Välkommen till frysboxen Björinger!

Sedan drygt ett år sitter jag i Åke Svenssons frysbox

2003 gjorde jag en deal med Gotlands kommun där vårt bolag skulle investera ca 60 miljoner i Snäcks camping i stället för att Gotlands kommun skulle göra den investeringen. Moroten för oss var att vi skulle få möjlighet att göra en bra affär vilket skrevs in i ett avtal. Regionen skulle ta fram en plan för området och ge mig en fördelaktig tomträtt för att vi stod för investeringen i stället för att kommunen skulle göra detta. Avtalet gjordes upp med Åke Svenssons föregångare Jan Lundgren, dåvarande kommunchef.

Kommunen har inte fullföljt sin del vilket vi gjort. Efter ca 10 år tröttnade vi på Regionens löften som aldrig infriades. Vi ville avsluta projektet då Regionen aldrig kunde få fram den tomträtt som vi var lovade och som bankerna krävde som säkerhet.

Oförskämt bud efter nästan två år 

För att det fanns en punkt i avtalet som beskrev hur vi skulle kunna dra oss ur. Regionen valde att dra ut på tiden, sedan kom de med ett oförskämt förslag att lösa in det vi investerat för mindre än 10% av det bokförda värdet. När förhandlingarna startade så meddelade jag Åke att det inte är så smart att sätta ihop en driven entreprenör med en driven jurist, vilket också havererade.

Svårt att spela pingis utan motståndare?

När det inte fungerade klev Åke själv in och tog över som förhandlare vilket i början löpte på smidigt. Efter att vi först hittat en lösning som Åke  backade på när de insåg att de inte fanns något bygglov (det är Region Gotland som har monopol på bygglov), så blev det en ny förhandling där vi var fem kring förhandlingsbordet. Efter drygt två timmar var vi överens igen och Åke sade sig ha majoritet för att driva igenom det vi var överens om. Detta var den 4 mars 2014. Några dagar senare backade han från detta. När Åke backade så ville han inte träffas för att förklara sig. I stället förde han dialogen via pressen – han skrev också i mail till mig att det var så han skulle föra dialogen i framtiden.

Det finns ett mönster 

Jag ser en klar likhet i fallet med den nyligen sparkade regiondirektören Jan Björinger där Åke lyfte fram att det fanns 1000 olästa mail.

Jag försökte i mitt fall få till ett möte med Åke, via oppositionsrådet, för att rädda 4 året runt-jobb, ett 50-tal sommarjobb och våra investeringar. Men enligt Stefan Wramner (M) så fanns det inte tid i Åkes kalender att träffas för att reda ut detta. Jag skickade ca 7 mail som inte blev besvarade under ca 4 månader.

Därför tror jag att det är troligen inte bara är fd regiondirektören som har oöppnade och obesvarade mail i sin dator. Då pratade Åke om öppenhet, transparens och affärsmässighet i allt, vilket inte verkar gälla längre? Pratar gör han varken med mig eller Björinger och jag misstänker att jag har fler olycksbröder och systrar som han inte vill diskutera med.

Otydlighet skapar rädda medarbetare

Tyvärr kommer detta dåliga avslut med Björinger att skapa rädda, besvikna och förbannade medarbetare. De rädda kommer att stanna kvar och läsa alla mail väldigt noga och se till att de inte gör några fel vilket såklart påverkar stämningen och effektiviteten. De förbannade kommer att välja andra arbetsgivare i framtiden och tyvärr är det ofta toppkrafterna som väljer den vägen.

Är det två kompisar som styr?

Det känns som om Åke har alltid haft en bra dialog med Per Lindskog och ville ha honom på posten som regiondirektör. Det var troligen anledningen till att rekryteringen tog nästan två år förra gången.

Jag är övertygad om att den nya rekryteringen kommer ta väldigt lång tid igen då öns mäktigaste person önskan är att jobba ihop med just med Pelle. Tillsammans blir de team Bill och Bull där de anser sig vara det bästa för Gotland! Vi är rätt många som läst sagan om Pelle Svanslös och som inser att just dessa två behöver en Måns för att få något gjort. Åke är trygg med Per och Per är trygg med Åke så de kommer aldrig att hamna i konflikt – bra för de två, men mindre bra för Region Gotland och oss som bor på ön.

Det här gör vi bra, sa Bill. Bra var ordet, sa Bull.

Jag tror att majoriteten anser att Björinge-profilen verkligen är den Måns som regionen behöver. Men Bill och Bull verkar har lärt av kamrat super-Måns i det stora röda landet i öster. Där super-Måns skapat sina egna regler för att få styra på det sätt han vill. ”Det är med Bill jag vill styra”, säger Bull och då säger Bull ”att det är med Bill jag vill styra”. När de mest bara pratar med varandra på riktigt, så är kanske deras sanning att ”med Bill och Bull så kommer Gotland att utvecklas bäst” och då finns det helt enkelt ingen plats för en Måns som vill förändra.

