Ska Gotland vara med på klimatavtalen?
Vi lämnade ett Thailand med 35 grader och landade i en sagovärld på Gotland 22 timmar senare. Så här mycket snö och vinter har vi inte haft på 20 år. Visby innerstad är så vacker att jag får gåshud. Att gå på Strandgatan en kväll när snöflingorna singlar ner på den vintriga kullerstensbeklädda gatan med trappgavelshusen som kulisser känns magiskt och nästan overkligt. Jag undrar om inte Visby är en av Europas vackraste vinterstäder när vi väl har vinter? Förhoppningsvis visar detta att hela klimatdebatten om att vintrarna är borta inte stämmer.
Vi bor i ett hus 60 meter från havet. När det blåser och snöar blir det drivor med snö. Av någon anledning så blir de största drivorna hela tiden längs den gång som jag måste skotta. Tre dagar på raken har blåsten fyllt gången med ca 1 meter drivsnö. Några meter där ifrån är det bara 10 cm snö, vilket är väldigt retligt. Någon eller några där uppe vill tydligen att jag skottar. Jag minns nästan inte hur det är att skotta då vi sällan har snö speciellt många dagar på ön. Nu har det varit vit vinter i snart 2 månader med någon dags uppehåll. Det är Wildas första vita vinter och bäst är nog pulkaåkning med morfar. På måndagen började verkligheten för henne igen. Då var det dagis igen och hon fick träffa alla kompisar som hon och Monika brukar rabbla namnen på. Jag är urusel på namn men det verkar som om de båda kan namnen på det flesta. Man är bra på olika saker vilket är bra för teamet.
Jag har skummat igenom de tidningar som morfar sparat. Han har slängt de flesta men när de funnits sådant som han tror intresserat mig så låg dessa tidningar kvar hemma. Det var färre än femton tidningar på 7 veckor vilket tyder på att det inte hänt speciellt mycket.
Jag läste bland annat en trevlig artikel om Gotlandsbolagets nygamla VD Jan Erik Nilsson, där man givetvis tog upp färjetrafiken som är en väldigt het potatis just nu på Gotland. Jan E har en stor poäng i att man borde ställa frågan till ett antal aktörer hur de skulle utveckla trafiken mellan Gotland och fastlandet på bästa möjliga sätt. Här skulle givetvis Gotlandsbolaget vara en självklar kandidat som sitter inne med mest information. Men ibland kan det vara väldigt nyttigt att inte veta allt som inte går och därför borde fler ge sin bild av hur trafiken skulle kunna utvecklas. Frågeställningen skulle vara väldigt enkel. Hur får vi till en bastrafik som blir bäst för Gotland och indirekt även staten.
Förutsättningen är att uppnå miljömålen där man skall ner under 33 600 ton koldioxidutsläpp. Den totala restiden borde inte vara så värst mycket mer än dagens resa. Målet är två hamnar men kan vara en. Budgeten får inte gå över 400 miljoner per år. Staten har ett mål att spara minst 10% av de 400 miljonerna som räknas upp enligt index. Man borde se lösningen på 15–20 år. Samt ha med en lösning för hur man skall kunna släppa in kompletterande trafik under sommaren. Målet skulle vara att dubbla antalet gotlandsresenärer på 10 år under högsäsong med större kapacitet. Till detta skall allt kompletteras med minimumkapacitet, isklassning, minimumhöjder för bildäck m.m.
Med denna grund skulle vi få in ett antal intressanta lösningar som gotlänningarna kunde få ta del av och sen bestämma vilken modell vi vill ha. När vi enats om lösningen som vi vill ha så skall fler få räkna på samma förutsättningar. Det skulle kunna bli väldigt spännande. (Jag har gjort en egen lösning enligt denna modell i tidigare blogginlägg)
För snart 10 år sedan bestämde sig gotlänningarna för att starta eget flygbolag. Då hade Skyways ett liknande monopol som Destination Gotland har. Då var det en annan Janne som också var från Stockholm, som uttalade sig. Janne Palmer dåvarande VD på Skyways sade att ingen kunde köra billigare och effektivare än dem och där fanns minsann kunskapen att sköta denna linje och den tålde inte konkurrens. Jag tycker mig se en liknande inställning i den intervjun som jag just läst med Gotlandsbolagets Janne. Utan konkurrens så slöar alla organisationer till sig vilket flyget är ett bra exempel på.
Med facit i hand har ordinarie biljettpriset på flyget gått ner med ca 50% på tio år utan statliga subventioner. Flyget har nästan minskat koldioxidutsläppen med 30% på den tiden medan båttrafiken har fyrdubblat sina utsläpp.
