Må bra i kropp och själ!
En genomförkyld pappa, ett kvällsregnigt Thailand och en Towe som snurrar runt i sängen som en liten propeller. Det är det senaste att hon nu själv kan rulla runt med risk att rulla ner för sängen. Så nu bygger vi små rullområden med kuddar och täcken.
Mamma Monika och hennes 17,5-åriga dotter Nicole har en tjejkväll på stan. Igår fick Nicole vara barnvakt i 7 timmar då Monika och jag var på stor hälsoundersökning. Detta hänger ihop med att jag för några år sedan ville genomföra ett liknade program som vi har för våra bilar på Svensk Bilprovning. Jag ville göra något liknande för människor. Typ Svensk Människoprovning eller Svensk Hälsoundersökning. Man borde hitta en standard på vad som skall undersökas och vilka tester som skall tas. Många är ju mer rädda om bilen än om kroppen. Men det finns en stor marknad där ute för en sådan tjänst.
Det skulle gå ut på att vi fick genomgå samma prover varje år så att resultaten kan jämföras. Första dagen skulle ägnas åt undersökning och provtagning medan dag två innebär ett antal timmar med genomgång av prover och tester med en kompetent doktor och annan personal. Här skulle man få förståelse för varför kolesterolet går upp eller varför det finns för många röda blodkroppar. Få en vink om att man har ex. prostataproblem. Det skulle finnas tid att diskutera med läkare vad man bör göra och inte göra för att förändra resultaten till nästa års undersökning.
Man skulle kunna köpa till ytterligare undersökningar eller ingrepp som skulle planeras in samma dag men genomföras någon annanstans där kompetens och tid finns. Jag är säker på att Gotland är ett utomordentligt ställe att sälja dessa tjänster. Ca 25–75 gäster per dag året runt skulle ge sjukvården och turistnäringen betydande intäkter. Eventuellt skulle det göra att sjukhuset gick ihop och en sådan anläggning som Tott skulle få en mycket bra grundbeläggning.
När jag fick höra att det finns ett sådant program på Bangkok/Phuket Hospital så köpte vi in oss på den tjänsten för att se hur det funkar. De gör det jättebra och igår eftermiddags fick jag papper på att det inte blir körförbud i år heller. Jag har kondition motsvarande att jag skulle kunna vara föd på 70-talet. Helt frisk med en liten infektion och mot det fick jag två penicillintabletter. Trots detta papper så vaknade jag upp med en stor grabbförkylning i morse. Oturligt nog så finns det där pappret så jag kan inte leva ut min sjukdom och få Monika att tycka synd om mig. Jag är normalt mästare på att vara sjuk om en förkylning drabbar mig. Men denna gång var det fel tajming.
Vi har haft två veckor på Koh lanta med syster och hennes familj i en fantastisk liten strandvilla som ägs av familjen Dahlström som är ett av Gotlands kreativaste entreprenörspar. Vi hyrde ett riktigt drömboende som vi varmt kan rekommendera. Allt var bra utom grannarna som på något vis ville bestämma allt. Grannarna satte upp regler för oss som de själva inte följde, vilket fick till följd att vi också struntade i deras regler. Då började de att klaga på ett väldigt ”fint sätt” för det var väldigt ”fina människor”. Jag fattar inte hur de tänker. Huvudregeln är väl att leva som man lär?
Vi träffade massor av trevliga människor på stranden och där fanns det en svensk kille som köpt in ett litet fiskefartyg. Sista dagen skulle han göra en sväng med ett tiotal svenskar som vi lärt känna. Av någon anledning så lade sig båten på fel sida om en gräns och blev bordad av soldater med osäkrade skarpa vapen. Av återberättandet att döma var det riktigt riktigt otäckt och en kuslig stämning som höll i sig sig under ca en timma. Det blev noll fisk men en mycket ovanlig fiskehistoria som berättades vitt och brett på stranden till massor av mekong (= dålig thailändsk whisky som späs ut med cocacola för att kunna drickas). Det blev böter som var betalda redan innan tredje ölen var beställd.
