Den unga generationen är på G!

Towe har nu börjat krypa på allvar. Från en dag till nästa förflyttar hon sig själv och det känns helt fantastiskt. Som slarvig pappa blir jag lite extra stressad varje gång jag lämnar henne för några sekunder. Som tur är hjälper Wilda till med passning och berättar när jag gör fel.

Hemma flyter det på och Monika har avslutat sin snöskottarstrejk. Däremot hotar sjöbefälen med att inleda strejk på båtarna till Gotland. Det känns för jävligt när tredje man skall drabbas på detta sätt. En sak är om man strejkar så att bolaget mister kunder för att dessa väljer en annan leverantör. Men när ett monopolföretag strejkar drabbas så många som inte har med detta att göra. Jag blir både arg och upprörd. Jag skall absolut be Gotlandsflyg att försöka undersöka om vi kan få in extraplan så att vi kan hjälpa en del av alla som inte kan resa till och från Gotland i Påsk.

I måndags var det möte med Haparanda kommun och genomgång av planerna för Seskarö camping. Vi träffade representanter för kommunen för att se vilka möjligheter vi har att utveckla ett område som påminner väldigt mycket om Fårö och Ulla hau. Inte riktigt vad man förväntar sig av Norrland.

På kvällen var det möte i Kalmar och föredrag för 180 företagare. På middagen efteråt hamnade jag mellan två kvinnliga företagare som drev butiker i stan. Det kändes som om kvinnorna var väldigt framåt och såg positivt på framtiden. En av tjejerna ville egentligen gå vidare så vi diskuterade vilka möjligheter hon har. Jag hoppas att hon blev så peppad att hon vågar gå vidare. Några fd gotlänningar var framme och hälsade som om vi var gamla grannar.

Vårt nästa riktigt stora projekt skall snart sjösättas och i tisdags var det halvdag i Stockholm med projektgruppen som skall jobba med pr och lansering. Ett väldigt proffsigt team. När jag möter dessa unga hungriga personer inser jag tyvärr att jag är äldre än 40. Det finns absolut en generation som kommer efter oss. Jag skall verkligen passa mig för att bli en sådan där gnällig gubbe som jag ser allt för många utav.

På vägen hem blev det ett fel och vi var helt plötsligt en för mycket i kabinen på planet till Visby. De två sista var ungdomar som chansat och fått platserna. Jag fick för mig att de var kompisar och att de var väldigt glada över att de kommit med. En kvinna från Bromma flygplats kom in kabinen och förklarade att en av killarna var tvungen att kliva av. Jag kände att det kunde var en av våra framtida stora kunder som nu skulle bli väldigt besviken. Beslutet var enkelt då de hemma hade räknat med att få hem mig senare, så jag sa att jag kliver av. Jag insåg att jag lika bra kunde sitta på Bromma och jobba några timmar som hemma på kontoret. Men innan jag hann av hade piloten räknat över vikten och erbjöd mig att sitta i cockpiten. Det mesta löser sig med lite god vilja.

Tisdag kväll var vi ett antal företagare som var inbjudna till öns nya Landshövding och fick ett väldigt kul och omtumlande föredrag. Det satte en väldig fart på diskussionerna och under maten som följde var det väldigt lättpratat. Ett toppenarrangemang som jag gick hem ifrån med ett stort leende. Cicci känns säker och trygg. Jag tror att hon kommer att lämna stora positiva spår efter sig på ön.

Under middagen diskuterade vi  överklagarkulturen på Gotland som inte finns i till exempel Åre. En av kvinnorna påstod att detta berodde på den så kallade kultureliten som flyttat till ön och som är emot det mesta. Belästa människor som är duktiga att skriva och absolut inte representerar majoriteten av öborna. Om det är på det sättet så är det väldigt tragiskt.