Om man ser båtupphandling på 10–15 år så är det 4–6 miljarder som skall satsas på att utveckla båttrafiken till ön. Jag är säker på att det finns fler än Gotlandsbolaget som skulle lämna in förslag på hur trafiken skulle skötas om man ställde frågan.
I fredags var jag och Monika på bokreleaseparty hos Ebba Lindsö. Hon hade bjudit hem över 100 gäster i huset. Vi kom 2 timmar innan övriga gäster och Ebba som är världens bästa värd var inte det minsta stressad. Hon bjöd på ett glas vin och vi satt och pratade i 20 minuter helt avslappnat. Hon har koll och är säker, vilket gör att man trivs i hennes sällskap. Jag är dålig bokläsare på hemmaplan, men tänker se till att Ebbas bok blir läst. Jag har läst de första sidorna och jag fastnade direkt. Så nu är det bara tiden som fattas.
Vi hart trappat upp kriget om napp med Wilda. Nu får hon bara ha napp när hon är i sin säng, barnvagnen eller i någons famn i samband med tröst. Detta har lett till att hon helt plötsligt kan klättra i och ur spjälsängen själv. Med rätt drivkraft kan man få det mesta att hända. Även en 2,5 åring lär sig saker blixtsnabbt om motivationen är rätt. Jag tror att vi kan få till en båtlinje som kan bli hur bra som helst om vi bara kan enas och att alla kan känna sig motiverade. Med 4–6 miljarder så kan man tänka väldigt nytt.
Det finns ett avtal mellan världens länder om att vi skall minska koldioxidutsläppen med 20% mot 1990 års utsläpp vilket var 42 000 ton, så då skulle vi komma ner till 33 600 ton för båttrafiken. Vi på Gotland har inte brytt oss om detta mål utan i stället satt in en av världens snabbaste båtförbindelser som släpper ut nästan 5 gånger så mycket som målet. Jag tror att det är en stor informationsmiss där många på Gotland inte är medvetna om hur stor miljöpåverkan dagens båtar har. 1990 släppte båtarna ut ungefär lika mycket koldioxid som alla bilar på ön och idag släpper de nya båtarna ut 4 gånger så mycket. Skulle vi göra det samma med bilarna skulle alla köra stora tunga bilar som drog 4–5 liter milen vilket inte verkar det minsta logiskt.
Det finns både politiker företagare och branschorganisationer med stort miljömedvetenhet som hävdar att vi inte skall vika på hastigheten. Vilket indirekt innebär att gotlänningarna inte ställer upp på att bidra med sin del till det globala miljömålen. När det gäller miljö så verkar alla runt hela världen vara ense om att man måste ändra tänkesätt och vanor. Men när det blir skarpt i Detroit, Delhi eller på Gotland så är man inte med. Andra skall, men vi borde vara undantag på grund av…
Tänk nytt, tänk smart så kan detta bli något väldigt positivt för Gotland!
Det har varit en väldigt vacker vinter på ön i år!
Hallå Nisse. Tror att vi ser samma möjligheter i riks trafikens utspel. Detta kan bli fantastiskt bra för ön om vi bara gör något bra av det hela. Jobbar vi tillsamman för att få fram bästa lösningen så har vi grymma möjligheter att göra ordentliga förändringar o förbättringar på många plan. Smarta lösningar som kommer ge ordentliga utdelning över hela ön.
Pigge
Om pressmeddelandet som aldrig blev skrivet…
Jag har blivit lite för desillusionerad de senaste veckorna för att kunna vara lika positiv och kreativ som Pigge… Jag tänker då i rollen som vanlig gotlänning som reser mycktet till fastlandet och som tar klimatfrågan på allvar.
Kunskapen om CO2 för färjorna tror jag ändå är ganska spridd vid det här laget – hos de som som läser tidningar och bloggar.
Hade Rikstrafiken och Gotlands kommun pratat mera med varann och man hade rett ut en del frågetecken – samt betraktat rapporten som en intern expertrapport är jag övertygad om att hela historien hade kunnat sluta med ett pressmeddelande från Rikstrafiken och Gotlands kommun som hade sett ut nåt i den här stilen:
————————————————————————————————
Utbyggnad av färjetrafiken från 2015 stöder fortsatt kraftig tillväxt på Gotland!
Från 2015 utökas åretrunttrafiken från två till tre stora färjor. Två av dessa är dessutom 33% större än dagens åretruntfärjor. Färjorna kommer att vara på absolut framkant vad gäller miljö och teknologi. Gotlandstrafiken blir först i världen med stora naturgasdrivna färjor.
Den nya trafiken kommer att vara avsevärt energieffektivare än dagens. Härmed bidrar trafiken till regionens uppställda mål att vara världsledande ö vad gäller miljö- och klimathänsyn.