På Koh lanta lever man på stranden både dagtid och kvällstid vilket gör att ö-livet skiljer sig betydlig mot t.ex. Phuket. Skön och avkopplande stil utan krav på viss klädsel eller annat. Alla pratar med alla oavsett kön, ålder eller nationalitet.
Under dessa två veckor har vi börjat lyssna på gamla sommarpratarprogram. Det finns hur mycket underbara människor som helst att lyssna på och hämta energi ifrån. Ca 45–48 minuters prat utan musik per program. Vi har nog lyssnat på ett 20-tal och fler lär det bli. Ca 60 personer sommarpratar varje år och detta har hållit på i 50 år. Så det finns många att lyssna på. Jag har själv fått vara sommarpratare på P1 och det är en stor ära som ställer höga krav. Jag vet inte hur många timmars skrivande det tog, men det var i alla fall betydligt mer än vad jag kunde drömma om. Många är väldigt personliga och man får en helt ny syn på många människor efter 47 minuter.
Ett tips är David Lega som är en fighter ut över allt annat. Känns det jobbigt? Ser du bara en stor uppförsbacke så ta dig 47 minuter med David så får du snabbt en annan syn. Jag hoppas att många fler väljer att inspireras av dessa 3000 sommarpratare. Det finns sommarpratare för alla smaker och man vet egentligen inte vad man kan vänta sig av vem. Spännande, lärorikt och mycket inspirerande. Kostar inget och finns på sr.se!
Jag har haft ett möte med Mary som hjälpte mig väldigt mycket under tsunamin och som är universitetslärare i Pukhet. Hon är en hitflyttad amerikanska och undervisar i buisinessprogrammet för sydostasien. Under vårt möte så bestämde vi:
- att jag skall komma och föreläsa om entreprenörsskap för hennes klasser.
- att vi skall sätta igång två program där jag skall sätta in 100 000 bath i varje program för att hjälpa barnfamiljer i Thailand. Program som eleverna får arbeta fram. De två bästa finns det pengar att genomföra vilket blir elevarbeten.
- hon skall även redovisa vad hon anser om det projekt som jag är med och sponsrar. Ett projekt med två svenska tjejer som studerar i Sverige och jobbar med välgörenhet i Thailand. Det är tänkt att dessa studenter skall hjälpa barnfamiljer i Thailand och de skall även träffa Mary som skall hjälpa dem till rätta.
Jag håller en del föredrag i Sverige om entreprenörskap, att gå vidare och dyslexi. Hälften av dessa intäkter går vidare till olika projekt som hjälper barnfamiljer. Det har blivit över en miljon hittills till sådana projekt. En del kan man läsa om på ragnarscarefoundation.com.
Nu är det dags att kurera min grabbförkylning som ingen utom jag verkar bry sig om. Livet är orättvist men alternativet är ju helt värdelöst.
Varför tar så många familjer med sig små bebisar till Thailand?
Vansinne med 11-12 timmars flygresa för dessa som inte vet
var dom är utan bara blir förvirrade.
Dessutom är knappast Thailand en demokrati så varför alls resa
dit egentligen?
Du har dina ideer men jag tycker dom flesta är helknäppa!
Hej Pigge. Oj vad många människor som tycker liksom jag, nämligen att du är helt fantastisk. Din kämparglöd, ditt sätt att se på livet, ja allt… Du har inspirerat mig väldigt mycket när det gäller att hantera svårigheter i livet. Jag är så innerligt glad för att du hittat en livskamrat och återigen fått uppleva det fantastiska i att bli förälder. Du är värd det bästa. Önskar dig all lycka o välgång! Miljoner kramar Marie!
En hälsning från Jesperslund,
I natt har det varit drygt 20 – här hemma i vårt hus Jesperslund i Hjo. Snön ligger halvmeterdjup utanför stugknuten och det är en fantastisk morgon.
Trevligt och inspirerande att läsa din blogg.
Ser fram emot att ses när ni är hemma igen och fortsätta vår dialog som vi startade när vi var i Costa Rica tillsammans.
Snart får jag och Conny in vårt möte.
I Valborg blir det fest i Hjo co då är ni välkomna.
Njut av varandra och allt gott tills vi hörs igen.