Mitt tips är att vi får två år till med Bill och Bull utan någon ny Måns. Katterna från MP och V blir strukna medhårs av Bill och Bull som bjuder på lite extra fördelar. Detta får dem att gladeligen hålla med både Bill och Bull, för det ger makt. Sånt kallas politik i vuxenvärlden och fjäsk i tonåren.

Politik är ibland väldigt smutsigt och utan ryggrad

Det är förvånande att så många intelligenta människor inom politiken ser världen ur så helt skilda vinklar. Just nu känns det som om kamrat Lövén och kamrat Svensson fastnat i samma fälla. Genom att vägra bevara frågor och påstå att det är den andres fel så tror man sig komma undan i stället för att se sig själv som en del i varför det blivit som det blivit. Att sitta i sandlådan och skylla på de andra måste man släppa någonstans i skolåldern.

Jag säger inte att andra politiker är bättre, men det är lite festligt att två starka vita S-män i 60-årsåldern inte är ett dugg ansvariga för det som hänt, trots att man sitter längst upp i toppen av hierarkin. Det är faktiskt lite roligt… sa Bill, men Bull höll inte med den gången.

Att besöka eller inte besöka… det är frågan

Bill (eller om det var Bull?) skrev i sin (S-)spalt i lördagens lokala papperstidning att han var prisutdelare i tillväxtligan på ön.

Jag betvivlar att vare sig Bill eller Bull har gjort företagsbesök på ens hälften av dessa bolag för att sätta sig in i behov och utmaningar som dessa tillväxtbolag står inför.

Att vi skall bli Årets Tillväxt-kommun eller bli den kommun/region där företagare trivs bäst i kommer att bli svårt, när man sparkat den som vågat prioritera inbjudningar till företagardagen eller bjudningar till landshövdingens mingel.

Jag tror tyvärr att det är så att om någon journalist tog sig tid att kontrollera den avsatte Måns kalender, så skulle man få se att han redan har gjort fler företagsbesök på sina 5 månader än vad Bill och Bull har gjort under sina nästan 7,5 år som tf regiondirektör och regionråd ihop. (företagsbesök där man satt sig in i utmaningar eller försökt att reda ut ett befintligt problem och inte bara ” hälsat på stan”. Ett besök där man själv sökt upp och avsatt tid för att lära sig)

Tack till Åke

Jag måste ändå tacka Åke Svensson som fått mig att inse att det finns en värld utanför Gotland. Under de två åren med Bill och Bull insåg jag att de inte var kontaktbara. Det fanns inget kundfokus i deras tänk och återkoppling var inget prioriterat. Tack vare att Bill altid sköt över till Bull och Bull mest höll med och sade att det löser sig, så kom jag ingen vart med de planer som vi höll på med på ön. Till slut bestämde jag mig för att så länge det inte kommer in en handlingskraftig Måns som behandlar kunder som kunder och slutar att göra skillnad på folk och folk så måste mitt fokus vara på fastlandet.

På mindre än två år har vi byggt upp ett bolag som ligger i topp (av öns företag) när det gäller  lönsamhet. Bolaget är registrerat på ön men har verksamheten på andra sidan och det är vad jag rekommenderar alla jag möter.

Bo gärna på ön men akta dig för att driva någon form av verksamhet på Gotland där du är beroende av Region Gotland. Svarstiden är oändlig och ingångna avtal hålls inte. Det spelar ingen roll om de är muntliga eller skriftliga – det finns alltid en möjlighet att obstruera då ingen egentligen vågar tar ansvar.

Utan Åkes tarvliga beteende hade jag inte valt att investera i Oskarshamn utan på Gotland. Så än en gång blir jag tvungen att tacka den som jag egentligen inte har så mycket respekt för. Jag tänker lämna över stor bukett blommor som tack – för det är faktiskt hans förtjänst att jag gav mig iväg och vågade satsa. Det var ett nästan osannolikt bra resultat 2013 och 2014 lär bli än bättre, så nu satsar vi mot ett spännande 2015.

Det krävs ny energi

Alla behöver fylla på med ny och spännande energi. Jag var i tisdags inbjuden av Richard Branson till ett stor föredrag med många spännande föredragshållare. Först ut var Anders Breiviks advokat som berättade om etik och moral, därefter var det Putte från Glada Hudik-teatern som pratade om allas lika värde och hur man måste vara entreprenör och våga gå sin egen väg.

Sen var det ekonomiprofessor Kjell A Nordström som gav oss en framtidsbild av varför städer blir viktiga för utvecklingen, varför en master på Handels har devalverats och trenden att tjejerna tar över det mesta.

PA Nordström, Richard Branson och Pigge Werkelin

Slutligen fick vi träffa (enligt mig) världens bästa och mest spännande entreprenör: Richard Branson. Han betonade att ett glas lite då ihop med massor av kul, mod och engagemang ofta blir succé. Branson vet detta då han idag har över 400 olika företag i många skiftande branscher.

Vi var över 2000 personer som grät, skrattade och fylldes med bra och positiv energi inför morgondagen.

