klart inte på kronan men för att få en förklarande bild så tror jag att den här kan ligga ganska nära sanningen. På intäktssidan är bilden lättare då fakta finns att tillgå. Den totala intäkten är ca en miljard kronor.

• Frakten står för 8% av intäkterna dvs 80 miljoner.
• Gotlänningarnas biljetter är ca 12% av intäkterna dvs 120 miljoner.
• Övriga besökare som räknas till vår besöksnäring står för 40% av intäkterna dvs 400 miljoner.
• Staten står för 40% av intäkterna dvs 400 miljoner.

Vem skall kriga för lägre kostnader? 

Jag är ganska säker på att de finns många öbor och beslutsfattare som inte känt till all fakta. Jag har mött lite för många av dem som skall tycka till i frågan som är allt för dåligt insatta. Lite för många vill att staten bara skall slänga in mer pengar vilket troligen inte alls är rätt väg att gå.

I allt vi gör måste det finnas en kostnadsmedvetenheten och när det nu blivit så grymt stora felberäkningar måste vi öbor kräva en förändring. Delvis beror det på att frågan är väldigt komplicerad och att vissa parter gör det än mer komplicerat då det gynnar deras intresse. Med denna grund tror jag att många får lite lättare att förstå vikten att få ner bränsleförbrukningen omgående. Vikten av att agera.

Rederiet har däremot inget att vinna på nerdragningar, tvärtom kan det bli ett hot mot deras fartyg.

Så vem skall driva frågan? Vem har rätt att driva frågan?