Anna hälsar
Kramar
Stefan Jonsson
Boda Borg Visby har försatts i konkurs trots några futtiga kronor i skulder. En fantastisk satsning som nu riskerar att bli ruiner för att ingen vågar tro på den som vågat.
Boda Borg har betytt så mcyket för både gammal som ung, och för fastlänning som gotlänning. Vinter som sommar. En viktig komponent till variationen och lockelsen till vår
Du, som har den mest kreativa hjärna jag vet, har nåt förslag på hur vi kan rädda detta ställe???
Lillan, som hoppas på aktiviteter på BÅDE sommar och vinter
Hej Pigge
har på något sätt följt dig hela vägen. Brukar inte läsa böcker men din bok streckläste jag med tårarna i ögonen. Det fanns så mycket tänkvärt i det du skriver. Och jag kan inte föreställa mig att jag skulle klara det du har klarat av! Du har gått igenom, i mina ögon sett, det värsta en människa kan gå igenom och mitt eget elände bleknar i jämförelse.
Nu hittade jag iallfall din blogg och ser fram emot intressant läsning!
Vill också gratulera dig till din nya fina familj, det är du värd!
Hälsningar Kamilla
Ah, den sista meningen var ju bara så klockren!
Hej Pigge
Läste din bok för några år sedan och tycker den är fantastiskt bra. Det du sa till Göran Persson var bland det bästa jag läst. Tyckte det var väldigt roligt att läsa om när du träffade Monika, och nu att ni har två fina tjejer. Du är ju en otroligt driftig person och verkar vara någon som är bra på att ge råd. Om du inte hade haft så mkt annat så hade det varit bra om man kunde rådfrågat dig om en del som rör entreprenörsskap. Lycka till med allt!
Mvh /Lotta
Hej Pigge
Vill bara säga att det är få förunnat att hitta kärleken två ggr. Njut och skit i vad andra tycker. Man lever bara en gång, så låt hjärtat vara stort, du har två familjer och alla ryms. Ha ett gott liv och lev det.
Varma hälsningar Maria
Hej Pigge
Även jag har läst artikeln i Aftinbladet.
Jag vill börja med att grattulera till din nya familj. Låt det sticka i ögonen på folk, du vet ju vad som är bäst för dig.
Sorg är ju väldigt individuellt. Vi är ju olika personligheter som gör olika saker i allt annat i livet, så hur kan man bara tro att vi i sorgen skall följa någon slags mall.
Jag förlorade min son i hjärtmuskelinflammation i feb -02. Han blev 17 år.
Precis som du säger i artikeln så funderar man ibland på hur det skulle kunnat vara idag OM inte döden tog min son. Många av dessa tankar kommer ju när det är speciella dagar.
Jag hittade en förening som heter Febe, ca 5 månader efter min sons död. Febe är ett nätverk för föräldrar som förlorat barn. Där kunde jag prata om alla konstiga känslor och tankar med människor som faktiskt VET vad jag menar. (www.febe.net). Febe finns nu på 13 platser, utspritt över hela sverige. Själv är jag kontaktperson för Febe-Landskrona. Jag har fått otroligt mycket hjälp av Febe och vill nu hjälpa andra.
Hälsningar Anita
Du är bara för mycket..
Hej.
Jag känner inte dig men har följt ditt öde genom pressen.
Är riktigt glad för din skull idag.
Anledningen till detta inlägg är din idé om kontroll av hälsan.
Vi har igår-idag haft en 79-årig man som kört vilse och det tog 14 patruller, skoter, räddningstjänstens bandvagnar och helikopter för att hitta honom ca 15 timmar senare.
Den tanke som slår mig är hur en person, 79 år gammal med hemtjänst (enligt AB), fortfarande har körkort och bil.
Någonstans känns det som att, eftersom det finns hemtjänst, den läkare som har godkänt detta också borde ha tagit ifrån honom körkortet!
Har man hemtjänst så klarar man väl inte av att städa eller liknande och då kan man väl knappast köra bil heller??
Vi köper en ny bil.
3 år senare ska denna kontrolleras = Bilprovning.
Vid 18 års ålder tar vi körkort.