Lelle har bidragit med ca 100 000 nya gästnätter till ön

För 33 år sedan drog vi igång Lelle-träffen som skulle bli en säsongsförlängare på Kneippbyn. Min idé var att jobba med projekt som jag själv brann för. Utan att ha varit på en enda MC-träff så bestämde jag mig för att dra igång en sådan. Jag försökte gå in i en mc-klubb som styrdes av de stora pojkarna, men där var vi inte välkomna. Det berodde troligen på vårt sätt att köra hoj som inte alltid var så seriöst på den tiden. Jag fick i alla fall åka med de stora killarna på en träff och inte heller där blev det något positivt intryck då jag fick ihop det med en av tjejerna i arrangörsklubben och hon var tydligen inte ledig ansåg deras hövding.

Hur som helst så sprang jag på Lelle Westin på Kneippbyn och i hans husvagn lyckades jag övertyga honom om att vi skulle starta en MC-träff ihop på Gotland. Då var jag 20 år och genom åren har Lelle-veckan bidragit med närmare 100 000 gästnätter totalt. I början var det fredag till söndag och när det var som mest var det en hel vecka. Första året gav arrangemanget 150 gästnätter och när det var som mest gav det närmare 10 000 gästnätter till ön. Jag var då och är fortfarande övertygad om att det är den här typen av återkommande arrangemang som skall förlänga säsongerna på Gotland.

Nytt unikt projekt i mina hemtrakter på Sudret 

Vi ligger i startgroparna att lansera ett helt nytt sätt att bygga stugor  bara några meter från stranden där stugor med vatten, avlopp, el, bredband, tomt, vägar, parkeringar mm skall säljas ut till en prislapp som kommer att ligga mellan 390 000 kr till ca 850 000 kr. Stugor på 28–50 kvadrat som kommer att ligga på västkusten med härliga solnedgångar.

I första hand skall vi lansera detta för öbor som är intresserade att färdigställa det sista på insidan. Detta projekt är klart till 97% och det är bara lite formalia som skall på plats. Men formalia kan ju vara allvarliga saker har jag hört, säger Bill – formalia är allvarliga saker, säger Bull. Så ja skall inte ropa hej, då jag tydligen sitter i någons frysbox och detta kan då gå hur som helst, om inte alla vill.

Nummer 1 sju år i rad 

Frukostmöte i Solna

Jag har idag varit föreläsare och inspiratör för 250 personer på Solna kommuns frukostmöte. Kommunalrådet var på plats och pratade till företagarna med ett språk som inte går att känna igen från Gotland. Han pratade med åhörarna som något viktigt (på riktigt) för Solna, som också blivit nr 1 i Svensk Näringslivs ranking 7 år i rad.

Jag intervjuade kommunalrådet efter mötet och han bekräftade att de jobbade efter en modell där företagarna ingår som ett hjärta i kommunen. När företagarna trivs och utvecklas så kommer jobben och skatteintäkterna, vilket leder till investeringar.

Pigge Werkelin och kommunalrådet Pehr Granfalk.

Kommunalrådet är inte präst utan kommer från en företagarfamilj och han är fd marknadsföringskille med eget bolag och många anställda. Därför kan han prata med företagare på företagares vis, men skulle troligen få problem om han vill bli bäst på kyrkofrågor.

Från första minuten kunde man ta på skillnaden på Solnas inställning och den jag möts av på  Gotland. Bara detta att man väljer att lägga ut mötena utanför kommunhuset visar på ett tänk där näringen kommer in i regionens utveckling på ett annat sätt. Kommunalrådet bjöd in till en lunch när jag vill och hoppades få se mig som en av företagen som är med och utvecklar Solna. Det har inte hänt på Gotland att jag blivit inbjuden av öns kommunalråd att diskutera framtiden.

Vem skall driva projekt? 

Jag blev uppmanad av en partikollega till Bill (eller om det var Bull?) att jag skulle rätta in mig i ledet. Jag tror inte att jag skulle göra mitt jobb som entreprenör om jag helt plötsligt ställer mig med mössan i hand och gör som politiker, tjänstemän vill och låter dem stå för vision och inspiration. Detta speglar väldigt mycket kulturen som råder inom Region Gotland!

Jag är övertygad om att idéerna och kraften skall komma från spännande entreprenörer och engagerade företagare. Att man från Region och Länstyrelsen skall lyssna och föra diskussioner om vart vi kan skapa bärkraftiga företagare som vill anställa och inte som idag tvärtom.

När vi alla inser att vi spelar i samma lag och alla hjälps åt så blir hela ön vinnare. Det är då jobben uppstår, populationen ökar och skatteintäkterna ger Bill och Bull möjlighet att utveckla ön, ihop med en engagerad Måns.

Det är då Bill, Bull, Måns och Gullan från Arkadien kommer att stå stolta på Strandgatan i juli och blicka ut över en fest med en harmonisk grupp öbor som gärna jobbar ihop för Gotlands bästa.