Tillökning i familjen
Vi har också fått tillökning i vår familj, fast ingen liten valp utan snarare en som är tonåring och rumsren och som vi inte fick välja själva. Det är svårt att hitta vad man vill ha i dessa tider så vi fick som många andra leta utomlands. En liten fullblodsitalienska blev det som anlände till familjen för några dagar sedan. Alla har varit väldigt nyfikna, inte minst Towe & Wilda har varit extremt goda vänner de senaste veckorna. Det blev en tjej från den italienska östkusten och staden Jesi som ligger i höjd med Rom. Tjejer är inte speciellt ovanligt i mitt liv och de dominerar oftast på alla positioner både jobb och privatliv. Vi fick inte välja själva men fick en som redan var rumsren och hade några år på nacken. Detta i sig innebar att hon redan hade ett namn. Emily är en 16-årig tjej som började på Wisbygymnasiet i förrgår.
Emily är utbytesstudent och hamnade hos oss på Gotland för att organisationen som fixar sånt här helt enkelt tyckte att vi var en bra match. Hon kommer att studera på Wisbygymnasiet i två terminer där alla lektioner blir på svenska förutom engelska lektionerna och grekiskan, vilket kommer bli en utmaning för både henne och oss. Alla och inte minst tjejerna ska nu bli svenskalärare och det är extra kul att även han som stavar som en kratta skall agera lärare.
Familjen tyckte att det skulle vara kul med en extra tjej under 10 månader där det kommer hända massor av spännande nya saker som inte hänt utan henne. Antagligen kommer vi att röra oss på Gotland mer än vanligt och jag får möjlighet att visa henne och Monika saker de aldrig sett så som Lummelundagrottan, Hoburgsgubben, ruinerna från insidan och vissa restauranger mm.
Vi kommer helt enkelt av tomten lite oftare och tjejerna får en tillfällig storasyster som bara pratar engelska och italienska vilket innebär att våra döttrar blir mer bekväma med engelskan och får mer koll på Italien. Förhoppningarna är att de ska känna sig mer bekväma med människor från andra länder och eventuellt bli intresserade att studera utomlands ett eller flera år. Meningen är att hon ska lära sig mer och mer svenska och lektionerna är på svenska så det kommer vara en tuff tid för henne, men om ett halvår är målet att hon ska kunna hänga med på det mesta i skolan.
Vi söker nya spännande kompisar där ålder och intressen stämmer. Emily har sysslat med dans och om jag förstått henne så har hip hop varit en favorit. Hästar och matlagning är andra favoriter. Emily är en tuff 16-åring som är väldigt framåt och som är både nyfiken och positiv vilket smittar, ihop med den italienska melodin när hon pratar. En gång i veckan kommer hon och en av tjejerna laga mat vilket kommer utveckla matlagningskonsten i familjen och kanske är det du som gör oss sällskap en onsdag?
När hon kom till Wisbygymnasiet så var skolan som en dröm jämfört med den hon kom ifrån och hon pratar redan lyriskt om skolan som något helt fantastiskt. Det borde vara intressant för många yngre öbor att höra vilka fina skolor och vilken kreativ miljö både lokalerna och ön bjuder på jämfört med andra länder.
Emily ska komma till Towes klass och berätta lite om Italien, om att vara utbytesstudent och hur hon upplever Gotland – allt på engelska inför klasskamraterna i sexan på Norrbackaskolan. Vore kul om hon fick några fler sådana uppdrag där fler kunde få lite vidgade vyer.
Är övertygad att vi i familjen kommer ha ett spännande år framför oss där Emily kommer få i väg oss på saker som inte hade hänt annars. Tjejerna kommer antagligen att få ett grymt roligt år ihop med en extra storasyster i familjen. Det blir lite konkurrens för deras andra favorit storasyster Nicole som också kommer bli indragen i detta ihop med våra barnbarn. Så ett litet beslut hos oss kommer skapa minnen för livet för många.
Att våga bjuda in eller bjuda upp till dans brukar oftast leda till spännande utveckling. Att släng sig ut i det okända kräver mod och träning. Jag lärde mig tidigt att det inte är farligt att misslyckas vilket har varit väldigt viktigt för min utveckling och för modet att slänga mig ut i det okända. Detta har jag skolan att tacka för eftersom de envisades med att jag skulle stava rätt. Med min dyslexi så var det omöjligt och jag blev dagligen påkommen med att göra fel, stava fel och läsa fel vilket jag till slut bara accepterade och gick vidare.
Vad spelar det för roll om man skriver att man vill ha en glas (glass) till efterrätt ihop med jordgubbar. Det blir glass 999 av 1000 gånger i alla fall och det är resultatet som räknas. Jag tror att det i alla fall blir fel ibland och om man bara vågar så får man äta glass mer än de som inte vågar. Svårare än så är det faktiskt inte även om det finns rättstavningspoliser som sitter och surar utan att få någon glass som det aldrig vågade be om.
Mot ännu mer spänning med familjen och alla andra!