60 ÅR senare är det INGEN som har kontrollerat att vi fortfarande kan köra bil!!!!
Det här är inget påhopp på gamla bilförare
(min mamma är 83 och kör fortfarande, men jag kollar lte då och då hur det går, hon har heller ingen hemtjänst),
men vi borde kanske ställa oss frågan varför vi ska kolla bilen och inte den som sitter bakom ratten bakom något som är ett dödligt instrument.
För att få behålla mitt C-kort krävs det läkarkontroll vart 5:e år efter 45.
Detta borde gälla från och med det datum man har fått sitt körkort oavsett A B C D E eller när man fick det.
Alltså:
Nollvisionen!
Kontrollera ALLA körkortsinnehavare varje år, vartannat år eller något.
Vi kan inte ha folk som kör vilse eftersom de knappt kan köra, eller kör på fel sida motorvägen eller liknande.
Du kan ju bara kolla AB:s artiklar om vilka tokigheter i trafiken det finns.
Bara en tanke…
Tycker du som jag?
Lycka till med ditt liv!
Med vänliga hälsningar
Aarne Ojasoo
aarne.ojasoo@gmail.com
Hej
Kom på när jag läste om dig i aftonbladet att jag för fem år sedan följe ditt öde både här på nätet men också via din bok.
Du har bara sååå rätt inställning och så många bra ideer .
Detta med besikning av männisjkor regelbundet..Ja på hund och katt så rekomenderas det att göras regelbundet men vi människor får tjata oss till en tid om problem uppstår och då har ju det redan i många fall gått för lång.
Förebyggande hälsovård är ju alltid mycket bättre.
//Gunilla
Hej! Jag vill bara passa på att säga att jag beundrar dig så oerhört mycket, att du har sån styrka trots att du har varit med om det värsta man kan tänka sig. Stort grattis till dig och din fru, att ni funnit varandra och att ni nu skapat det finaste en man och en kvinna kan skapa tillsammans. Önskar dig allt gott!
Sara
Kom hit precis som Lauri via Aftonbladets artikel, och kan inte förstå hur andra kan ge pekpinnar till dig. Alla väljer väl själv hur de skall leva sina liv, och det helt oavsett vilka tragiska öden som lagt vägen därhän.
Önskar dig och hela familjen all lycka till!
// Anders
Ps. Lånar ett av dina citat till min blogg Ds.
Hej, jag tycker du är en stark man som valt rätt väg, att gå vidare. Jag hoppas att du och din nya familj hittar lyckan. Min familj är splittrad och vi bor utspridda i hela Sverige. Detta är för mig en sorg. Men den går ju att ta sig ur så länge alla är livet. Ha ett bra liv.. Kram Björn
Hej Pigge,
Jag läste precis artikeln om dig i Aftonbladet (6/1-2010). Kan inte förstå hur det kan ”sticka i ögonen” på någon att du är tillbaks i Thailand med din nya familj. Jag tycker det är helt fantastiskt. Och det var oerhört gripande att läsa om det du upplevde då klockan slog 10.31. Denna undran över hur det hade varit – ”om inte” – och så samtidigt insikten om vad som inte hade funnits i ditt liv (Monika, Towe, Wilda) om nu det här med tsunamin inte hade hänt. Inte konstigt att det blir kaos i känslor och tankar med det du har bakom dig. Jag önskar verkligen dig, din himla-familj och din nya jorde-familj allt gott. Många kramar Johanna Kraft, Karlskrona
Hej Pigge!
Läste din artikel i Aftonbladet och blev så glad att det finns människor som du som vågar vara annorlunda och inte göra som andra vill att du ska göra. Detta med sorgearbete är ju ingen manual man går efter. Jag kan förstå att har man en gång tampats med döden i sin närhet och sedan återfått möjligheten till ett nytt liv då är ingenting omöjligt och sorgen blir ett kapitel som är klart och på vilket man kan tänka på utan att det gör allt för ont. Lycka till i fortsättningen med din nya familj och än en gång tack för att det finns människor som du!