Rikstrafiken har utrett olika hamnalternativ. Efter samråd med Gotland där miljöeffekter ställts mot gotlänningarnas kostnader och restider för fortsatt transport till slutdestination står det nu klart att trafiken fortsätter på Nynäshamn och Oskarshamn.
Den nya trafiken blir också långsiktigt säkrad genom att de nya båtarna kommer att användas i 15 år. Därmed tillfredställs ett gammalt viktigt krav från gotländska näringslivet.
Med de nya färjorna prioriteras störningsfri och väderokänslig trafik året runt. De goda erfarenheter från Destination Gotlands nuvarande trafik tillvaratas. Två av de nya åretruntfärjorna blir större än de nuvarande SF1500, den tredje färjan blir ungefär lika stor men kommer att ha ungefär samma godskapacitet men lägre passagerarkapacitet än dagens SF1500.
Vad gäller restider gäller synsättet att hela resan från start- till slutdestination skall räknas. Restiden för hela resan beräknas bli oförändrad jämfört med dagens trafik. Genom att tre färjor är i trafik året runt kan avgångs- och ankomsttider bli ännu bättre anpassade till godset och passagerarnas behov. I viss mån kommer gods- och passagerartrafik att separeras.
De nya färjorna är avsevärt energieffektivare än dagens. Därför kommer hastigheten till havs att dras ner något jämfört med dagens trafik. Men denna restidsförlängning kommer att kompenseras av bättre terminaler på land och bättre anslutningsvägar utöver att färjornas avgångs- och ankomsttider blir bättre än idag. I Oskarshamn byggs en helt ny färjehamn som förkortar angöringstiden. I Nynäshamn görs också stora ombyggnader av terminalområdet med direktanslutning till nya motorvägen. På Gotland kommer bussanslutningarna att förbättras avsevärt genom att färjornas avgångs- och ankomsttider nu blir bättre anpassade till resandet i övrigt.
Sommartrafiken kommer att bli bättre anpassad till besöksnäringens behov. Genom de större båtarna kan kapaciteten på dagtidsavgångar utökas. De illa omtyckta resor som slutar eller börjar mitt i natten kommer att försvinna. I stället kommer nattavgångar där man har möjlighet att sova i bäddad hytt hela natten att erbjudas som ett komplement till dagturerna.
Veckopendlarnas resor vintertid på norra linjen kommer att förbättras eftersom två färjor kommer att vara i trafik jämfört med en färja idag. Ankomsttiden på fredagens kvällstur till Gotland tidigareläggs till 22:15 i stället för dagens 23:20, vilket särskilt kommer att uppskattas av barnfamiljer och boende utanför Visby. På söndagar i riktning till Nynäshamn blir avgångstiderna bättre anpassade till resebehovet eftersom morgonturen flyttas till eftermiddagen. De nya avgångstiderna från Gotland är 14:30 och 18:00 med ankomst Nynäshamn 18:15 respektive 21:45.
Gotlänningarnas överdagenresor till Stockholm förbättras, främst genom bättre kollektivtrafikanslutningar. Pendeltåget kommer att vara bättre anpassat till båten, likaså landsbygdsbussarna på Gotland. På stora resdagar tidigareläggs ankomsttiden på returen till Gotland från 00:20 till 22:15, vilket välkomnas särskilt av barnfamiljer och boende utanför Visby. På tisdagar och onsdagar under lågsäsong – då resandet är mycket litet – kommer ankomsttiden att vara 05:30 på morgonen i Visby då trafiken är samordnad med godset. På dessa turer kommer det att finnas riktiga bäddade hytter ombord. Dessa resor startar kl 23:30 från Nynäshamn.
Oskarshamnslinjen kommer att ha ungefär samma tider som idag.
Genom det nya energieffektiva trafikupplägget samt genom övergången till naturgasdrift hejdas kostnadsutvecklingen för färjedriften. Härmed finns utrymme för sänkning av biljettpriserna. Gotlands representanter i utredningen har beslutat att denna sänkning helt skall tillfalla fastlandsresenärerna för att på så sätt utjämna dagens prisskillnader mellan gotlänningar och fastlänningar och därmed stärka tillväxten.
Rikstrafiken räknar med att upphandlingen av de tre nya båtarna startar hösten 2010. 2012 startar upphandling nummer 2. Den gäller driften av färjorna (bokningssystem, prismodell, ombordservice osv) att starta. Rikstrafiken och Gotlands kommun är överens om att den tvådelade upphandlingen kommer att öka konkurrensen och därmed ge effektiva lösnignar som stärker Gotlands tillväxt.
———————————————————————————————–
Lever jag på en annan planet? Nej, jag vill faktiskt hävda att ovanstående är en populärbeskrivning av vad Rikstrafiken kommit fram till… Jag kan dra alla detaljer ifall nån vill…