Hej Pigge
Vill först önska dig och Monika samt barn både gemensamma och bonus en riktigt härlig god fortsättning på det nya året och ert liv tillsamans, hade jag gått bort före min käresta så hade jag blivit glad och lättad om han hittat nån ny att leva med istället för att ” bara sitta hemma ” för alla sörjer vi på så olika sätt och olika länge det beror ju på hur man bearbetar allting. Man glömmer inte sin älskade man eller fru bara för att dom inte finns längre, dom finns ju i ens hjärta och minne för evigt. Du berörde mig då du hade det jobbigt men ärligt så blev jag så otroligt lycklig för er två när jag såg att du hittat någon att leva ett nytt ( annat) liv med, det är ju så det ska vara och det är så kärleken går till. Många lyckönskningar och stora varma kramar till er båda två. från ett kallt Hallstahammar
Hej Pigge.
FANTASTISKT bra idé med Medborgare-besiktning varje år. Det skulle ge upphov till många bra situationer för samtal om hur man lever sitt liv och varför. Och här i Stockholm finns säkert många intresserade av detta.
Jag passar också på att nämna ett helt annat litet projekt jag skapat tillsammans med en fantastisk redaktion av bra TV-medarbetare; TV-serien Hemlös som gått i SVT under hösten. Om hemlösa i Sverige 2009.
Lycka till med dina idéer kring besiktningen.
//Uffe Akermo
Jag blev så glad när jag såg inlägget i Aftonbladet!!!!! Grattis till fru, bonus tonåringar och döttrarna! (ursäkta alla stavfel, jag kan inte stava på svenska längre!!) Det kändes nästan som om en sten lyfts ifrån mitt hjärta när jag ser att du hittat en ny livskamrat. Ibland är livet förjävligt men tack och lov vägs det ju upp av ny lycka. Massor av lyckönskningar till dig och hela familjen. Alla belackare med sina regler och förordningar om hur saker skall vara är det bara att strunta i! Kramar till er!!
All lycka till dig och din familj!
Hej, jag vill bara önska ett fortsatt gott nytt år och Grattis till din nya familj.Jag brukar läsa din blogg och beundra dej. Köpte din bok och grät mej igenom. Vilken fantastisk människa du är. Mångaa kramar Annika
Hej,
Det var mycket givande att komma in här och ta del av dina rader.
Jag tycker det är så rätt att du tar emot Livet och gör det bästa av det; så bra är positivt tänkande att jag tror du inspirerar många i din omgivning dessutom.
Det låter ju jättebra att hjälpa dessa familjer i Thailand och fint att du stöttar.
Gotland – min favoritö. Där skulle nog säkert sitta fint med de hälsoundersökningar du skriver om. Och så bra att få besked om god hälsa – trots den där illvilliga förkylningen…som ingen bryr sig om! 😀
Ha det bra och sola lite extra, för här i Sverige är det verkligen alldeles iskallt nu; burr!
🙂
Tycker det där med ”besiktning för människor” låter jättebra! Jag försöker hålla mej i form men det är inte alltid orken hänger med för det…. Men det är ju helt sant att tar jag som mamma eller pappa hand om mej själv så har barnen förmån av det med! Och ser vi till att i vi i parförhållanden tar hand om, bryr sej om och vårdar varandra så gynnar det oss själva OCH barnen! OCH dem runtomkring oss!Som ringar på vattnet….. Många bäckar små….. Släng Jante och Luther på återvinningsstationen!!! Kram igen!
Hej!
För det första vill jag säga att din idé med Hälsokoll är något som jag själv tänkt på länge; jag hoppas att du jobbar vidare med det! För det andra gick jag in här efter att ha läst om dig på Aftonbladets webb; jag har inte läst din blogg tidigrae(jag läser aldrig bloggar p.g.a tidsbrist)
Jag tycker att du är en fantastisk människa , och unnar dig verkligen allt gott! Grattis till din fina familj- jag håller med dig till 100 % – vem kan avgöra hur sorg ska hanteras? Det avgör väl varje person utifrån sin egen inställning? Jag tror inte att din fru skulle velat att du skulle handlat annorlunda.Jag beundrade ditt mod när jag följde artiklarna för fem år sedan, och jag beundrar dig för att du vågar följa din känsla. I mig har du en stor supporter!
mvh Carina Kandell